Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fjerdingsväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4U FJE
nen om sjöskador, alt tillse, det vakar upphuggas
å tillfrusen is, m. m. — Ss. F-sljenst.
FJERDINGSVÄG, fjärdinngsvä’g, m. 5. En
fjerdedcls mil.
FJERNDEL. se Fjerdedcl.
FJERMA, Qä’rrma, v. a. 4. (föga brukl.)
Allägsna. [Fjärma.]
FJERMARE, a. o. adv. kompar. (af Fjerran}
Aflägsnare. Närmare och f. — Fj er mas t,
superi.
FJERRAN, fjä‘rrann, adv. Långt bort. När
och f. F. ifrån. Vare del f. ifrån mig!
bevare rnig Gud derifrån! — Förekommer någon
gång, dock mindre rikligt, brukadt som adjektiv,
t. ex.: Eli f. land. [Fjärran.)
FJERRGLAS, n. 5. Se Teleskop.
FJERSING, !Jl’rrsinng, m. 2. Ett slags
tagg-fenig fisk, som finnes vid Skandinaviens vestra
kuster. Trachinus Draco. [Fjärsing.]
FJERT, fjärrt, m. 2. Väder, som bortgår ur
kroppen genom bakändan. [Fjärt.]
FJERTA, v. n. 4. Släppa väder genom
bakändan. — Fjcrtande, n. 4. [Fjärla.]
FJESK, fjässk, m. 2. En. som har den vanan
atl fjeska. — S. n. 5. sing. Onödig, vanligtvis
tiilgjord beställsamhet. [Fjäsk.]
FJESKA, v. n. 4. 1) Gå till väga med
onödig ifver och brådska i en sak. — 2) Visa lill—
gjord beställsamhet för andra. — Fjeskande,
n. 4. [Fjäska.]
Anm. Kommer af det gamla verbet Fysa, fösa,
skynda på.
FJESKIG. FJESKAKTIG. a. 2. Som har den
vanan att fjeska. — Syn. Beställsam, Beskäftig.
(Fjäskig.)
FJESKIGUET, FJESKAKTIG1IET, f.S.
Egen-skapen att vara fjeskig. — Syn. Beställsamhet,
Beskäftighet. [Fjäsk—.]
FJESK IGT, adv. På ell fjeskigt sätt, med
fjcsk. — Syn. Beställsamt, Beskäftigt. [Fjäskigt.)
FJETTER, fjä’tlr, m. 2. pl. fjellrar. (i
fornspråket Fjodur) Fängsclredskap, hvarmed en
person fängslas till fötterna. Fcnrisulfven sade, då
Asarne visade honom f-n Gleipner och bådo
honom försöka den: »Föga heder synes mig
vara all hämla af all slila sönder ell så small
band; men dr del gjordl med list och svek, så
kommer det aldrig på mina folier.» — Ordet
brukas numera mest i plur. — Syn. Se Boja.
[Fjälter.]
FJETTRA. v. a. 4. 1) Binda, fängsla med
fjettrar. — 2) (lig.) Göra någon sig undergifven,
kufva. — Syn. Se Fängsla. — F j el Iran de,
n. 4. o. Fjeltring, f. 2. [Fjättra.]
FJOL. / f., adverbiall ullryck, som betyder:
i förra året.
Anm. Ordet heter egentligen Fjor och skrifves
sa ännu af många, ehuru i uttalet l-ljudet gjort
sig allmänt gällande Har under tidens lopp
blifvit förändradt ifrån det gamla svenska / ford
eller furar, d. v. s. i förra året.
FJOLGAMMAL, a. 2. Som varit till, lefvat
sedan i fjol.
FJOLL, n. 5. sing. Se Fjoller i.
FJOLLA, f. i. Tanklös, dåraktig qvinna. —
Syn. Toka.
FJOLLAS, v. d. 4. I ett sorglöst och glädtigl
lynne hafva hvarjehanda narraktiga puls för sig
eller tala tok. — Syn. Tokas.
FJOLLER, m. sing. (föga brukl.) Tanklös,
dåraktig karl. — Syn. Tok, Narr, Stolle,
Tok-slolle.
FJÄ
FJOLLER!, n. 5. Fjollig handling, fjolligt
puls; fjolligt yttrande. — Syn. Tokeri, Tok,
Fjol-lighet.
FJOLLIG, a. 2. 1) (om person) a) Tanklös
och dåraklig. — b) Rubbad till sina sinnen. —
Syn. Se Tokig. — 2) (om sak) Som uttrycker,
röjer, tillkännagifver fjollighet.
FJOLLIGHET, f. 3. 1) Egenskapen alt tara
fjollig. — 2) Se Fjolleri.
FJOLÅRET, fjdl-å’räll, n. 5. sing. def. Förra
året.
Anm. Ordet brukas allmänt, men är egentligen
en pleonasm, såsom af Anm. under Fjol kan ses.
FJOR, se Fjol.
FJORD, m. 2. Norska ordet för det svenska
Fjärd (bem. 4).
FJORTON, fjortånn, grundtal. Fyra och tio
tillsammans. / dag f. dagar lill. För f. dagar
sedan. (I piketspelet) F. kungar, damer, o.
s. v., fyra kungar, éec.
FJORTONDE, ordningstal. Som är näst efter
den trettonde.
FJORTONDEDEL eller (sammandr.)
FJORTONDEL, m. 2. En del af ett helt, hvilket är
deladt i fjorton lika stora delar.
FJORTONÅRIG, a. 2. 1) Fjorton år gammal.
— 2) Som påstått eller påstår fjorton år.
FJOSKIG, fjåsskigg. a. 2. Ej rätt klok,
något rubbad till sina sinnen. — Syn. Se Fånig.
F.IOSKIGHET, f. 3. Klent förstånd,
gränsande lill sinnessvaghet. — Syn. Se Fånighel.
FJUGG, n. 5. Sc Fnugg.
FJUN, n. 5. 1) Kort, fint, mjukt och krusigt
hår på huden af fåglar. — 2) Se Skäggfjun. —
3) Kort, fint och mjukt hår på vissa växter och
växtdelar. — 4) (kollektivt) Samleliga fjunstrån
på en kropps- eller växtdel.
FJUN1G, a. 2. Sorn har dun, försedd, beklädd
med fjun.
FJUNIGHET, f. 3. Egenskapen att vara fjunig.
FJÄDER, fjä dr, m. 2. pl. fjädrar. 4) Hvarje
af de rörformiga, med bår på sidorna beklädda
delar, som utgöra fåglames hudbetäckning. En f.
beslår af två delar: Rörel och Fanel. Den del
af rörel på en fjäder, som är fäsl i fågelns
kropp, kallas spole; den öfriga delen, hvarvid
fanel är fäsl, kallas Skafl. Rycka f-drarna af
en fågel. Fälla f-drarna, säges om cn fågel, da
han förlorar dem och får andra i stället. Få
nya f-drar. Bildar åtskilliga sammansättningar,
såsom: Ving-, Sljert-, Täck-. Skulder-,
Smällfjä-der. — 2) Sådan del af en fågels betäckning,
utryckt och begagnad till hvarjehanda ändamål.
F-n på en klavecin, på en pil. F-drar på en
hatt. Grannlåt af f-drar. Läll som cn f.
Lägga en f. lill märke i en bok. (Fig. talesätt)
Prunka, pråla med lånla f-drar, med andras
tillhörigheter. Hit höra sammansättningarna Struts-,
Häger-, Påfågelfjädcr, m. 11. — 3) (i sing.;
kollektivt) a) Samteliga fjädrarnc och dunen pä en
fågels kropp. Fågelungen har ännu icke fåll f.
— b) Det afspritade fanct af fågelfjädrar, jemte
dun, som begagnas till stoppning i sängkläder.
F-n i en bolster. — 4) Elt stycke väl härdadt,
clastiskl stål (äfv. jern, koppar), som genom sin
elasticitet åstadkommer tryckning på något
föremål och derigenom frambringar rörelse. F-n i
elt ur. F-drarne på en vagn. Röras genom
f-drar. Denna maskin går på f-drar.
(Talesätt) Gå som på f-drar, konstladi, tillgjordt.
Ingår i en mängd sammansättningar, såsom: Drif-,
Tryck-, Slag-, Vagns-, Stålfjäder, m. fl. — 5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
