- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
456

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flygvärk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456 FLY

Benämning på de hinnlika vingar, hvarmed vissa
insekter flyga, till skilnad ifrån Täckvingarna.

FLYGVÄRK, m. 2. sing. Värk, som flyttar
sig ganska hastigt, i ett ögonblick, ifrån en
kroppsdel till en annan.

FLYKT, f. 3. 4) Handlingen, då man flyr.
Han blef skjulen under f-en, under det han
flydde. Taga, gripa lill f-en, bcgifva sig på
f-en, börja fly. Slå, drifva på f-en, tvinga att
fly, _ syn. Flyende, Flyktande. — 2) (fig.) a)
Hastig fart. Molnens f. öfver himlabågen. —
b) Säges i fråga om tidens hastiga lopp. Tidens,
årens, dagarnes, timmarnes f. [Flygt.J

FLYKTA, v. n. 4. Sc Fly. [Flygta.]
FLYKTANDE, n. 4. Se Flykt. — Adj. p. 4.
Se Flyktig. [Flygt—.]

FLYKTIG, a. 2. 4) Som flyr eller flytt. —

2) Som flyktar ell. flyktat ur sitt land. [Flygt—.]

FLYKTIGHET, f. 3. Tillstånd, dä man är
stadd på flykt ell. lefver som flykting. [Flygt—.]
FLYKTING, c. 2. 4) En, som är stadd på
flykt. — 2) En, som lefver i ett främmande land,
sedan han flytt ifrån sitt eget. [Flygt—.]

FLYTA, v. n. 3. Ind. pres. sing. Flyter; pl.
Flyta. Irnpf. sing. Flöt; pl. Fl ölo. Imper. sing.
Flyt; pl. Flylcn. Konj. Irnpf. Flöte, Sup. Flulil.
Part. pres. Flytande; part. pres. Fluten. 4) Säges
om våta ämnen, som röra sig nedåt en sluttande
yta. En ström f-ter genom landel, längs efler
murarna, genom, omkring släden. Blodet,
svetten flöt ymnigt ifrån hans ansigle. Kan
äfv. i vissa fall sägas om en uppåt gående rörelsc,
t. ex.: Blodet f-ter genom ådrorna, både upp
och ned i kroppen. När ell ångfartyg går
genom en å, f-ler vallnet upp på begge sidorna,
vid siränderna. (Talesätt) Låta blod f., vara
orsak till krig, blodsutgjutelse. Blod har flutit,
menniskor hafva blifvit sårade vid delta upplopp,
slagsmål, o. s. v. (Fig. talesätt) Han vill alltid
f. ofvanpå, vill alltid ha rätt, föra ordet, blifva
rådande, få sin vilja fram. — F. åf, bort, fram,
förbi, igenom, ihop, in, nåd, omkring, lill,
upp, ut, ö’fver, se Afflyta, Bor t fly la, icc. —
Syn. Rinna, Strömma, Flöda. — 2) Till följe af
sin lätthet uppbäras på ylan af elt flytande (se
d. o.) ämne, och ej sjunka till bottnen. Ell skepp,
en båt, ell bräde, en spån f-ler på vallnet.
Man såg deras lik f. på vallnet. Slcnarler,
metaller f. icke. Olja f-ter ofvanpå vallen och
andra vätskor. — F. åf, bort. se Borlflyla.
F. fråm, förbi’, igenom, ihop, in, néd,
omkring, se Framflyta, &c. F. upp, flytande föras
upp på något; äfv. lill följe af ökad lätthet eller
befrielse från något fasthållande uppkomma från
bottnen af något flytande ämne lill ylan, t. ex.:
a) Under öfversvämningen flöt bålen långl upp
på gärdet; b) Efler några dagar flöt liket upp.
— F. uppe, icke sjunka. — F. ul, ö fver, se
Utflyta, Öfver/lyla. — 3) Vara bctäckt af ett
flytande ämne. Hans ansigle flöt af svett. F. i
tårar, gråta öfvermåttan. (Fig.) Ell land, som
f-ter af mjölk och honung, öfvermåttan rikt,
bördigt. — Syn. Bada, Badas, Vara badad (af),
Simma (i), Vara dränkt (af). — 4) (om sår o. d.)
Gifva från sig vätska, var. Såret f-ler. — 5)
Brukas äfv. i några talesätt, t. ex.: Bläcket f-ler
icke, är för tjockt, lemnar med svårighet pennan.
(Fig.) En vers, stil, som f-ler läll, lätt, ledig
vers, stil. Häraf f-ler, all .. . härflyter,
följer, att ... .

FLYTAKTIGHET, f. 3. (vetensk.) En kropps
aggregat-tillstånd, då han är fly tande (sed.o., part. i).

FLY

FLYTANDE, n. 4. Rörelsen af något, som
flyter (i alla bem., utom 5). — Syn. Se Flylning.
— Vart. Som flyter, rinnande. Brukas adjektivi
i följande bemärkelser: 4) Säges om en kropp,
som, lemnad åt sig sjelf, rättar sin form eller
ytan af den kropp, hvarpå han hvilar, och alltid
sträfvar alt bringa sin öfra yta i jcmnt och
horisontell läge. En f. kropp, ell f. ämne (fluidum).
F. ämnen äro antingen droppbarl f. (vatten,
olja) eller elastiskt f. (luft). — Molsals: Fast. —
2) I smält tillstånd. När metaller smällas,
blifva de f. — Molsals: Osmält. — 3) F. hufvud,
med skorfsär, som flyta. (Fig.) F. stil, skrifsätl,
lätt, ledig och behaglig. En f. hand, cn ledig
handstil. En f. lunga, lalegåfva, mycken lätthet
att tala. — Adv. På ett flytande sätt, lätt,
ledigt. Tala, skrifva f.

FLYT BAR, a. 2. (vetensk.) Se Fly lig, 4.

FLYTBARHET, f. 3. (vetensk.) Se
Flylig-hel, 4.

FLYTIG, a. 2. (vetensk.) 1) Säges om cn
kropp, då dess partiklar hafva så litet
sammanhang, att de af minsta rörelse åtskiljas och
antaga droppform. — Syn. Flytbar, Flyllig. — 2)
Flytande.

FLYTIGHET, f. 3. (vetensk.) 4) Egenskapen
att kunna bringas i flytande tillstånd. — Syn.
Flytbarhel, Flytlighet. — 2) Flytande tidsland.

FLYTLIG, a. 2. (vclen<k.) Se Flytig.

FL YTLIG HET, f. 3. (vetensk.) Se Flylighct.

FLYTNING, f. 2. 4) Rörelsen af något, som
fly ter (i alla bem, utom 5). Om sår o. d. säges
helst Flylning, eljest vanligare Flylandc. — Syn.
Rinnande, Strömmande, Flödande, Flöde. — 2)
(om metaller) Flytande, smält tillstånd. Bringa
metaller i f.

FLYTTA, v. a. 1. 1) Sätta, ställa, lägga på
annan plats; föra till annat ställe, annan ort.
F. cn mjölkbunke från bordel på hyllan. F.
ell bord, en stol närmare, längre bort, lill,
ifrån väggen, fönstret. F en bok ifrån ena
ändan af bordel lill den andra. F. något ifrån
sill ställe. F. en sjuk ifrån dess hemvist på
lasarellel. F. hästar, får, boskapskreatur ifrån
en egendom till cn annan. F. husgerådssaker
ifrån staden lill en landlgård. F. brickor (i
brädspel), efter föregående lärningskast ställa
brickor på andra tungor, rutor, än dc förut innehade.
F. brickor (i dam), pjeser (i schack), efter lur
och med iakttagande af spelets reglor sätta
brickor, pjeser på andra rutor. F. råmärken,
genom råmärkens sättande på annat ställe, än deras
rätta, olagligt förändra ägogräns. F. träd, växter,
plantor, upptaga dem ur jorden, der de vuxit,
och sätta dem åter i jord på annat ställe. F. bo,
afföra sill bohag ifrån elt ställe, der man bott,
till elt annat, der man skall bosätta sig. — F.
bort, fråm, ihop, in, néd, om, tillbaka, upp,
ut, Öfver, se Bortflylla, Framflylla, &:c. — 2)
(i utsträckt mening) Så laga, all en offentlig
inrättning o. s. v. kommer alt befinna sig på annat
ställe, än den förut varit. Regeringen f-des ifrån
Sigtuna lill Gamla Upsala. — Syn. Se
Förflytta. — 3) (med person (ill objekt) Låta någon få
annan tjenst, syssla, annan plats, station,
boningsort. F. en officer ifrån elt regemente lill ell
annat. F. en lorpare från elt sämre lill bällre
torp. — Syn. Se Förflytta, Transportera. —
V. n. 4) Ändra bostad. F. från Upsala till
Stockholm. Jag skall f. nästa lördag. F. in
i staden, ul på landel. F. ur huset, ur
lan-del. F. för sig sjelf, flytta åtskils ifrån någon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free