Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Forma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
FOR
FOR
dar flera sammansättningar, såsom: Gjut-, Slöp-,
Pappers-, Sockerform, m. fl. — b) (boktr.) De
sammansatta stilkolurnner, som tillhöra ena sidan
af ett ark, hvilket skall tryckas. — c) Kloss,
hvarefler något formas, t. ex. en hatlform. —
Syn. Modell. — d) (pappersbr.) En emot arkets
storlek och skapnad svarande träram, inuti
hvilken är spänd en flätning eller väf af metalltrådar,
hvilka tillsammans med ramen bilda etl slags sil,
bvarmed pappersmassan upphämtas ur kypen. —
e) Af formskärare skuren träskifva, hvarmed
tryckningen sker vid ett kallunstryckeri.
FORMA, fa rrma, f. 4. (bergsv.) 4)
Trattfor-mig pjes af koppar eller jern, som är inpassad i
en smedjehärd eller masugn, på del sätt, alt luflen
ifrån biåsmaskinen eller hlåsbelgarna genom
Öppningen i dess nedre, utåt vända ända inströmmar
på elden. — 2) (vid stålbränning) Rör af ler, som
insattes i nedre ändan af piporna till cn stålugn.
FORMA, få rrma, f. 4. (lat.) Pro f., för syn
skull.
FORMA, få’rrma, v. a. 4. 4) Gifva form.
Krukmakaren f-r sina kärl, och gifver dem
hvilken form han behagar. Vid skrifning f.
boksläfverna väl. F. legel. F. åf, se Afforma.
— Syn. Bilda, Skapa. — 2) Gjuta, stöpa i form.
F. talgljus. — 3) Bereda den för gjulning
nödiga formen. — 4) (fig.) Bilda, dana.
FORMAFVIKELSE, f. 3. Afvikelse från den
regelmessiga formen. Ell ords f.
FORMALISERA SIG, v. r. 4. (fr. se
For-maliser) F. sig öfver, förklara sitt missnöje,
visa sig stölt Öfver formen eller sättet, huru
något sker.
FORMALTST, fårrmali sst, m. 3. (fr. [-Forma-Usle]-] {+Forma-
Usle]+} Den, som noga binder sig vid formen, vid
det yttre, vid antaget bruk.
FORMALITER, fårrmålitr, adv. (lat.) I
vanlig form, på vanligt sätt.
FORMALITET, fårrmalitét, f. 3. (fr.
Forma-lilé) Ytlre antaget bruk, som måste iakttagas vid
en juridisk handling, för att den skall äga laga
giltighet, lakllaga alla f-er. Öppna ell
testamente med vanliga f-er.
FORMAN, förmånn, m. 6. pl. — män. En.
som forslar varor, antingen som yrke eller blott
för tillfället. Ordet är nier omfattande än
Forbonde, och inbegriper äfven dem, som göra
varors forsling till yrke, såsom i flera europeiska
länder
FORMANDE, få rrrnannde, n. 4. Handlingen,
förfarandet, då man formar. Jfr. Forma.
FORMARE, få rrmare, m. B. (tekn.) 4)
Arbetare i en pipfabrik, som med en smal ten
genomborrar den af pipmassan bildade valsen ända
till piphufvudet, och sedan inlägger den i
pipformen. — 2) En rund, spetsig träpinne, hvnrmed
slickes hål i formor (bem. 2).
FORMAT, fårrmät, n. 3. o. B. Längden och
bredden af en bok. Stort, lilcl f. Har flera
sammansättningar, såsom: Folio-, Qvart-, Oktav-,
Fickformat, m. 11.
FORMATION, fårrnialschön, f. 3. 4)
Rild-ning, daning. — 2) (geol.) a) En stenarts
bild-ningssätl i afseende på dess uppkomst. — b)
Samteliga de jord- och bergarter i massa, som synas
hafva blifvit bildade på samma lid och äfven på
de aflägsnasle trakter förete spår af samma
bildningsprocess.
FORM/kTSLAGNING, fårrmåtslagninng, f. 2.
(bokb.) Den sista slagningen med slaghammaren,
sedan alla arken blifvit falsade och hoplagda.
FORMBACK, farrmbåck, m. 2. Ett slags
redskap vid råsockrets raffinering i sockerbruk.
FORMBORD, n. B. (tekn.) Ett slags enkom
inrättadt bord, hvarpå blyplåtar formas.
FORMRROTT, n. B. sing. (lekn.) Hvad som
vid garning af koppar fäster sig kring forrnmuren.
FORMRRÄDE, n. 4. (lekn.) Bräde, hvarpå
modellen med flata sidan lägges vid formning, till
gjutning.
FORMEL, få’rrml, m. 3. pl. formler, (lat.
Formula} 4) Allmänt brukliga uttryck för något
visst, bestämdt fall. Ingår i några
sammansättningar, såsom Bön-, Rättegångs-, Trollformel, m. fl.
— 2) (vetensk.) Algebraisk f., sammanställning af
de algebraiska termer, som beteckna värdet af en
sammansatt algebraisk storhet. Kemisk f.,
sammanställning af de kemiska tecken, som utvisa en
kropps beståndsdelar.
FORMEL, fårrmäl, a. 2. Som angår formen,
det yttre (i motsats till innehållel).
FORMENLIG, få rrménligg, a. 2. Enlig, i
öf-verensstämmelse rned en anlagen form.
FORMERA, fårrmèra, v. a. 4. (lat. Formare)
4) Frambringa, åstadkomma: utgöra. Vattnet
hade f-l en grop. De toner, som f. elt ackord.
De linier, som f. en qvadral, en triangel. —
Syn. Bilda, Frambringa, Åstadkomma, Dana,
Tillskapa, Utgöra. — 2) (gram.) Bilda (ord) genorn
sammansättning, hänledning eller böjning. — 3)
Gifva vederbörlig form åt någol. F. en penna,
ined pennknifven skära upp och afspetsa en
penna, så alt hon blir tjenlig att skrifva med. — 4)
(Gg.) F. en förbindelse, inlåta sig i en sådan.
F. en sammansvärjning, komploll, bilda,
anstifta cn sådan. F. ett beslut, falla etl b. F.
en slutsats, draga en slutsats. — F. sig, v. r.
4) Uppkomma. Del har f-t sig en grop på del
stället. En liga f-de sig emot honom. — Syn.
Se Uppkomma. — 2) (milil.) Uppställa sig i viss
regelbunden ordning. Trupperna f-de sig i en
tält sluten kolonn, i slagordning. —
Formerande, n. 4. o. Formering, f. 2.
FORMFEL, fårrmfél, n. B. Fel emot den
fö-rcskrifna formen.
FORMFLASKA, f. 4. (lekn.) Tvenne mol
hvarandra passande lådor af trä eller jern. hvilka
fyllas med hårdt hoppackad gjulsand, och i
hvilka gjulning af metall sker.
FORMHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar.
(tekn.) Elt slags tung hammare, som begagnas af
guldslagare.
FORMIDABEL, fårrmidåbl, a. 2.
Fruktansvärd.
FORMJORD, f. sing. (lekn.) Jord, som
begagnas vid gjulning.
FORM KISTA, f. 4. Se Formflaska.
FORM KONST, f. 3. Konsten att af mjuka
ämnen (lera, vax) göra modeller eller förfärdiga
prydnader på byggnader.
FORMLIG, a. 2. 4) Som har den förcsknfna,
vederbörliga formen. En f. afsägelse,
öfvercns-kommelse. Eli f-l beslut. — 2) Uttrycklig, klar
och bestämd. En f. bekännelse. Elt f-l
ogillande. En f. kärleksförklaring.
FORMLIGHET, f. 3. i) Egenskapen att vara
formlig. F-en af ell beslul, en
kärleksförklaring. — 2) (i fråga om person) Vidhängande vid
formen, vid formaliteter. Gå Ull väga med
mycken f. i allt.
FORMLIGT, adv. 4) I föreskrifvcn,
vederbörlig form. F. besluta. — 2) Uttryckligt. F.
förklara sitt missnöje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
