Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Formljus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOR
FOR
467
FORMLJUS, n. 5. I form stöpt ljus.
FORMLÄRA. f. 4. (gram.) 1) Den del af
språkläran, som betraktar orden ifrån deras första
bildning genom talorganer och skriftecken till
deras fullkomliga utbildning och i afseende på deras
betydelse efler olika hänledning och form.
Omfattar Orloepien, Formläran i inskränktare
mening (se hem. 2) och Etymologien. — 2) Den del
af Formläran (se bem. 1.), som sysselsätter sig
med ordens form och böjning.
FORMLÖS, a. 2. Som saknar redig, bestämd
form. — Formlöshet, f. 3.
FORMNING, f. 2. 4) Se Formande. — 2)
Sättet, huru något blifvit formadt. — 3) Se
Form-ningskonst.
FORMNINGSKONST, f. 3. Konsten alt
åstadkomma de för gjutning erforderliga formar.
FORMPAPP, n. 5. Papp, tillverkadt i form.
Kallas sa till skilnad ifrån Klistradt papp (af
hoplimmade pappersark).
FORMPRESS, m. 2. (tekn.) Ram med
tvenne skrufvar, eller med en kil, hvarmedelst vid
messingsgjulning formflaskorna sammantryckas.
FORMRAM, m. 2. 4) Se Form, B, d. —
2) (boktr.) Se Ram.
FORMSAND. m. sing. Se G julsand.
FORMSKIFVA. f. 4. Se Form, B. e.
FORMSKÄRARE. m. 5. En, hvars yrke är
att skära (af trä) eller gravera (i metall) formar,
som begagnas vid tryckning på tyg,
kortfabrikation, af läderarbetare, pepparkakbagare eller till
träsnitt, o. s. v.
FORMSKÄR ARKONST, f. 3. Konsten att
skära eller gravera formar. Jfr. Formskärare.
FORMSKÄRNING, f. 2. 4) Formars skärning
eller gravering. Jfr. Formskärare. — 2) Se
Formskärarkonst.
FORMSTOCK, m. 2. (handskm.) Träform,
bvarpa handskar formas.
FORMSTOKARE, m. 5. (mas.) Jcrnspett till
formans rensning.
FORMSTRIDIG, a. 2. Stridande mot, ej
öf-verensslämmande med den föreskrifna formen.
En f. regeringsåtgärd. — Syn. Formvidrig. —
Formslridighct, f. 3. — Formslridigl,
adv.
FORMSTYCKE, n. 4. (smid.) Den kanten af
en smälta, som legat närmast forman.
FORMULÄR, farrmulä r, n. 3. Föreskrifna
eller genom bruket införda ordalag, som böra
följas eller äro dertill lämpliga, vid uppsättandet af
något slags skrift, ett tal, ett bref, en bön, o. s. v.
Bildar några sammansättningar, såsom: Bref-, Eds-,
Bönformulär, m. fl.
FORMULÄRBOK, fårrmulä rbök. f. 3. pl. —
böcker. Bok, innehållande en samling af
hvarjehanda formulärer, som äro af nytta i del
allmänna lifvet.
FORMVIDRIG, a. 2. Se Formslridig. —
Fo r m v i d r i g h e l, f. 3. — For mvidrigt, adv.
FORMVÄGG, f. 2. Väggen vid forman i
mas-ugnsstället eller i en hammarhärd.
FORNFORSKARE, förnla’rrskare, m. 5. En,
som forskar i ämnen, hvilka tillhöra
fornkunska-pen. — Syn. Antiqvarie.
FORNFORSKNING. f. 2. Forskning i ämnen,
som tillhöra fornkunskapen.
FORNHJELTE, m. 2. pl. — hjcllar. (mindre
brukl.) Hjeltc, som lefde i forntiden.
FORNHÄFDER, f. 3. pl. Forntidens
historiska urkunder.
FORNKUNNIG, a. 2. Som är väl bevandrad
i fornkunskapen. — Brukas äfv. substantlvt, t. ex.:
En f. — Syn. Arkeolog.
FORNKUNSKAP, f. 3. Kunskapen om
forntidens seder, bruk, antiqvitctcr,
ålderdomslemnin-gar, o. d. — Syn. Arkeologi.
FORNLEMNING, f. 2. Jordfast minne fran
forntiden, såsom ättehögar, murar, ruiner, m. m.
Kallas äfv. Minnesmärke. Jfr. Anligvilel.
FORNMINNE, n. 4. Hvarje slags lemning
ifrån förflutna tider, vare sig jordfast eller lös.
Omfattar således både Fornlemningar och
Forn-saker.
FORNSAGA, f. 4. Historisk saga om
forntida händelser.
FORNSAK, f. 3. Benämning på alla lösa
lemningar ifrån forntiden, t. ex. sådana som
blifvit funna i de gamles grafvar eller annorstädes i
marken; äfv. sådana som finnas ifrån medeltiden,
i kyrkor och äldre byggnader. Kallas äfv.
Anti-qvitet.
FORNSPRÅK, n. 5. Språk, som talades i
forntiden. Mæsogöliskan är ell af f-en.
FORNSÄGEN, m. 3. pl. — sägner. Sägen,
som bibehållit sig ifrån fordna tider och handlar
om då timade händelser.
FORNTID, m. 3. sing. 4) (i allmänhet) Långt
tillbaka förgången lid, jemte allt hvad derunder
varit, verkat, lefvat, blifvit gjordt eller tänkt. —
2) (uti inskränktare mening) a) Hela tiden före
Reformationen eller Nyare Tidens Historia. — b)
Den så kallade Gamla Tiden, d. v. s. tiden före
Medeltiden. — c) Den äldre och äldsta tiden i elt
folks historia. — d) (särskilt i Sveriges historia)
Hela tiden före Reformationen, medeltiden
inbegripen, men isynnerhet den hedniska tiden. —
Syn. Fornålder.
FORNTIDA, a. 2. Som varit, lefvat eller
tilldragit sig i forntiden. F-a menniskor, händelser.
FORNYRDARLAG, förnyrdarrlag, n. 5. Elt
fornnordiskt versslag, hvilket anses för det äldsta,
och hvars allmänna kännemärke är, atl det
begagnar alliteration, samt har ofta fyra stafvelser
i hvarje rad. Kallas äfv. Slarkadarlag, efler den
gamle kämpen Starkader.
FORNÅLDER. m. 2. sing. Brukas mest i best,
form. 1) (i allmänna historien) Tiden före
medeltiden. — 2) (i Sveriges historia) a) Tiden före
kristendomens införande i riket. — b) Tiden före
Reformationen.
FORNÅLDRIG, a. 2. 1) Som tillhör eller
blifvit bevarad ifrån fornåldern. — 2) Som
bibehållit sig ifrån eller utmärker, är egendomlig för
en länge sedan förgången lid, dock närmare intill
den närvarande än enl. bem. 4.
FORNÄLSKARE, m. 5. Vän af
fornkunskapen och kännare af dithörande ämnen.
FORPENNINGAR, m. 2. pl. Se Forlön.
FORS, fårrs, m. 2. 1) Emellan stenar och
klippor häftigt strömmande och brusande vatten i
elf, ström eller å, på ett ställe, der marken
sluttar betydligt, utan att bilda en brådstupa (då det
kallas Fall). I de norrländska elfeerna finnas
ganska många f-ar. Han kom med bålen
midl i f-en. — 2) Starkaste streken i en
forsande ström. Han kom med bålen midl i f-en af
strömmen. — 3) (fig.) a) Säges om någonting
häftigt framströmmande. En f. af blod bröt fram
ur såret. — Syn. Ström, Flod. — b) Krafl,
styrka, eftertryck. Arbela med f. (Hänledes för
donna bem. af många fran fr. Force, hvilket åter
enligt andra rätteligen bör deriveras ifrån det
gamla nordiska ordet Fors, krafl, styrka). — 4)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
