Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fridlysa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
FRI
FRI
FRIDLYSA, v. a. 2. (Lysa frid på)
Offentligen kungöra, atl något vid straff bör vara fredadt
lör allt slags våldsverkan; ställa under lagens
skydd. Enf-sl helgedom. — Fridlysande,
n. 4. o. Fr i d lys ning, f. 2.
FRIDLÖS, a. 2. Se Fågelfri.
FRIDLÖSHET, f. S. Se Fågelfrihel.
FRIDSAM, a. 2. Som har etl fredligi sinne,
fredlig. En f. menniska. F-l sinne. — Syn.
Fridsinnad, Fredlig, Fredälskande, Fiedfärdig,
Fredsam.
FRIDSAMHET, f. 5. Fridsamt sinnelag. —
Syn. Fredlighet, Fredsamhet.
FRIDSBROTT, n. 5. (gam.) Brott emot den
allmänna säkerheten och freden i landet.
FRIDSKYSS, m. 2. Helig kyss, som man i
äldsta kristna församlingen, efter böner, efter
guds-tjenst ocb isynnerhet efler begående af den heliga
nattvarden, gaf hvarandra, till tecken af kristlig
kärlek. Sedermera äfv. den kyss, som man i
stället gaf cn liten tafla af silfver, kallad pax, äfven
ock bibeln eller messboken. Fridskyssen
bibehålies ännu i den grekiska kyrkan, vid vissa
högtider.
FRIDSKÖLD, m. 2. Sköld, som fordom vid
ell fältslag upphöjdes till tecken, alt de
öfverief-vande bland de besegrade fienderna skulle få fred
och säkerhet till lifvet.
FRIDSLAG, fri’dds-låg, m. 2. Lag, stiftad till
upprätthållande af allmänna säkerheten och freden
i landet, L ex. Birger Jarls lagar om hemfrid,
qvinnofrid, Sec.
FRIDÄLSKANDE, a. 4. Se Fredälskande.
FRIERI, n. 3. 4) Handlingen, då man friar
(Hl), begär någon till äkta. Hans f. upplogs väl
af föräldrarna. Få ja, nej vid sill f. Gå på
f, gå bort, för alt fria. — 2) Den hyllning,
uppmärksamhet, man egnar ett fruntimmer, i afsigt
alt vinna hennes bifall till äktenskap. Hans f.
har nu varat i två år, ulan att han kommit
sig för all fria. — Syn. (gam.) Giljande.
FRIGG, f. nom. propr. (nord, myl.) Den
för-nämsla af Asynionia, Odens gemål, herr.skande
öfver bcla naturen på jorden; Grekernes Härä,
Romarnes Juno. Rör icke förvexlas med Freya.
FRIGGEBOCKEN, m. sing. def. (Friggs rock)
Gammal benämning på stjernbilden Orion.
FRIGIFVA, v. a. 3. (böjes som Gifva) i)
Sätta i frihet, släppa ut ur fängelse. — 2) Gifva en
slaf, en träl, en lifegen friheten. — 3) mindre
brukl.) Gifva ett folk friheten. — Syn.
Emanci-pera. Frigöra. — 4) Tillåta bruket, upphäfva
förbudet af något. F. införseln af jern. — Syn.
Frigöra. — 6) Befria från inskränkande band,
ivång. F. handeln, näringarna. — Syn.
Eman-cipera, Frigöra.
FR1GIFNING, f. 2. och
FRIGIFVANDE, n. 4. Handlingen, då man
fiigifver.
FR IG IF VEN, part. pass, af Frigifva. Brukas
näslan adjektivt i uttrycket F slaf, och äfv.
sub-stanlivt, t. ex. En f., d. v. s. en frigifven slaf.
FRIGÄLIG, a. 2. (nat. hist.) Säges om de
slags fiskar, som hafva gälarna fria under ell
gällock och bilda en särskilt ordning af
Broskfiskar-na: De F-a.
FRIGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra) 1)
Göra fri, befria. F. någon ur fångenskap, ur
fängelse, ur en fiendes våld. — Syn. Se
Befria. — 2) Se Frigifva, bem. 2, 3 o. 5. — 3)
Se Frikalla. — Frigörande, n, 4. o.
Frigörelse, f. 3.
FRIHAMN, m. 2. Med vissa friheter försedd
hamn, hvarest skepp af alla nationer kunna fritt
och utan tull inlöpa och handla.
FRIHERRE, m. 2. pl. — herrar. 4)
(ursprungligen) Adelsman, som besatt ett frigods, d.
v. s. ett gods, hvilket ej var länspligligl. — 2)
(nu) Se Baron, 3.
FRIHERREBREF, n. 5. Se följ.
FRIHERREDIPLOM,––––-plårn, n. 3.
Diplom, hvarigenom någon blifvit upphöjd till
värdighet af friherre.
FRIHERREKRONA, f. 4. (Iierald.) Krona
uppöfver ett friherrligt vapen, bestående i etl bredt
band, omviradt med en perlsnodd och hvaruppå
vanligtvis fem perlor hvila. Kallas äfv. Baronlig
krona.
FRHIERRESÄTE, n. 4. Gods, der en
friherre Är boende. Äfv. Friherrligt säte.
FRIHERRINNA, f. 4. Se Baronessa.
FRIHERRLIG, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på en friherre eller dess familj. F.
värdighet. Del f-a herrskapet. — Jfr. Baronlig.
FRIHERRLIGHET, f. 3. En friherres stånd
och värdighet. Brukas nästan endast skämtvis.
FRIHERRSKAP, n. 3. o. 5. En friherres
stånd och värdighet.
FRIHET, f. 3. 4) Tillstånd af befrielse från
något tvång, något besvärande, tryckande, o. s. v.
Brukas i denna bem. med prep. ifrån eller för
och åtföljande substantiv. Jfr. Fri, bem. 2 o. 3.
F. ifrån (för) tvång, arbete, tjenst, afgift, skatl,
sorg, bekymmer, samvetsagg. — Syn. Ledighet.
— 2) En ej fängslad persons tillstånd. Alla
fån-garnc ålerfingo f-en. Sälla i /. — Motsats.
Fångenskap. — 3) En persons tillstånd, som ej
är underkastad träldom, slafveri. Krigsfångar
förlorade i äldre lider sin f. och blefvo
slaf-var. Gifva en slaf, en neger f-en. Sälja,
återfå, återköpa f-en. — Motsatser: Slafveri,
Träldom, Lifegenskap. — 4) Frånvaro af tvång i
sam-manlefnaden, umgänget. Etikellens reglor
skada umgängets, konversationens f. Man njuler
mycken f. i del huset. — Motsats: Tvång. —
5) Oberoende, oafbängighet af andras vilja. Han
älskar för mycket sin f., all gå in på
Ijenste-mannabanan. — Motsatser: Beroende,
Afhän-gighel. — 6) (fig.) En persons tillstånd, då dess
hjerla är fritt ifrån kärlek. Hon har beröfval
honom f-en. — 7) Fritt, otvunget, ledigt,
obesvärad! sätt alt skicka sig, bete sig. Åtföljes i
denna mening nästan alltid af clt bestämmande
adjektiv. Skicka sig med en anständig f. Visa
en ädel f. i sill väsende. — Syn. Ledighet,
Otvungenhet, Tvånglöshet. — 8) Allt för fritt,
förtroligt sätt att skicka sig, uppföra sig;
opassande djerfhet. Del är i hans lon och skick en
f., som slölcr alla. Della är en f. af er, som
jag icke kan gilla. Brukas isynnerhet ofta i
plur. med verberna Taga, Tillåta (sig), t. ex.:
Taga sig f-er med ell fruntimmer, med sina
förmän, i sill umgänge med dem visa prof på en
närgången förtrolighel. Tillåta sig f-er, som
såra. — Syn. Opassande, oanständig, ohöfvisk,
otillbörlig förtrolighet. Närgångenhet,
Oförskämdhet, Djerfhet. — 9) Tillåtelse, lof, tillstånd. Jag
ger dig f. all välja. Uttrycket Taga sig f., laga
sig den f-en, alt ... . brukas ofta af höflighet
i samtal, och betyder, att man ber om ursäkt för
något, som möjligen kunde misstyckas, t. ex.: Jag
tager mig den f-en påminna om erl löfte. Jag
lager mig den f-en atl icke vara af er tanke.
Jag har lagil mig f-en atl lillskrifva er. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
