Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frihetsanda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI FRI 489
— 10) Befriande undantag ifrån eflerlefnaden af
stadgar, förordningar, reglementen o. s. v. eller
ifrån utgörandet af vissa skatter, afgifter o. s. v.,
från servituter, m. m. Brukas mest i plur.
Denna stad åtnjuter inånga f-er. Fri- och
rättigheter. — 11) (mor.) Förmågan att bestämma
sin vilja; förmågan af sjelfbcstämmelse för våra
handlingar. Detsamma som Fri Vilja. — 12) (i
stats- och naturrätten) Obehindradt bruk af
kropps-och själskrafter, för så vidt det icke strider emot
statens ändamål. Personlig ell. naturlig f., rätt
att obehindradt bruka sin kropps krafter, då man
ingen annan förnärmar. Borgerlig f., rätt alt af
de styrande ej behandlas efter godtycke, och att
blott dömas efter lag. Politisk f., ell. blott f.,
elt folks i statsförfattningen grundade rättighet
till deltagande, genom valda ombud, i vissa delar
af statsangelägenheterna, såsom lagstiftning och
skatternas bevillning. Pressens f.9 se
Tryckfrihet. Hafvens f., alla nationers rätt alt fritt
besegla alla hafven. Se f. ö. Tankfrihet, Samvete-,
Religions-, Handels-, Näringsfrihet, m. fl.
FRIHETSANDA, f. sing. Tycke för, begär
efter samhällsfribet. Brukas mest i skriftspråket.
FRIHETSANDANDE, a. 1. Sorn andas
frihet, röjer en varm kärlek till friheten (i
samhället). Brukas i högre stil. F. verser.
FRIHETSBEGÄR, n. 3. Begär efler
oberoende af andra.
FRIHETSDYRKAN, f. sing. indef. Till dyrkan
gränsande frihetskärlek. Brukas i högre stil.
FR1HETSDYRKARE, m. 5. En, som hyser
en till dyrkan gränsande frihetskärlek. Brukas i
högre stil.
FRIHETSIFVEB, m. sing. Ifver att befrämja
frihetens sak. Nyttjas i skriftspråket.
FRIHETSKRIG, n. 3. Krig, som ett folk
förer, antingen för att värna, eröfra eller återtaga
sin sjelfständighet.
FRIHETSKÄRLEK, m. 2. sing. Kärlek till
frihet (i bem. 3, 6 o. 12). Brukas i skriftspråket.
FRIHETSLAG, m. 2. (mor. fil.) Lag för det,
som beror af fri vilja. F-arne äro af tre slag:
Teknisk Regel, Klokhelsregcl och Sederegel ell.
Moralisk lag.
FRIHETSLÄRA, f. 1. Lära, grundsats,
rörande samhällsfriheten. Ordet tillhör skriftspråket.
FRIHETSM1L, f. 2. En mil rundt omkring
vissa orter, hvarinom de fordom hade vissa
privilegier.
FRIHETSMÖSSA, f. 1. Ett slags röd mössa,
som under första franska republiken Jakobincrne
buro, till minne af dc lill galcrerna dömda, men
sedan af republikanerna frigifna soldaterna af
regementet Chatcauvieux.
FRIHETSSTRAFF, n. 3. StrafT, som består
i den personliga frihetens förlust, antingen för
alltid eller för längre eller kortare tid.
FRIHETSTID, m. 3. 1) Den lid, hvarundcr
ett samhälle åtnjutit politisk frihet. — 2) (i
svenska hist.) F-en, tidehvarfvet ifrån Carl XII:s död
till revolutionen 1772, hvarunder Rikets Ständer
hade högsta makten.
FRIHETSTRÄD, n. 3. Ett under försla
franska republikens tid, såsom sinnebild af den
växande friheten, på någon offentlig plats planleradt
träd, först i början en poppel, sedan cn tall ell. ck.
FRIHETSVÄN, m. 3. pl. — vänner. Vän af
samhällsfriheten.
FRIHETSÅR, n. 3. Den tid, hvarunder en
jordägare, enligt särskilt medgifvande, njuter
befrielse från skatt och ränta.
FR1HETSÄLSKANDE, a. 1. Som älskar
sam-hällsfrihcten.
FRIHULT, n. 3. (skepp.) Benämning på
korta trän eller gamla sammanbundna
ankartågsstum-par, som vid vissa tillfällen hängas ulombords ned
efler elt fartygs sida, för att skydda (fria) det för
skamfilning.
FRI HÅGAD, a. 2. (föga brukl.)
Förtröstansfull, vid raskt mod.
FRIKADELL, - - däll, m. 3. (fr. Fricandelle)
I buljong kokad liten boll af finhackadi kalfkött
med rifvet bröd, ägg, mjölk, smör, m. m. [-ca-lie.]
FRIKALLA, v. a. 1. 1) Förklara en anklagad
vara osky ldig cller ej böra dömas lill straff. F. en
anklagad. F. någon ifrån brott, straff. — Syn.
Frikänna, Fria, Frigöra, Frisäga. — 2) Förklara
någon, sorn i tal, skrift eller genom ryktet för
något beskylles, ej vara dertill skyldig. Frän
den beskyllningen, det felet f-r jag honom. —
Syn. Frikänna, Fria, Fritaga, Frisäga. — 3)
Förklara någon undantagen ifrån efterlefnad af cn
lag, förordning, från en beskattning, afgift, ett
åliggande, en tjenstbarhel, ett onus, o. s. v. F.
från efterlefnad af etl lagbud, en förordning.
F. någon ifrån utgörandet af en skall,
erläggandet af en afgift. Vara f-d ifrån allt
ansvar. Säges äfv. i allmänhet om
tjenstebevisnin-gar, som äro af pligt cller sed föreskrifna, t. ex.:
Jag f-r Bror ifrån besvärel atl följa mig
nedför trappan. — Syn. Befria, Fritaga. —
Frikallande, n. 4.
FRIKALLELSE, f. 3. 1) Handlingen, då man
frikallar. — 2) Se Dispens.
FRIKASSE, m. 3. (fr. Fricassée) Kött,
skuret i mindre bitar, kokt och scrveradt med en
kryddsås. (Frie —.J
FRIKASSERA, v. a. 1. Tillaga kött som
frikassé. — Fr i k asserande, n. 4. o.
Fri-kassering, f. 2. [Frie—.]
FRIKOMPANI, fri kåmmpani’, n. 3. Se
Fri-corps, 1. [Fricompagnie.j
FRI KOR PS, sc Fricorps.
FRIKOSTIG, a. 2. 1) Som gör sig elt nöje
af alt ofta glädja andra med rika skänker. En f.
inan. — 2) Som utmärker, tillkännagifver
frikostighet. En f. gåfva.
Anm. Den Frikostigt ger ofla och rikligt, utan
afseende på deras bchof, som emoltaga hans
gäfvor, och blott för nöjet, del bereder honom,
all sälunda kunna glädja andra; den GifmihU
ger deremot ofla och rikligt ål bchöfvande, ulan
annan bevckclsegrund än renl medlidande.
FRIKOSTIG HET, f. 3. Egenskapen alt vara
frikostig.
FRIKOSTIGT, adv. På ett frikostigt sält,
med frikostfghet.
FRIKTION, fricktschön, f. 3. (fys.)
Gnid-ning, som uppkommer genom ojemnheterna på
hvarannan vidrörande kroppar, som röras i
motsatt riktning.
FRIKULA, f. 1. (enligt vidskepelsen) Kula,
som en friskytt med djcfvulens bistånd förskaffat
sig, för att dermed kunna göra friskott (se d. o.).
FRIKYRKA, f. 1. Sådan privilegierad
församling, lill hvilken hvar och en, som det
åstun-dar, äger frihet att hålla sig.
FRIKÄNNA, v. a. 2 Se Frikalla, i o. 2.
— Frikännande, n. 4.
FRIKÖPA, v. a. 2. Köpa någon fri från
träldom eller fångenskap. — Syn. Frilösa,
Lös-köpa, Lösa. — F. sig, v. r. Genom penningar
lösa sig ifrån skatt, besvär, tjcnslskyldighet, o.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
