Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fullständigt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUL
FUN
507
FULLSTÄNDIGT, adv. På ett fullständigt
sätt. Arbetet år nu f. utkommet.
FULLSTÄNKA, v. a. 2. Alldeles nedväta
genom stänkning. — Äfv. Stånka full. —
Full-stånkande, n. 4. o. Fullslänkning, f. 2.
, FULLSUTTEN. a. m. (jur.) F. rätt’, då sä
många rältsledamöter äro närvarande, att rätten
är domför. F. bonde, fullt besuten (se d. o.),
efter hvad i lag stadgadt är.
FULLSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälta) Sätta
saker på ett föremål, så att det blir alldeles
betäckt dermed. F. ett bord med fal. — Part,
pass. Fullsatt brukas ofta nästan adjeklivt. —
Äfv. Sälta full. — Ful Is ål t ande, n. 4.
FULLSÖFD, a. 2. Som fått sofva tillräckligt
och ej mer är sömnig.
FULLT, adv. 1) Med full bet, tillräckligt.
(Bilj.) Taga f., säges, då spelarens boll IrälTar
midlen af en annan boll, så att den fortlöper i
samma riktning, som den förra. (Sjöt.) Segla
f. och bi, säges om ett fartyg, då det styres tätt
bi-de-vind, utan att seglen fladdra. Brassa f.,
se Brassa. Hålla f., se Hålla. F. upp,
tillräckligt, öfverflödigl. Hafva f. upp af något,
hafva öfverflöd derpå. Hafva f. upp all göra,
vara mycket sysselsatt. — 2) Fullkomligt. Han
är f. så lång som du. Jag har f. så myckel
som du. F. ul säges i samma mening och med
något större eftertryck, t. ex.: F. ul så stor;
du vet det f, ul så väl som jag; otro är f. ul
lika farlig som öfverlro. F. och fast, med
fullkomlig bestämdhet, afgjordt, t. ex.: Jag har f.
och fast beslutat, all del skall ske.
FULLTALIG, a. 2. Som har det behöriga,
fastställda antalet af enskilta personer, delar eller
föremål. EU f-t regemente.
FULLTALIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
fulltalig.
FULLTECKNA, v. a. 4. Teckna sig (på en
lista) till erforderligt antal. Är lislan f-d ännu?
— Fulllecknandc, n. 4.
FULLTONIG, a. 2. Som har full ton. Säges
mest om musikinstrumenter.
FÜLLTYGA, v. a. 4. 4) (i rältegångsstil)
Fullständigt bevisa, fullt intyga. — 2) (fam.)
Alldeles nedsmutsa. — I denna bem. äfv. Tyga full.
— Fulllygande, n. 4.
FULLUSA, v. a. 1. (i lägre språket) Säges
om den, som bar mycket löss, då, vid beröring
med honom, person eller sak blifva fulla deraf. —
Äfv. Lusa full, — Fullusande, n. 4.
FULLVIGTIG, a. 2. Som har sin fulla vigt.
FULLVIGTIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
fullvigtig.
FULLVISS, a. 2. Fullkomligt viss.
FULLVISSHET, f. 3. Fullkomlig visshet.
FULLVUXEN, a. 2. neulr. — cl. Som
uppnått sin fullkomliga växt, som ej växer mera.
FULLVÄL, fulM’1, adv. (föråldr.) Allt för
väl, fullkomligt.
FULLVÄPNAD, a. 2. Fullständigt beväpnad.
FULL VÄXT, a. 4. Se Fullvuxen.
FULLÄKT, a. 4. Fullkomligt läkt.
FULLÄNDA, v. a. 4. 4) Bringa till ända. slut.
Väl f. sill lcfnadslopp. — Syn. Fullborda, Ända,
Sluta. — 2) Göra fullkomligt färdig. F. etl
arbete. — Syn. Färdiggöra, Fullborda, Fullgöra,
Göra från sig. — 3) Fullkomna (bem. 4). — F.
sig, v. r. Fullkomna sig. F. sig i en konst,
etl språk.
FULLÄNDAD, part. pass, af Fullända. Som
blifvit fulländad. — Brukas som adjektiv under
bemärkelsen af: a) Fullkomligt arbetad, utförd,
t. ex.: EU f-t arbete. — b) (om person)
Fullkomlig. En f. kavaljer, gentleman. — Syn.
Full, Fullkomlig, Komplett.
FULLÄNDANDE, n. 4. Handlingen, då man
fulländar eller något fulländas.
FULLÄNDARE, m. 5. En, som fulländar.
FULLÄNDNING, f. 2. 4) Se Fulländande.
— 2) Fullkomlighet i utförande hos ett arbete, i
en konst. EU med mycken f. utfördt arbete.
Hvilken f. i alla detaljer hos detta arbete!
Söka all vinna f. i en konst.
FULLÄRD, a. 2. Fullkomligt lärd, inlärd,
erfaren i något. Brukas både i god och elak bem.
F. i en konst, ett yrke. F. i bedrägeri. — Syn.
Fullflugcn, Väl bevandrad, Genomdrifvcn,
Genom-piskad.
FULLÖSA, v. a. 2. Genom ösning fylla. —
Äfv. Ösa full. — Fullösande, n. 4.
FULSKORF, m. sing. Se Ondskorf.
FULSLAG, n. 5. Häftig inflammation med
efterföljande bulning, vanligen i yttersta leden af
ett finger.
FULSÅR, n. 5. Gammalt rötsår.
FUMARIASYRA, fumåriasyra, f. 4. (kem.)
Eli slags växlsyra, som förekommer i örten
Fu-maria oflicinalis (Allmän Jordrök). Kallas äfven
Kaliv F. till skilnad ifrån Artificiel F., som
er-hålles af vidbränd äplesyra.
FUMLA, v. n. 4. (fam. o. pop.) 4) Låtsa
sysselsätta fingrarna med något, för att derunder
oförmärkt få tillfälle att utföra någon elak afsigt,
t. ex. för att stjäla något. — 2) Göra dåligt
arbete. — Syn. Se Fuska. — Fuml ande, n. 4.
FUMMEL, n. 5. (mindre brukl.) Handlingen,
då man fumlar.
FUND. (fam.) Komma under f. med,
upptäcka något, som i elak afsigt hålles hemligt.
Jag har kommit under f. med en viss sak.
Jag har kommit under f. med. all han är mig
otrogen. — Syn. Få nys, få hurn, få väder, få
rök af.
Anm. Ordet härleder sig ifrån det gamla Fundr,
hvad man påfunnit, påfund (hvaraf äfv. Funder
och lllfundig).
FUNDAMENT, –mä’nnt, n. 3. o. 5. 1)
Grund, grundval, grundmur. — 2) (boklr.) En på
rnidlen af kärran befintlig, fullkomligt jemn och
horisonlcl plåt af jern eller messing, hvarpå
formen omedelbart ligger. — 3) (fam. skämtv.) Säte,
stuss.
FUNDAMENTAL, funndamänntål, a. 2. Som
utgör, ligger till grund för något.
FUNDAMENTAL-ARTIKEL,–––––––tälarlickl,
m. 2. pl. — liklar. Se Grundartikel.
FUNDAMENTAL-LINIE, –-tallinje, f. 3.
Se Grundlinie.
FUNDATION, funndatschön, f. 3. Stiftelse till
något nyttigt ändamål.
FUNDER, funndr, m. 3. pl. Knep, list och
konster. Djefvulens f. och arga list. — Syn.
Sc Knep.
FUNDERA, funndèra, v. a. 4. Göra en
fun-dalion, stiftelse, stifta. — V. n. (fam.) Djupt länka
på något. Silla och f. Han f-r hela dagen.
Hvad f-r du på? Jag skall f. på saken. Hvad
är del värdt allf. på del? F. på all blifva
sin egen. — F. ut, se Utfundera. — Syn.
Tänka, grubbla, grunda, spekulera på, Påtänka.
Ef-tcrsinna. Eftertänka. — Funderande, n. 4.
FUNDERING, f. 2. 4) (af Fundera, v. a.)
Handlingen, då man funderar, stiftar; stiftande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
