Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fördela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
FÖR
FÖR
slora.f-ar. Vår armd visste icke att begagna
sig af sina vunna f-ar. — d) (i vissa spel)
Hvad en skickligare spelare på förhand afstår åt
en mindre skicklig, för att göra partiet lika.
FÖRDELA, fördela, v. a. 4. o. 2. 4) Till flera
Jemna de särskilta delarna af ett helt, som
emellan dem skall delas. Jeml f. en summa mellan
Ho personer. Når summan f-s på hela
bolaget. — Syn. Dela, Utdela. — 2) Lägga, sätta,
ställa på deras behöriga ställen särskilta föremål,
hvilka tillsammans betraktas som ett helt. F.
boklryckerislilar i deras behöriga fack. — 3)
Beräkna, huru mycket hvar och en af ett visst
antal personer skall betala af en gifven summa,
och påföra hvar och en dess tillbörliga andel.
F. utlagor på de skaltskyldige. — 4) Se Af
dela, Indela. — 5) (med. o. kir.) Från ett ställe i
kroppen, der något ondt samlat sig, genom
tjen-liga medel aflägsna detta, så att det sprider sig
i de närliggande delarna och sjukdomsämnct
småningom försvinner dcrifrån. Med kryddpåsar f.
en svullnad. Har till subjekt äfv. det medel,
som dervid begagnas, t. ex.: Kamfer f-r svulster.
Reflexivt säges äfven om något ondt i kroppen
F. sig, d. v. s. sprida sig till närliggande delar.
FÖRDELAKTIG, a. 2. 4) Som medför fördel
(i alla bem.). En f handelsrörelse, befallning.
F-t köp. F. a/fär. F-l giftermål. F. ställning.
Del är f-ljör stalen, all ... . — Syn.
Förmånlig, Båtande, Lönande, Indrägtig; sc f. ö.
Nyttig. — 2) Gynnsam. Hafva ell f-l utseende,
f-a betyg om uppförande. Hysa, hafva f-a
tankar om någon. — Syn. Gynnsam, Gynnande,
Förmånlig. God. [— agtig.]
FÖRDELAKTIGHET, f. 3. Egenskapen att
vara fördelaktig. Man fick snart erfara f-en af
dessa anordningar. — Syn. Förmånlighet,
Förmån, Nytta, Fördel, Gagn. [— agt —.]
FÖRDELAKTIGT, adv. På ett fördelaktigt
sätt, med fördel. Döma, yttra sig f. om någon.
Postera sig f. — Syn. Se Väl. [— agt -.1
FÖRDELANDE, n. 4. Handlingen, da man
fördelar; händelsen, omständigheten, att något
fördelas. — Adj. 4. (egentl. part. akt. af Fördela)
Säges om medel, som hafva den egenskapen att
fördela (bem. 3). F. medel.
FÖRDELARE, m. 3. En, som fördelar.
FÖRDELNING, f. 2. 4) Se Fördelande, n. —
2) Del af ett helt, som blifvit fördeladt. En f. af
trupper. — 3) (kir.) Aftagandet och slutliga
försvinnandet af hettan, rodnaden, svullnaden och
värken vid inflammation, genom dertill tjenliga
medel. — 4) (mål.) Anordningen af grupperna och
föremålen på en tafla, så till ljus som skugga.
FÖRDELSHEMMAN, n. 3. Se
Löningshcm-man.
FÖRDELSÅKER, m. sing. Åker, som
föräldrar förbehålla sig, då de afstå egendomen åt
sina barn.
FÖRDENSKULL, fördännskull, konj. Förden
orsaken. Jag tänker, och f. är jag lill. — Syn.
Se Dcrförc, 1. [— skuld.]
Anm. Ordet är sammansatt af För den »kull
och skrifves så äfv. af somliga.
FÖRDERF, fördä’rrv, n. sing. 4) Undergång,
olycka. Slörla någon i f-vel. (Fig.) F-vels väg,
som förer a förderf. — Syn. Sc Olycka. — 2i (i
mor. mening) Förderfvadt tillstånd. Menskliga
naturens f. F-vel bland menniskor har sligil
till sin höjd. — Bildar sammansättningen
Sede-förderf. — 3) Hvad som bringar förderf. Lättjan
är ungdomens f.
FÖRDERFLIG, förda rrvligg, a. 2. Som
bringar, medför förderf (bem. 4). F-a råd. En f.
politik. — Föråldradt skrifsätt: FÖrderfvelig. —
Syn. Se Skadlig.
FÖRDERFL1GHET, f. 3. Egenskapen att vara
förderflig. F-en af dessa råd visade sig snart.
— Syn Sc Skadlighet.
FÖRDERFLIGT, adv. På ett sätt, som
bringar förderf. Lefva f.
FÖRDERFVA, v. a. 4. (af gamla ordet
Derf-va) Bringa i förderf, göra olycklig. Dåligt
sällskap har f-l honom. Spelet f-r mången. —
Syn. Se Förstöra. — 2) (i både fys. o. andlig
mening) Vara orsak till, att något bortskämmes*
blir odugligt, onyttigt, dåligt. F. ell arbete.
Myckel söll f-r magen. F. ell lås. F. en häst.
Yppighel, njutningar och nöjen f. sederna. —
Syn. Skämma, Bortskämma, Förskämma,
Förstöra, Försämra, Depravera. — F-s, v. d. (om
saker) Blifva skämd, i hög grad försämras. Mal f.
lätt sommartiden. Vinet har blifvit alldeles
f-dl. — Syn. Skämmas, Förskämmas,
Bortskämmas. — F. sig, v. r. 1) Störta sig i förderf,
olycka. F. sig genom spel. — 2) Ådraga sig så
svår kroppsskada, att man har men deraf. Han
har f-l sig i foten. — Förder f v ad, part,
pass. Brukas nästan adjektivt i åtskilliga uttryck,
t. ex.: Rida, köra en häst f., så strängt, att han
förderfvas. Arbeta, springa, skrika sig f. En
f. lid. då sederna äro dåliga.
FÖRDERFVANDE, n. 4. Handlingen, då man
förderfvar; händelsen, omständigheten, alt något
förderfvas.
FÖRDERFVARE, m. 3. En, som förderfvar.
En sedernas, språkets f. (Bibi.) F-n,
menni-skans synd.
FÖRDERFVELIG, m. fl., sc Förderflig, m. fl.
FÖRDERFVELSE, f. sing. (föråldr.) SeFörderf.
FÖRDETTING, förda ttinng. m. 2. Skämtsam
och föraktlig benämning på en person, som före
della haft något cmbcte, befattning, o. s. v. Nytt
ord; förekommer någon gång i tidningar och
strö-skriflcr.
FÖRDEVIND, fö’rdevi’nnd, m. sing. oböjl. (sjöt.)
Medvind. Segla f., säges om ett fartyg, när
vinden blåser ifrån aktern.
FÖRDJEFLAD. förjä’vladd, a. 2. (lågt ord)
Se Djcfla, b). — Ordet, som mindre ofta brukas,
är bildadt efter del tyska verteufell.
FÖRDJUPA, förjüpa, v. a. 4. 4) (föga brukl.)
Göra djupare. — 2) (fig.) Försänka i ett djup af,
belasta med. Hans slöseri skall f. honom i
skuld. Minnet af alla dessa händelser f-de
honom i tankar. — Syn. Sänka, Försänka. —
F. sig, v. r. Komma långt in i (t. ex. en skog).
F. sig i skogen. (Fig.) F. sig i skuld, ådraga
sig så mycken skuld, alt man har svårt att reda
sig. F. sig i betraktelser, så uteslutande
öfver-lemna sig dcråt, att man glömmer allt annat.
F-d i skuld, i tankar, i betraktelser, i sorg.
FÖRDJUPANDE, n. 4. Händelsen,
omständigheten, att någon fördjupas i skuld, o. s. v.
FÖRDJUPNING, f. 2. 4) Se Fördjupande.
— 2) Ställe, som är djupare än den kringliggande
ytan. — Motsats: Upphöjning. — 3) De mörka
ställen eller punkter utan återsken, som finnas
midt i vecken af ett draperi eller andra delar.
FÖRDOLD, fördå ld, part. pass, af Fördölja.
FÖRDOM, fÖ’rdémm, m. 2. Falskt omdöme,
som man utan tillräcklig undersökning antagit för
sant, på hvilket andra omdömen grundas, och som
ej viker för en öfvertjgande vedcrlägguing, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
