Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förvaltning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
FÖR
FÖR
FÖRVALTNING, t. i. 4) OmMJndlgbeten. att
man förvaltar något, att något förvaltas. F-en
af statens angelägenheter, af styrelsen, af ett
embelc. Uppdraga någon f-en af en sak. Sätta
någon under f., låta genom laga myndighet en
eller flera personer tillförordnas att förvalta hans
egendom, utan att han sjelf dermed äger taga
befattning. Har till subjekt äfv. den laga myndighet,
som gör förordnandet. — Syn. Förestående,
Skötande, Administration. — 2) Den lid, hvarundcr
någon sköter eller skölt offentliga eller enskilta
angelägenheter. Det skedde under hans f. —
Syn. Administration, Direktion, Styrelse,
Besty-relse. — 3) (administr.) Användningen af de för
statsbestyren bestämda summor. — 4) F-en,
sam-teliga förvaltande verk i en stat.
FÖRVALTNINGSGREN, f. 2. Särskilt gren,
afdelning af de allmänna ärendernas förvaltning
i en stat.
FÖRVANDLA, förvånndla, v. a. 4. 4) På
öf-vernaturligt sätt förändra person eller sak, så att
de få annan skapnad eller blifva annat ämne.
Poeterna berätta, alt Diana f-de Acléon i cn hjort.
Brödet och vinet f-s i nattvarden till Christi
lekamen och blod. — Syn. Omskapa, Förskapa.
— 2) (fig.) Förändra. Äktenskapet har f-t
honom till en stadig och ordentlig menniska.
All vältalighet i verlden skulle ej kunna f.
denna brottsliga handling till en dygdig. F.
sill ansigle, antaga annan min, annat
ansigtsul-tryck. F. dödsstraff till lifslids fängelse. F.
varor, egendom i penningar, sälja dem. — F.
sig, v. r. Omskapa sig (både egentl. o. fig.).
Proteus f-de sig på tusende sätt. — F-s, v.
dep. Blifva omskapad (både egentl. o. fig.),
förändras. Larven f. i puppa och puppan i fjäril.
Hennes lynne f. i hvar handvändning. — Syn.
Se Ändra sig.
FÖRVANDLANDE, n. 4. Se Förvandling, 4.
FÖRVANDLING, f. 2. 4) Omskapning;
förändring ifrån en skapnad eller ett ämne till
annan skapnad, annat ämne. Actéons f. i en hjort.
Vinets f. i nattvarden till Chrisli blod.
Insekternas f-ar. — Syn. (äfv. för bem. 2)
Omskapning, Förskapning, Metamorfos. — 2) Det
tillstånd, hvari person eller sak försättas, då de
blifva förvandlade. Du skulle sett honom efter
denna olycka. Herre min Gud, hvilken f.! så
förvandlad han var! — 3) (fig.) Förändring. Såg
du f-en i hans ansigle? Ell straffs f.
FÖRVANDRING, förvånndrinng, f. 2. (tim.)
Bräders fästande med kanterna öfver hvarandra.
FÖRVANDT, förvånnt, m. 3. Se
Anför-vandt.
FÖRVANDTSKAP, förvånntskåp, f. 3. Se
Frändskap.
FÖRVÅNSKLIG, förvånnskligg, a. 2. (i
kyrklig stil) Se Förgänglig.
FÖRVANSKLIGHET, f. 3. (i kyrklig stil) Se
Förgänglighel.
FÖRVÅR, förvår, n. sing. Förvaring.
Brukas endast i det adverbiala uttrycket: I f.
Hafva någol i f.. hafva emottagit något att förvara.
Lemna en något i f. Nedlägga, nedsätta
något i f. hos en. Vara i godt, säkert f, vara
vä! förvarad. Taga i f., upptaga, tillvarataga och
förvara. Sälla i fängsligl f., i fängelse. — Syn.
Behåll.
FÖRVARA, förvåra, v. a. 4. 4) Laga, alt en
sak bibehåller sig i godt skick; hindra, att den
blir skämd. När del är varmt, har man svårt
all f. költ. Har äfv. sak till subjekt, t. ex.: Olja
f-r jern emot rosi. — Syn. Bevara. Konservera.
Preservera. — 2) Behålla något i sin ägo, i sin
värjo; tillse, att man ej mister det. Jag skall f.
del såsom ell minne af dig. (Fig.) F. en
hemlighet, ej yppa den för någon. — Syn. Gömma,
Behålla, Bevara. — 3) Behålla och gömma till
framtida behof. Jag f-r dessa penningar till
min resa, för att användas i och för min resa.
(Fig.) F. i minnet, gömma, behålla i minnet.
Hvem vet, hvad ödet f-l oss? hvilket Öde väntar
oss? F. sin rätt, förklara, att man yrkar fullt
åtnjutande af sin rätt. — Syn. Gömma, Spara.
— 4) Tillse, att person eller sak, som blifvit
anförtrodd i ens vård, icke kommer bort eller
för-fares. F. en fånge. F. något ål en person.
Jag har gifvit honom mina penningar all f.
— Syn. Gömma, Vårda. Hafva vård om. — F.
sig, v. r. Skydda, bevara sig. F. sig för,
emot köld.
FÖRVARANDE, n. 4. Se Förvaring, 4.
FÖRVARARE. m. 5. Den. som förvarar.
FÖRVARING, f. 2. Förhållandet,
omständigheten, att man förvarar, att något förvaras, n)
F. af költ. Köttets f. — b) F. af en sak till
minne af någon. — c) F. af säd i magasin.
— d) Gifva någon penningar i f. — Syn.
Förvar, Förvarande.
FÖRVARINGSHUS, n. 3. Hus, der någol
förvaras (bem. 3), eller i allmänhet begagnadt till
detta ändamål. — Syn. Magasin.
FÖRVARINGSMEDEL, n. 3. Medel, som kan
begagnas att förvara (bom. 4) något. — Syn.
Pre-servativ.
FÖRVARINGSRUM, n. 3. —STÄLLE, d. 4.
Rum, ställe, der något förvaras, eller till detta
ändamål användt.
FÖRVARNINGSBREF, n. S. (gam.)
Krigsförklaring.
FÖR VAX, fö’rvåcks, n. 3. Kådigt, brunakt igt
ämne, hvarmed bien tillsmeta springor och hål i
sina kupor.
FÖRVECKLA, förvèckla, v. a. 4. Mycket
inveckla. — Ordet nytt, lånadt ifrån det tyska
ver-wickeln, brukas endast i fig. mening, helst i
passiv. Den politiska ställningen har nu blifvit
så f-d, att krig svårligen lärer kunna
undvikas. — Syn. Se Inveckla.
FÖRVECKLING, f. 2. 4) Händelsen,
omständigheten, då något förvecklas. — 2) Hvad. som
blifvit förveckladl. Denna poliliska f. hotar
med olyckor.
FÖRVEKLIGA, förvekliga, v. a. 4. Göra
vek-lig. — F-s, v. d. Blifva veklig. —
Förvekligande, n. 4.
FÖRVERKA, förvä’rrka, v. a. 4. Genom
öf-verlrädelse af pligt göra sig något förluslig. F.
lif och gods. F. ens ynnest. F. sill adelskap.
— Förverkande, n. 4.
FÖRVERKLIGA, förva rrkliga. v. a. 4. Göra
verklig, sälta i verkställighet. F. en idé, ett
förslag. — Nytt ord, bildadt efter det tyska
ver-wir klichén, nu allmänt i bruk. — Syn.
Realisera. — Förver kligande, n. 4.
FÖRVETEN, fö rvéCnn o. förvèfn, a. 2. neulr.
— tel. Som ulan afseende på det passande söker
skaffa sig kännedom om det, som bör vara en
hemlighet.
FÖRVETENHET, fö’rvet’nhét o. förvèUnbét,
f. 3. Egenskapen att vara förvetcn.
FÖRVEXLA, förvä xla, v. a. 4. Se
Förblanda. — Förvexlande, n. 4. o. Förvexling,
f. 2. [Förväxla.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
