Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Galonering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 GAL
GALONERING, f. f. <) Prydande med
galoner, — t) Prydnad af galoner.
GALOPP, galå’pp, m. sing. (fr. Galop) 4)
En hästs språng, då han, på korta ögonblick, med
alla fyra fötter är ailägsnad ifrån marken.
Springa i g., i fullt g. Falla in i g. — 2) G. ell.
G-vals, ett slags hastig vals.
GALOPPAD, galåppåd, m. 3. (fr. Galopade)
En hästs språng, då han galopperar.
GALOPPERA, v. n. 4. (fr. Galoper) 4) (om
en häst) Springa i galopp. — 2) (om ryttare)
Rida i galopp. — Galopperande, n. 4. o.
Galoppering, f. 2.
GALOSCH, galå sch, m. 3. (fr. Galoche)
öf-versko.
GALT, m. 2. 4) Gälld hane af svinslägtet. —
2) Tackjernsstycke af 4 till 6 qvarters längd och
8 till 15 lispunds vigt. — 3) (artil. gam.) Ett
slags 12-pundig kanon.
GALVANISERA, v. a. 4. (vetensk.) Utsätta
för inflytelsen af galvanisk elektricitet.
GALVANISK, a. 2. (vetensk.) Som tillhör,
står i sammanhang med eller härrör af galvanism.
G. elektricitet, se Galvanism. G. ström, de
motsatta elektriciteternas strömmande genom ledaren
på en galvanisk apparat. G. apparat, elektrisk
apparat, bestående af galvaniska kedjor. Enkel
g. kedja, föreningen emellan två elektriska ledare
af första klassen (vissa fasta kroppar) och af
andra klassen (flytande kroppar).
GALVANISM, gallvanissm, m. sing.
Inbegreppet af de genom beröring framkallade
elektriska fenomener, hvilka isynnerhet genom sin
varaktighet skilja sig ifrån de genom gnidning
väckta elektriska fenomenen, men för Öfrigt till
sin natur öfverensstämma med dessa.
Berörings-eleklricitet. Har sitt namn efter Galvani, en
berömd läkare i Bologna, som gjorde den
upptäckten, att ryckningar uppkomma i de blottade
musklerna på benet af en nyligen dödad groda,
när dessa muskler vidröras af tvenne metaller,
hvilka med sina ändar sjelfva beröra hvarandra.
GALVANOMAGNETISM, se
Eleklromagne-lism.
GALVANOPLASTIK, ——i’k, f. sing. (tekn.)
Konsten att medelst användande af galvanism
bronsera, förgylla, försilfra, eller ock att
derigenom frambringa aflryck eller afbildningar af
modeller, t. ex. att mångfaldiga graverade
kopparplåtar, stereotyper o. d.
GAM, m. 2. Ett slägte af roflaglarna, med
lång, rak, vid spetsen hakformigt krökt näbb,
naket eller blott med tunt dun betäckt hufvud, och
en ofta naken, blott med en fjäderkrage omgifven
bals. Grå G-en, 4 fot lång med 40 fots
ving-bredd, till färgen mörkgrå eller svartbrun.
Hvil-hufvade G-en, stor som den förra; brungul
med hvit hals och fjäderkrage. Till öfriga arter
höra Ludergamen, Gamkungen och Kondoren,
hvilka ses på sina ställen.
GAMANDER, gamånnd’r, m. sing.
Apoteks-örl, som växer på sidländta ängar i sydöstra
Sverige. Har hvitgula blommor. Teucrium scordium.
GAMMA, gåmma, n. sing. 4) Grekiska
namnet på bokstafvcn G. — 2) (i musik)
Benämningen på det gamla Guidoniska tonsystemet, emedan
det började med G.
GAMMAL, a.2. (i def. form: Gamle. Gamla;
kompar. Äldre, sällan Gamlare, superi. Äldst,
sällan Gamla sl) 4) Långt framskriden i ålder.
En g. man, qvinna, häst, hund, räf, fågel.
G-t folk. (Talesätt) G. som galan, myckel
gam
GAP
mal. (Ordspr.) G. är äldst, de gamle äro mest
erfarne. — Subsiantivt säges äfven om menniskor
Den gamle, gamla. De gamla. — Syn. Åldrig,
Ålderstigen, Bedagad. — 2) Som bar utseende af
att vara åldrig. Jag finner honom g., när han
har den der rocken på sig. G. min. G-t
utseende. — 3) Brukas, för att beteckna, huru långt
framskriden i ålder någon är. Huru g. är han?
Han dr icke mer än tjugu år g. — 4) Säges
om en person, som länge utöfval ett yrke eller
fört ell visst slags lefnadssätl. G. embetsman,
soldat, jägare, fiskare, drinkare. En g. vän,
som länge varit det. Han blir ej g. der,
kommer ej att länge qvarstanna der. — 5) Nyttjas,
för att uttrycka den vördnad, en för lång tid
sedan död, ryktbar rnan ingifver. Den gamle
Ho-merus. — 6) (om sak) Som varat sedan lång tid
tillbaka. Verlden är ganska g. Ell g-t slott.
Ell g-t träd. En g. saga. Gamla permebref.
Eli g-t ord, som upphört alt vara i bruk. Den
gamla kemien, fysiken, &c.. kemien o. s. ▼. i
dess fordna, ofullkomliga tillstånd. (Fig.) En
man af gamla stammen, af bepröfvad heder och
duglighet. — 7) Säges om vissa saker i jemförelse
med eller motsats till det nya. Gamla staden,
slottet, hofvet. Gamla Testamentet. Gamla
stilen. — 8) Brukas äfv. om saker, som blifvit
nötta, isynnerhet kläder och möbler. En g. rock,
halt. Ell par gamla slöflar, G-t linne. — 9)
Som varit, men icke mera är. De gamla
sederna. De gamla Romarne, Egyplierne. / gamla
dagar, lider. Den goda, gamla liden. Ett g-t
mod. Subsiantivt säges äfv. De Gamle om
forntidens folk, isynnerhet Greker och Romare. Af
g-t, adverbialt uttryck: från gamla tider tillbaka.
GAMMALDAGS, a. oböjl. 4) Bruklig, öflig i
gamla tider. En g. koslym. G. möbler. — Syn.
Se Gammalmodig. — 2) (fig.) Hederlig, rättfram
och okonstlad, såsom våra förfäder voro. En g.
menniska. Man säger äfv. G. seder.
GAMMALMODIG, a. 2. Bruklig i gamla
tider, men nu aflagd. G-a kläder, möbler. G.
rock. — Syn. Gammaldags, Urmodig, Föråldrad.
— Gammalmodi ghel, f. 3. —
Gammalmodigt, adv.
GAMMAN, gåmmann, f. sing. indef. oböjl.
(gam., farn. o. skämtv.) Skämt och lustigheter.
Fröjd och g. Glädje och g.
GAN. f. 2. (gam.) Se Gäl.
GANGESKROKODIL, m. 3. Se Gavial.
GANGLIER, gånngliärr, m. pl. 3. (anal.; från
grek.) Nervknular, nervkylsor.
GANGLIESYSTEM, gånngliesystä’m, n. 3.
(anat.) G-et, en mångfaldigt grenad nerv, kallad
Sympatiska Nerven, med uppdrifningar här och
der, kallade Ganglier.
GANGREN, ganngrä’n, m. sing. (med.; gr.
Gangraina) Brandsår, brand i en kroppsdel.
GANGRENERA, v. n. 4. (med.) Angripas
af brand.
GANSKA, adv. I hög grad, högst. G.
myckel folk, penningar. G. lält, svårt. fort,
långsamt, väl, illa. — Syn. I högsta målto,
Högeligen, Högst, Svåra, Mäkla, Ytterst, Djupt, Allra,
Allt för, Glupskt, Utomordentligt, Förvånande,
Befängdt. Besatt, Förbannadl, Fasligt, Förfasligt,
Förtvifladt, Förskräckligt, Ohyggligt, Glupskt,
Hiskligt, Grufligt, Gräsligt.
GANTAS, v. d. 4. (gam.) Se Galnas, Hångla.
GAP, n. 5. (ursprungligen: Hål, öppning) 4)
Vidöppnad mun (isynnerhet på djur). En hunds,
ell lejons, en krokodils g. Kasla en brödbit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
