Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gapa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAP
GAR
593
g-el på en hund. (Fig.) Löpa i g el på någon,
helt oförsedt slöta på någon, som man gcrna
velat undvika. Ställa sig, slå i g-el för någon,
utsätta sig, vara ulsatt för någon. Råka i g-el
på fienden, oförmodadt hafva fienden framför sig.
— 2) (fig.) Säges om vissa öppningar, som likna
elt gap och äro af farlig beskaffenhet. G-el af
en afgrund, af en tolkan, en kanon.
Helvetets g. Sammansättningsvis säges äfv.: Afgrunds-,
Kanon-. Hclvetcsgap, m. m.
GAPA, v. n. 4. 4) Vidöppna munnen; äfv.
hålla munnen vidöppen. G., skall du få smaka
något godt. Han g-dc, som om han velal
sluka en hel verld. G. och gäspa. (Fam.) G. och
skrika, skrika med full hals. (Fig.) G. efter,
öfver något, ifrigt eflerslräfva, fika efter. — 2)
(fam.) Med gapande mun och undersam min
betrakta något. Slå och g. Gå och g. på allting.
Del lägre Jolkcl är alllid roadl af all a. G. i
vädret, slå gapande och tilla uppåt. Sta och g.
efter någon, med gapande och dum min blicka
efler någon. — Syn. Se Glo. — 3) (fig.) a) Ej
sluta tält tillhopa, hafva stor rcmna. — b) Hafva
vid öppning. Afgrunden, volkanen, kanonen gr.
GAPANDE, n. 4. Handlingen, då man gapar.
— Adj. 4. (egcnll. pari, pres.) (fig.) Ytterst
undersam. En hop g. menniskor. G. beundran.
GAPARE. m. 5. (fam.) En, som med
beundran gapar på något.
GAPER, m. sing. (fam.) En, som häfver ur
sig, skriker ut allt hvad, som kommer honom
på tungan. — Syn. Skräfla, Skräflare, Gaphals,
Gapflabb.
GAPFLABB, GAPHALS, m. 2. (pop. o. fam.)
Se Gaper.
GAPIG, a. 2. (pop. o. fam.) Som skriker ut
allt hvad, som kommer honom på lungan. — Syn.
Skräflig. — Gapig hel, f. 3.
GAPLOLLA, f. 4. (pop. o. fam.) Skrällande,
dum och stortalig qvinna.
GAPSKRATT, n. 3. (pop. o. fam.) Öfverljudl
skratt. — Syn. Se Flalskrall.
GAPSKRATTA, v. n. 4. Skratta med full
hals, med gapande mun, öfverljudt. —
Gapskrattande, n. 4.
GARA, v. a. 4. (lekn.; af gar, ren) 4) G.
koppar, rena den genom nedsmältning för bläster
på garhärden eller i en flamugn. — 2) ScGarfva.
GARANT, garånngt, m. 3. (fr.) En, som
ansvarar för andras handlingar. Brukas i politisk
och historisk stil.
GARANTERA, garanngtcra, v. a. o. n. 4. (fr.
Garanlir) Gå i god, i borgen för, ansvara för.
G. något. Del g-r jag. G. för någon. G. för
skadan. — Gar anler ande, n. 4. o.
Garanter in g, f. 2.
GARANTI, garanngti’, f. 3. (fr. Garanlie)
Borgen, säkerhet, som lemnas någon, i och för
uppfyllandet af en förbindelse.
GARDE, garde, n. 3. (fr.) Lifvakt. G-t lill
fot och till häst. Bildar sammansättningarna
Lif-, Häst-, Fotgarde. — Sä. G-skapilen,
-slöjlnanl, -sregemente, m. fl.
GARDERA, v. a. 4. (fr. Garder) Vakta,
beskydda.
GARDEROB, –rå’b, m. 3. (fr. Garderobe)
1) Klädkammare. — 2) Samteliga kläder i cn
klädkammare: klädförråd.
GARDESKARL, gårdcsskår, m. 2. eller
GARDESSOLDAT, gårdess-sålldåt, m. 3.
Soldat vid ett gardesregemente.
GARDIN, garrdin, m. 3. (ital. Covtina)
För
hänge (för dörr, fönster, säng). — Ilar
sammansättningarna Fönster-, Säng-, Rullgardin.
GARD1NSRING, m. 2. Ring, hvari snörena
till cn rullgardin löpa.
GARDINSTÅNG, f. 3. pl. — slänger. Stång,
som håller upp en fönslergardin.
GARDIST, gardi sst, m. 3. Se jGardessoldat.
GARFNING, f. 2. 4) Förfarandet, då man
garfvar (begge bcm.). — 2) Sättet, huru något
blifvit garfvadL Dålig g.
GARFSPAD, n. 3. (tekn.) Förut brukad
barksoppa, som begagnas vid garfnjng.
GARFSTÅL, n. 5. (lekn.) En smidigare
stålsort, uppkommen genom råstålets utsmidning,
hop-svetsning och bearbetning under hammaren.
GARFSYRA, C. sing. (kem.) Se Garfämne.
GARFVA. v. a. 4. (t. gerben, af gar, ren)
1 allmänhet: Tillreda, bereda. 4) G. hudar,
bereda dem till läder. Har sammansättningarna
Logarfva, Hvitgarfva. — 2) G. slät, flera gånger
utsmida det till smala slänger, som hopläggas i
knippor, åter sammansvetsas, och dcreftcr
uträckas. hvarigenom de olikartade dclarne noga
omblandas. — Ga rf v a n de, n. 4.
GARFVARBARK, m. sing. Groft söndermalen
bark, eller hela massan af ett vegetabiliskt ämne,
hvilket bland sina beståndsdelar innehåller
garfämne, t. ex. ekbark, albark, galläplen, surnak, o.
s. v. Äfven Lo.
GARFVARDRÄNG, m. 2. En garfvares
handt-langare.
GARFVARE, m. K. Handtverkare, som
bereder läder. — Ss. G-gesäll, -lärling, -skrå,
m. m.
GARFVARKALK, m. sing. Kalk, som af
garfvare nyttjas till lädrets beredning.
GARFVARKAR, n. 3. Kar, hvari hudar
barkas.
GARFVARLUT, f. sing. (tekn.) Soppa af helt
välten, alun och koksalt, hvari budar renas. Äfv.
Barksoppa.
GARFVERL n. 3. 4) Inrättning med
tillhörande redskap till beredande af läder. — 2)
Stället, der en sadan inrättning finnes. — 3) Konsten
och färdigheten att bereda läder. — 4) Sjelfva
arbetet dervid. — 5) Samteliga arbetare, som
bereda läder, antingen i allmänhet, eller i ett visst
land, cn viss stad. — 6) Skrå i cd stad,
bestående af alla der befintliga garfvare med deras
arbetare.
GARFÄMNE, n. sing. (kem.) Eget ämne, som
finnes i förening med galläplcsyra i vissa
vegcla-bilicr och har siu namn af egenskapen alt garfva
hudar.
GARHÄRD, gårhärd, m. 2. (tekn.) Härd,
hvarpå råkoppar ncdsmälles till gärning.
GARKOPPAR, m. sing. Garad koppar. Jfr.
Gara.
GARKOPPARSLAGG, m. sing. Slagg, som
bildas vid gärning af koppar.
GARN, n. 6. 4) (utan plur.) En af lin,
hampa, bomull eller fårull o. d. spunnen tråd af
bo-tydligare längd. Deraf sammansättningarne Lin-,
Hamp-, üll-, Bomulls-, Kamelgarn. — 2) (ulan
plur.) En af hampgarn snodd tråd, två- tre- eller
fyrlrådig, som användes anlingen vid segelsömxneri
eller till tågverks förfärdigande. Se Segelgarn,
Kabelgarn, Sjömansgarn, Tagelgarn och Lårding.
— 3) Större fisk- eller jagtnät. — 4) (fig.) Försåt.
Fångad i djefvulens g — Ss. (för bcm. 4)
G-handcl, -handlare, -handlerska.
-härfva, -härfvel, -nystan, -spinneri.
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>