Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gatfyllning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAT
GEL
GATFYLLNING, f. 2. Grus o. d., som
begagnas till underlag och fyllning vid gators
stenläggning.
GATHORA, f. i. (lågt ord) Sköka, som löper
kring gatorna. — Syn. Gatslinka, Galnymf.
GATHÖRN, n. 6. Hörnet af en stadsgata.
GATKRÄMARE. m. 6. Se Månglare.
GATLOPP, n. 5. Ett slags bestraffning,
fordom bruklig äfven i Sverige, bestående deri, alt
förbrylaren, afklädd ända till midjan, måste
springa ett visst, ådömdt antal hvarf emellan rader af
manskap eller andra personer, som dervid slogo
honom med spön. Springa g. — Skrifves äfv.
Gatulopp.
GATLYKTA, f. i. Lykta, uppsatt vid eller
hängande öfver en stadsgata, till dess belysning.
GATLYSN1NG, se Galulysning.
GATLÄGGARE, m. 3. En, som ulöfvar yrket
alt stenlägga gator.
GATLÄGGNING, f. 2. Stadsgators och
allmänna platsers beläggning med slen.
GATMÄNGLARE, m. 5. Se Månglare.
GATNYMF. f. 3. Se Galhora.
GATPOJKE, m. 2. pl. — pojkar. Illa
uppfostrad gosse af ringare klassen, som lillbringar
sin mesta tid med all springa omkring på
gatorna och lättjas eller snalla, stjäla och föra oljud.
GATPÖDEL, m. sing. De af det lägre folket
i en stad, som oftare eller för del mesta äro till
finnandes på gatan.
GATSKRIKARE, m. 5. 4) En, som i
städerna i vissa länder går omkring på galorna och
skriker ul varor, sorn han har alt sälja. — 2)
En, som skriker och för oljud på galorna i en
stad.
GATSLINKA, f. 4. Se Galhora.
GATSMUTS, m. sing. Smuls på galorna i
en stad.
GATSOPARE, m. 6. — SOPERSKA, f. 4.
Person, som sopar galorna i en stad.
GATSOPNING, f. 2. Arbetet, förrättningen,
då stadsgator sopas.
GATSTEN, m. 2. 4) Sten, använd vid en
galas stenläggning. — 2) (sing. kollektivt) En
mängd derlill samlade eller uppbrulna sådana
stenar.
GATSTRYKARE, m. S. En, som sysslolöst
lillbringar sin lid med alt stryka omkring på
gatorna i en stad.
GATT, n. 5. (skepp.) 4) (i allmänhet) Hål,
öppning. — 2) Akterdelen af någonting. — 3)
Inloppet till en hamn.
Anm. Gal betydde i fornspråkct öppningen,
vinkeln bakom en dörr, äfv. duVr, glugg.
GATTIGGARE, m. 3. — GGERSKA, f. 4.
En, som tigger på gatorna i en stad.
GATTIGGER1, n. 3. Tiggande på galorna i
en stad.
GATUHANDEL, m. sing. Den handel, som
drifves i stånd eller på s. k. mångleristolar.
GATULOPP, se Gallopp.
GATULYSNING, f. 2. Galors och torgs i en
stad belysning med lyktor, lampor eller gas.
GATURENHÅLLNING, f. 2. Bestyret alt hålla
gator och torg i en stad rena från smuts eller
fria från för mycken snö under vintern.
GATVISA, f. 4. Visa af lägre, stundom
smutsigt innehåll, som sjunges af galpojkar på gatorna.
En vacker och ädel sång af populärt inncbåil och
med läilfaltlig, behaglig melodi neddrages äfven
ofta till gatan, och får då också heta Galvisa.
GAUFRERA, se Gåffrera.
595
GAVELIN, –li’n, m. 3. (gam. krigsk.) So
Snarspjul. — Anm. Ordet är det fr. Javeline.
GAVIAL, –ål, m. 3. Ell slags krokodil i
Ostindien. Kallas äfv. Ganges-Krokodil.
GAVOTT, -vått, m. 3. (fr. Gavotte) Ett
slags fordom bruklig munter, fransk dans, mest i
lakt, med två repriser, dansad af ctl par på
cn gång tillsammans.
GAZE, se Gas, II.
GAZELL, -sä ll, f. 3. Djurslägte af Idislarnes
ordning, med 40 tum långa horn, hvilkas spets
vetter framåt, kroppen omkring 2 fot hög, ofvan
blekgul, inunder hvit och med en bred, svart rand
längsål hvar sida; smärl och utmärkt vackert
djur, med de skönaste ögon. Anlilope Dorcas. —
Skrifves äfv. Gasell. — Ss. (fig.) G-Ögon.
GAZETT, -sä tt, f. 3. (föga brukl.) Tidning,
tidningsblad. — Har sill namn af ell litet
italienskt skiljemynt Gazella, som var priset på ell
fordom utgifvet italienskt tidningsblad.
GEBIT, jebi*t, n. 3. (t. Gebiel) Område.
GECKO, f. (nat. hist.) En 8 till 40 tum lång,
ganska giftig ödla, rödgrå med bruna prickar, i
Afrika och österländerna. Ascalabales Gecco.
GEDAKT, gedåckt, m. 3. (t. Gedackl,
förvänd skrifning i st. f. Gedeckl) Ofvan tillsluten
eller täckt pipa i ett orgverk.
GEDIGEN, jcdigänn, a. 2. neutr. — et. (t.
gediegen) 4) (egenll.) Säges om en metall, då
den, genom nalurens egen åtgärd, förekommer i
fullt metalliskt tillstånd, utan att behöfva
utsmäl-tas ur en malm. G-el guld, silfver. — 2) Säges
om kärl, husgeråd eller bohagsting, då de äro
gjorda af rent guld eller silfver, icke blott
förgyllda eller försilfrade. — 3) (fig.) Fast, stadig,
varaktig; af verkligt inre värde.
GEHEIMERÄD, jehä’jmerå’d, n. 3. o. *3. (t.
Geheimeralh) 4) (i flera tyska stater) Hemlig
konselj, rådkammare, hemligt råd. Ministère. —
2) Ledamot deraf.
GEHÄG, jehä’g, n. 3. (t. Gehäge) Kronan
tillhörig jagibacke eller instängd skogspark.
GEHÄNG, jehä nng, n. 5. (t. Gehenk) Rem
eller bälte, hvari något hänges (t. ex. en värja).
Bildar sammansällningen Värjgehäng.
GEHÖR, jehö’r, n. 3. (t.) 4) (i musik) Den
förmågan hos hörselsinnet att säkert uppfatta
tonhöjden af ett ljud och rikligt kunna ålergifva
detsamma, att *kunna bedöma, om en ton är falsk
eller ej, och alt lätt kunna lära att sjunga
melodier eller efiertaga dem på ett instrument.
Hafva g., godt g. Sakna alll g. — Syn. öra, Godt,
säkert öra. — 2) Lyssnande till hvad någon har*
alt säga. Gifva någon g., höra någon. Lemna
g. ål ens föreställningar, med bifall lyssna
dcr-till. Finna g., få framställa, hvad man har att
andraga; äfv. vinna bifall för sina framställningar.
Det vinner ej g., godkännes icke. (Fig.) Hafva
g. med sig, hafva nog aktning, anseende, alt
blifva åtlydd.
GEIRSODD, m. (i fornspråket) Spjutudd (af
Geir. spjut). Rista ell. slinga sig med g.
GEISTIK, gäislfk, f. 3. (vetensk.) Läran om
jordens ytire former. [Gäistik.]
GEL, se Gäl.
GELATINE, schelalfn, n. sing. (fr.)
Gclé-artadt ämne, som erhålles, då man kokar mjuka
och fasta djurdelar och låter lösningen kallna.
GELBGJUTARE, ja lljülare (rätteligen gällb—),
m. 3. (t. Gelbgicsser) Handlverkare, som
förfärdigar hvarjehanda gröfre gjutgods af brons. —
Ss. Gelbg jularar bele.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
