- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
605

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Getblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GET

GIF 605

bär ocb bark nyttjas till färgning. Rhnmnus
ca-tharticus. Kallas äfv. Get-toste, Vahlbjörk,
Vahl-borg. Wicbär, Vigeltorn, Verrentorn.

GETBLAD, n. 5. (bot.) Se Bockblad.

GETFOT, m. 3. pl. — fölter. 4) Fot på eller
af cn get. — 2) (tekn.) Ett slags kran.

GETING, m. 2. Insektslägte af Sleklarnes
ordning, med treklufven underkäft, njurformiga
ögon; färgen vanligen svart och gul. Vespa. De
förnämsta arterna deraf äro Fällgeling,
Jordge-ting, Takgeling, Bålgeling, hvilka ses på sina
ställen. — Ss. G-bo, -sting.

GETKAMEL, m. 3. Se Vicunja.

GETKLÖFVER, GETKÅL, m. sing. Se
Vatten kl öfver.

GETMAT, m. sing. Se Gelrofva.

GETNOS, f. 2. Mångårig växt vid å- och
sjöstränder, med blå blommor. Scutellaria
gale-riculaia.

GETPORS, m. sing. Se Sqvallram.

GETRAGG, m. sing. Håren på bockar och
getter.

GETRAMS, m. sing. Sc Bockblad.

GETROFVA. f. 1. En onnbunkart. Onoclea
struthiopteris. Kallas äfv. Geimat, Foderbräkcn.

GETST ABB, rn. 2. Se Båmjölksgräs.

GETSTIG, m. 2. Stig, så brant och
otillgänglig, att endast getter våga der gå fram.

GETVÄPLING, m. 2. Se Getklöfver.
GE-UT. jeüt. m. Se Labbe.

GEVALD1GER, jevålldig’r (uttalas i allmänhet:
jevålljerr), m. 3. (t. Gewalliger) Benämning på
lägre tjpusteman vid polisen och fångbevakningen.

GE VALT, jevallt, s. oböjl. (tyskt ord; fam.)
Med all g., med all makt.

GEVÅR, jevä’r, n. 5. (t. Gewehr) 4) (i äldre
tider) Vapen i allmänhet. Deraf de ännu
brukliga benämningarne: Öfver-, Under- och Sidogevär.
— 2) (nu) Skjutgevär, isynnerhet sådant som
brukas i krig. Ladda, afskjuta ett g. Färdighet
i all handlera g-el. Slå under g. (om en trupp),
vara uppställd med vapen i hand; äfv. (i
allmänhet) vara beväpnad. Sträcka, nedlägga g.,
Icm-na dem ifrån sig till tecken, att man ger sig åt
en fiende. Gå ig, träda under vapen, d. v. s.
fatta geväret ocb skynda på sin plats i ledet af
en trupp. I g.! kommandoord till soldaterna af
cn trupp, då de skola träda under vapen.
Skyld-ra g., hålla geväret midt framför bröstet, såsom
ett tempo vid exercis, eller för att göra honnör.
På axel g.! kommandoord, då geväret skall
flyttas intill axeln. För fot g.! då geväret skall
fällas till marken invid foten. — Bildar
sammansättningarna: Skjut-, Hand-, Jagt-, Slagkruts-,
Kammarladdnir.gs-, Praklgevär, m. fi. — Ss.
G-slås, -sförråd, -shandlare, -spipa,
-sskolf.

GEVÄRSFAKTORI, jevä’rsfackton’, n. 3.
Inrättning. ställe, der gevär tillverkas i stort.

GEVÄRSGALLERI, ––––––n, n. 3. (fortif.)
Hvälfd gång innanför klädmuren af cn fästning,
försedd med gcvärsgluggar.

GEVÄRSKORS, n. 5. Träställning, hvarcmot
gevären stödjas, då de sammansättas i
pyramid-form.

GEVÄRSPYRAMID.––––––-i’d, m. 3. Flera
gevär, sammanställda i pyramidform.

GEVÄRSSMED, m. 3. Smed, som tillverkar
gevär.

GEVÄRSSTOCK, m. 2. Träskaftet till ett gevär.

GEVÄRSSTÅNDARE, m. 3. Jernstötta
framför ett vakthus, för all deremot ställa gevär.

G1BBON, dschibb’n, s. Ett slags ostindisk
apa med menniskolikt ansigte, men armarna så
långa, att de nå jorden, då hon går upprätt.
Simia Lar. Kallas äfv. Den Långärmade Apan.

GIFMILD. a. 2. Som ofta och rikligt ger ål
behöfvande, af rent medlidande. — Jfr. frikostig.
Anm.

GIFMILDHET, f. 3. Egenskapen att vara
gifmild.

GIFNING, f. 2. 4) Händelsen,
omständigheten, alt något gifves. Se Gifva, bem. 3, S o. 40.
För denna bem. mindre brukligt. G. af en bal,
en konsert, ell spektakel o. s. v. säges dock
stundom. — 2) Utdelning af kort i spel.

GIFT, n. 3. 4) Se Förgifl. I sing. brukas
Gift nästan endast i dagligt tal, men i plur.
ule-slulande, emedan Förgifl icke nyttjas i plural.
Ban har tagit g. Läran om g-erna, de
särskilta giftarieriia. — 2) Smittsamt ämne af
lifs-farlig beskaffenhet. Veneriskt g. Har åtskilliga
sammansättningar, såsorn Pest-, Koppgifl, m. fl.

GIFT, a. i. (egentl. part. pass, af Gifta}
Genom äktenskapets band förenad med cn person af
andra könet. G. man, gvinna,

GIFTA, v. a. 2. Impf. Gifte. Sup. Gift (af
Gefa, gifva). Gifva till äkta. Kan till subjekt
endast hafva gifloman, eller den som är i dennes
stad och ställe. Ban har gift sin doller med
herr N. — Syn. Borlgifta, Förmäla. — G. sig,
v. r. Ingå äktenskap. Säges både om man och
q vinna. Ban har gift sig med en rik flicka.
Bon skall g. sig i vår. De gifte sig i
somras G. sig Ull penningar, egendom Sec., få
penningar, egendom med sin hustru. Ban har
gift sig Ull det godset. G. sig under sitt stånd.
med en pefeon af lägre stånd, än man sjelf är.
G. sig i en rik slägl, med en person, som har
cn rik slägl. — G-s, v. d. Ingå äktenskap (med
någon eller med hvarandra). Nyttjas aldrig i
förening med prep. med, utan alllid absolut. Bon
bara tänker på g. När skola de g.? G. Ull
penningar.

G1FTASDRYCK, m. 3. Så kallades den dryck,
som fordom vid bröllop dracks af gästerna, då
giftomannen utlemnadc bruden.

GIFTASLYSTEN, a. 2. neutr. — el. och

GIFTASSJUK, a. 2. (fam.) Begärlig alt få
gifta sig.

G1FTASSJUKA, f. sing. (fam.) Häftig åtrå
efter att få gifta sig.

GIFTASSKYGG, a. 2. (fam.) Rädd för
giftermål.

GIFTASTANKAR, m. 2. pl. (pop. o. fam.)
Tankar på giftermål i förening med önskan att
blifva gift. Gå i g.

G1FTBLANDARE, m, 5. —NDERSKA, f. 4.
En, som blandar till giftdryck, giftpulver o. d.,
för att dermed döda en menniska.

GIFTBLANDNING, f. 2. 1) Tillblandning af
gift, i afsigt att dermed döda en menniska. —
2) Tillblandadt gifl, antingen i flytande eller fast
form.

GIFTBLÅSA, f. 4. Liten blåsa, innehållande
gifl, hos vissa djur, t. ex ormar.

GIFTBÄGARE, m. 5. Bägare, ifylld med
någon giitdryck. Tömma g-en.

GIFTDRYCK, m. 3. Dryck, hvari gift är
iblandadt.

GIFTE, n. 4. 1) Äktenskaplig förening. I
första g-l fick hon Ivå söner. Barn af första,
andra g-l. Träda i annat g. Ingå nytt g.
— Syn. Äktenskap. — 2) Person, med hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free