Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gifvande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G1L
607
GIF
G. sig på djupet med något, gå till botten af
en sak, grundligt undersöka, studera, utforska.
G. sig tillbaka, återtaga form, läge. G. sig
undan, gå, fara, draga sig, fly undan för någon.
G. sig under, se Underkasta sig. G. ut sig,
utvidga sig. — 5) Bugta sig, slå sig (om trävirke).
— 6) (fam.) Beklaga sig, jemra sig. — 7)
Förekommer för Öfrigt i åtskilliga familiera talesätt,
såsom: Det ger sig väl, det visar sig nog. G.
sig till soldat, lill militär, till aktör o. s. v.,
blifva militär &c. G. sig lill gardet, taga
värf-ning som gardeskarl, taga tjenst vid gardet. G.
sig (till) alt skratta, börja alt skratta. G. sig
tillfreds, blifva tillfreds, nöjd, belåten. G. sig
efter (om tyger), falla efter, t. ex.: Ell tyg ger
sig efter kroppen; en strumpa ger sig efter
benet. — G-s, v. d. Finnas, vara. Hvad gfves
del för nytt? Här g-fves någol att förljena.
De g. som . . . ., del g-fvcs de, som ... .
GIFVANDE, n. 4. Handlingen, då man
gif-ver; händelsen, omständigheten, att något gifves
(bem. 4, 2, 3, B, 8 o. 10). a) Befallnings g. ål
någon. — b) Skalls, räntas g. — c)
Drickspenningars g. — d) En sysslas g ål någon.
— e) Ell ords g. med ell af samma betydelse.
— f) En konserts g. G-t af en konsert. —
Adj. 1. (egenll. pari, akt.) 4) Bördig, fruktbar.
G. åker, jordmån. — 2) (om säd) Som ger väl
i spann, vid aftröskning. Säden är g, föga g.
i år.
GIFVARE, m. 5. — RINNA, f. 1. En, som
gifvcr (bem. 3 o. 4). — Sammansällningsvis har
man Ränte-, Lån-, Försäkringsgifvare, m. fl.
GIFVEN, ji’v’n, a. 2. neulr. — et. (egenll.
part. pass, af Gifva) 1) (om förordningar o. d.)
Utgifvcn. G. Stockholms sloll d. 1 Dec. 1851.
— 2) Afgjord, viss. Del är en g. sak, sanning.
Jag lar del för g-cl. — 3) Bestämd. Jag har
inlel visst g-et i lön. — 4) (i matematik)
Bestämdt uppgifven. G. storhet. G-t lal.
GIFVEN, jiv’n, sammandraget af Gifningen.
Brukas fam. i kortspel. Hvem har g.?
GIGA, f. 1. 1) Ett slags fornnordiskt
musikinstrument. — 2) Se Mungiga.
GIGA, v. a. 4. (sjöt.) Upphissa råsegel under
rån, för alt minska seglets vindfång eller lättare
kunna borga det. — G ig ande, n. 4.
GIGALSÄRTER, ji’gallsärrl’r, f. 3. pl. (bot.)
Mångårig foderväxt, allmän i ängar och
beteshagar, med gula blommor. Lalhyrus pratensis.
Kallas äfv. Ängs-Latyr, Vial, Gubbländer, m. m.
GIGANT, jigånnt, m. 3. (gr. Gigas) Jätte.
GIGANTISK, jigånntissk, a. 2. Jättestor,
jättelik.
GIGELTAND, f. 3. pl. — länder. Tand,
som skjuter fram utom raden frammanför en
annan, eller som är längre, än de andra.
GIGELTÄND, a. 2. Som har gigeltänder.
GIGG, m. 2. 4) Elt tvåhjuligt, högt,
enspän-nigt åkdon för två personer, liknande en
kabrio-letl. — 2) Lång, smal, lättbyggd båt, som ros med
6 å 8 par åror.
GIGTÄG, n. S. (skepp.) Tåg, hvarmed
råsegel upphissas.
GIGTÄGSBLOCK, n. B. (skepp.) Benämning
på hvarje af de under midten af cn rå fästade
block, genom hvilka gigtågen fara.
GIKT, m. sing. Sjukdom, som yttrar sig
genom en smärtsam inflammation i ledgångarna och
dilhörandc delar, förenad med svullnad och
svårighet alt röra den angripna delen. G. i
folierna, scPodager. — Ss. G-krämpor, -medel,
-patient, -piller, -planta, -plåga,
-pulver, -värk.
GIKTAKTIG, GIKTARTAD, a. 2. Som
liknar gikt.
GIKTBRUTEN, a. 2. neutr. — el. Som genom
gikt förlorat krafter och lynne.
GIKTFEBER, m. 2. pl. — febrar. Feber,
som åtföljer gikten.
GIKTFISK, m. 2. Fiskslägtet Platax.
GIKTFULL, a. 2. Som lider af gikt. En g.
kropp.
GIKTKNOTA, f. 4. (med.) Ett slags
konkretion, som hos giklpatienter visar sig vid
hand-och fotlederna, såsom en hård knöl, hvilken
kännes som ett ben.
GIKTKNÖL. m. 2. Se Giklknola.
GIKTKOLIK. –i’k, f. 3. Elt slags kolik,
föranledd ulaf gikt.
GIKTTAFT. n. 3. Ett slags preparcradt taft,
som rned fördel begagnas emot gikt.
GIKTÄMNE, n. 4. Ett slags egen, sjuklig
materia i kroppen, som förorsakar giktplågorna.
GILBOA ell. GILBOABERG. 4) (geogr.) Berg
och stad i Palestina. — 2) (fam. skämlv.) Se
Gäldsluga.
GILD, jilld, a. 2. (egentl. part. pass, af Gilla)
eller genom assimilation:
GILL, a. 2. Giltig, laggill. En gild oxe.
(Fam.) Gå sin gilla gång, fortgå på
vederbörligt sätt, såsom i början: fortgå jemt och
stadigt, utan afbrott. Hålla för gilll, godkänna,
billiga.
GILJA, v. n. 4. (gam.) Se Fria, III. —
Giljande, n. 4.
Anm. Del gamla ordet Gilia betydde
ursprungligen: Locka lill kärlek.
GILJARE, m. B. (gam.) Se Friare.
GILLA, v. a. 4. Förklara, erkänna, att något
är sådant det bör vara eller sådant man önskar
del. G. cn persons uppförande, handlingssätt.
G. allt, hvad någon gör. G. ell kontrakt, en
räkning. Flera kyrkmölen hafva g-l denna
lära. Man kan ej annat än g., alt han gjort
del. — Syn. Godkänna, Bifalla, Billiga, Biträda,
Approbera, Erkänna el), antaga för god.
GILLANDE, n. 4. Förklaring, alt man
erkänner, alt något är sådant det bör vara eller sådant
man önskar det. — Syn. Godkännande,
Billigande, Approbalion, Approbcring.
GILLE, n. 4. 4) (ursprungi.) Dryckeslag,
förbundet med hedniska offer. Har
sammansättningen Julgille. — 2) (under medeltiden) Sluten
förening, brödraskap af flera personer, dels för
gemensamma nöjen, dels för allvarsamma
sysselsättningar och religionsöfningar, samt isynnerhet till
ömsesidigt skydd i nöd och fara. St. Knuts G.
i Malmö. — 3) (nu) a) Se Skrå. — b) Samling
af folk för nöje skull, isynnerhet för all dricka
eller dansa. Bildar sammansättningarna
Dryckesgille, Dansgille.
Anm. Torde kunna härledas ifrån del gamla
verbcl Gialda, gälda, betala, emedan de, som
deltogo i gillena, betalade hvar sin andel i
kostnaden.
GILLER, n. B. 4) (jag.) Fängredskap, gjordl
af stör eller stock, alt med enkla gillringar fånga
åtskilliga slags djur. Sälla g. för ell djur. —
2) (Og.) Försåt.
GILLERBROCK, m. 2. (jäg.) Den broek,
som fästes vid sjelfva gillertråden på ett gillcr
och således sammandrager saxen eller pillret öfver
djuret, när det biter i broeken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
