Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Godsugn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOD
GON
618
GODSUGN, göddsünng’n, m. 2. Nedersta ugnen
i en porslinsugn.
GODSÄGARE, m. 3. 1) Ägare af ett
Jandt-gods. — Syn. Se Egendomsherre. — 2) Se
Be-fr ak lare.
GODT, adv. Väl, bra. Sofva g. Tala g. om
någon. Slå sig g., väl berga sig. Del var g.,
ali han kom. Del är lika g., likgiltigt,
detsamma. Del kan vara lika g., om han kommer
eller ej. Del vore lika så g. alt låta bli. man
kunde lika gerna låta bli, det vore kanske bättre
att Sec. Del är så g. alt resa i dag som i
morgon, man kan lika gerna <5cc. Lika g.,
likgiltigt. Göra så g. man kan. Se g. ut, hafva
godt utseende. Se g. på någon, med vänliga
eller kärleksfulla Ögon. Så g. som, nästan, t.
ex.: Del är så g. som afgjordt. Af frukt har
i år blifvit så g. som intet. Kort och g, i
korthet sagdt. Del är g. och väl, se Väl. —
Inl. Del är g.! eller (genom ellips) G!
uttrycker tillfredsställelse, gillande, belåtenhet; brukas
äfv., när man vill tillkännagifva, att man hört,
hvad en annan sagt, att man fattat meningen af
något, att man förstår ens afsigt eller alt man
anser något tillräckligt. — Syn. Bra! Nog!
Välan! Nåväl!
GODTA SIG, v. r. 4. (fam.) Göra sig goda
dagar; öfverlemna sig åt njutningar; förtära
läckerheter. — Syn. Gona sig, Smörja sig, Smörja
k råset.
GODTALIG, a. 2. (pop.) Vänlig i sitt tal,
isynnerhet med ringare folk.
G0DTAL1GHET, f. 3. (pop.) Egenskapen att
vara godtalig.
GODTFINNANDE, n. sing. Se Godtycke. —
Brukas endast med föregående preposilion,
adverbialt, t. ex.: Efter g., såsom man tycker;
handla efter g.; jag lemnar del ål dill g, du får
deri göra efter behag.
GODTGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra) 4)
Ersätta den skada, förlust, någon lidit. Har till
objekt både person och sak. G. någon
kostnaden, skadan, förlusten. G. en brisl. — Syn.
Hålla skadeslös; Ersätta. — 2) (i räkning) Se
Credilera. — 3) G. ett fel, en försummelse, en
dårskap, o. s. v., förbättra. — G. sig, v. r.
1) SkalTa sig ersättning. G. sig för liden skada.
— 2) (i räkning) Crcditcra sig.
GODTGÖRANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något godlgöres.
GODTROGEN, gödtrög’n, a. 2. neutr. — et.
Som tror andra om godt, sätter för mycket
förtroende till andra. En g. menniska, lok.
GODTROGENHET, f. 3. Egenskapen, alt
vara godtrogen.
GODTYCKE, gödty’cke, n. 4. Eget tycke,
egen vilja, oberoende af andras. Efter g. Döma,
handla efter g. I det landet är regenlens g.
lag. — Syn. Godtfinnande.
GODTYCKLIG, a. 2. 1) Som härrör af
godtycke. En g. handling, regeringsåtgärd. —
Syn. Se Egenmäktig. — 2) Som beror blott af
godtycke. G. makt.
GODTYCKLIGHET, f. 3. Egenskapen att
vara godtycklig. — Syn. Se Egenmäktighcl.
GODVILLIG, a. 2. Som sker utan tvång, af
fri vilja. G. eftergift är bättre än aflvungen.
— Syn. Frivillig, Sjelfmant.
GODVILLIGHET, f. 3. Egenskapen all vara
godvillig. — Syn. Frivillighet.
GODVILLIGT, adv. Ulan tvång, af fri vilja.
G. göra något.
GOFAR. göfar, nom. prop. Benämning bland
lägre folket på åskan, förmodligen sammandraget
af Goas, d. v. s. Göjas (jordens) far (Thor).
GOLF, gållv, n. 3. i) Beläggning af trä eller
sten på bottnen af boningsrum, o. s. v. Lägga
g. i ett rum. Lägga g. af slen, af plankor,
inlagdt g., lagdt i rutor af smärre träskifvor..
Släppa någonting på g-fvet. Ealla i g-fvet.
Slå i g-fvel, kasta eller släppa ned på golfvet;
äfv. omkullslå någon, så alt han faller i golfvet. —
Bildar sammansättningarna: Sten-, Trä-,
Plankgolf, Kyrko-, Sals-, Kammargolf, m. fl. — 2) Se
Ladugolf, Log golf.
GOLF, gållf, m. 3. (ilal. Golfo) Stor bafsbugt,
med smalt inlopp.
GOLFBJELKE, gå’llvbjä’llke, m. 2. pl. —
bjelkar. Bjelke, lagd tvärs öfver bottnen af ett
rum lill underlag för ett golf.
GOLFBRÄDE, n. 3. o. 4. 4) (4) Bräde i ett
golf. — 2) (3) Bräde, ämnadt till golfläggning.
GOLFDRAG, n. 3. Drag ifrån golfspringorna
i ett rum.
GOLFLEGAD, a. 2. (om säd) Torkad på
loggolf.
GOLFLÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga)
Belägga med golf. G. etl rum.
GOLFLÄGGNING, f. 2. 4) Beläggande med
golf. — 2) Se Golf, 4.
GOLFLÄKT, m. 3. o. 4. Läkt under golfvet
i ett rum.
GOLFMATTA, f. 4. Matta, att lägga på golf.
GOLFPLANKA, f. 4. Planka i ett golf.
GOLFSAND, m. sing. 1) Sand, strödd på ett
golf. — 2) Sådan slags sand, som derlill
begagnas.
GOLFSKURNING, f. 2. Göromålct,
förrättningen, att skura golf.
GOLFSTEN, m. 2. 4) Häll i ett stengolf;
äfv. murslen i ett legelgolf. — 2) Sten, som
begagnas lill golfläggning.
GOLFSTRÖMMEN, m. 2. sing. def. (geogr.)
Stark ström i Atlantiska hafvet längs N.
Amerikas kust, uppåt, ifrån Cap Florida lill
New-Found-lands bankar.
GOLFSVAMP, m. 2. Svamp, som af fukt
växer på golf inne i rum.
GOLGAS, gå llgass, m. 3. Ylletyg, tryckt med
färger på det sätt, att färgen ingjutes varm på
tyget, således icke genom påtryckning; mönstret
beslämmes genom djupa utskärningar i
formskif-vor. Turkiskt eller Engelskt flanell.
GOLGATHA, gå IJgala. nom. propr. (bibi,
hist.) Benämning på afrättsplatsen i det fordna
Jerusalem. Betyder egentl. Hufvudskalleplats.
GOM, gomm, nx 2. pl. gommar. 4) (anat.)
Den öfre delen inuti munnen, från Öfre landraden
ned till svalget. — 2) (bot.) Så kallas, på en
läpp-formig blomma, underläppens öfre, mot
öfverläp-pen hvälfda sidor.
GOMBOKSTAF, gömmbökstav, m. 3. pl. —
boksläfver. (gram.) Bokstaf, som uttalas med
gommens tillhjelp. Sådana äro c, g, k, q, x.
GOMBEN, n. 3. (anat.) G-en. tvenne ben,
som utgöra bakersta delen af Gomhvalfvet.
GOMHVALF, gömmvållv, n. 3. (anat.)
Bakersta, nästan fyrkantiga delen af hårda gommen.
GONA SIG (slutet o), v. r. 4. Se Godta sig.
GONDOL, gånndå l, m. 3. (ital. Gondola) 4)
Platt, ganska lång roddarbåt, som begagnas på
kanalerna i Venedig, spetsig både för och akler,
samt med tält i midlen för passagerare. — 2)
Den bållika pjes, som hänger under en luftballong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
