Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gondolier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
GON
GRA
och hvaruli luftscglaren har sin plats. — Ss.
G-förarc, -roddare.
GONDOL!ER, gånndåliär, m. 3. Gondolförarc.
GONG, gänng, ell. GONGONG, gå’nnggå’nng,
m. 3. Bäckenformigl, indiskt instrument af
klock-metall, som släs med cn träkluhba, för att
markera takten i sång.
GONORRHÉ. gånårré, f. 3. (fr. Gonorrhée,
af grek. Gonorrhoia) (med.) Se Dröppel.
GORDISK, gå’rdissk, a. 2. (fig.) G. knut,
ganska invecklad sak; svårighet, hvarur man ej
ser utväg att kunna reda sig.
Anm. Har sill namn eflrr den på phrygiska
konungen Gordii vagn befintliga, konsligl gjorda
knul, som ingen kunde upplösa, tills Alexander
den Siore sönderhögg den med svärdet.
GORGEPUNKT, ga rrschpünnkt, m. 3. (fortif.)
Den punkt, der två kurtiner genomskära
hvarandra.
GORGONER, gårrgön’r, f. 3. pl. (myt.) Tre
systrar: Euryale, Stheno och Mcdusa, med
ormhår, oerhörda tänder och kopparklor, och hvilkas
anblick förstenade.
GORGONIA, gårrgönia, f. 3. pl. — nier. (nat.
hist.) Ett slägte af Korallpolyper, som lemnar den
i Asien mycket värderade svarta korallen.
GORM, gärrm, n. sing. (pop.) 1) Lemningarne
af frukt, sedan den blifvit pressad. — 2) Gräl,
käbbel. — Syn. Se Tvist.
GORMA. gå’rrma, v. n. 4. (pop.) Gräla för
ingenting. — Syn. Se Tvista. — Gormande,
n. 4.
GORMIG, gå’rrmigg, a. 2. (pop.) Som är
fallen för att gorma. — Syn. Se Trätgirig, —
G ormighet, f. 3. — Gormigt, adv.
GORR, sc Går, n.
GORÄ, gorå’, n. 4. Ell slags tunn, hård
bakelse af hvclemjöl, mjölk, ägg och socker.
GORÅJERN, gdråjärn, n. 8. Redskap af jern,
med långt skaft och i ändan cn fyrkantig form,
hvari gorån bakas, i det man håller formen öfver
elden.
GOSSE, gå’ssc, m. 2. pl. gossar. 4) Barn af
mankön emellan sju och fjorton är. — 2)
Förtrolig benämning, som af befäl vid tilltal gifves
karlarna ulaf det manskap, som står under deras
kommando; äfv. benämning i allmänhet vid tilltal
af en befallande till arbetsfolk, m. fl. Brukas för
denna bem. icke gerna i sing. Friskt mod, j
g-sar blå! — 3) (fam.) Förtrolig benämning,
som en vän ger cn annan; brukas äfv. i
sarkastiskt, ironiskt, försmädligt tilltal. G-sar! hvad
skolc vi roa oss med? Nej, min g., du låter
bli del.
GOSSEBARN, n. 8. Barn af mankön.
Brukas endast om barn, som nyss blifvit födt, eller
med afseende på födseln, och i motsats till
Flickebarn. Hon har blifvit förlöst med ett g.
GOSSÅREN, n. 8. pl. dcf. En menniskas
ålder ifrån 7:de till 44:de året. Han är ännu i g.
GOTTLANDSROFVA, f. 4. Se Rapsal.
GOURMAND, gurmänng, m. 3. (fr.) Fråssare,
läckcrmun.
GRABBA, v. n. 4. (pop. o. fam.) Taga hela
näfven full. G. i’, gripa i med hela näfven. Man
säger äfv. G. tag i, häftigt fatta tag i.
GRABBNÄFVE. m. 2. pl. — näfvar. (pop.
o. fam.) Duglig näfve full. Taga en hel g.
konfekt.
GRABBTAG, n. 5. (pop. o. fam.) Tag med
grabbnäfven.
GRACE, gras, m. 5. (franskt ord, af lat. Gratia)
4) Ynnest, gunst, bevågenhet. Visa någon
mycken g. — 2) (ulan plur.) Behag. Dansa, föra sig
med mycken g. — Gracer, f. 3. pl. (rom. o.
grek, myt.) Behagens gudinnor: Aglaia, Thalia
och Euphrosyne. Huldgudinnor. Skrifvcs af
somliga Gralier. Kallas äfv. Chariler.
GRACIÖS, grasiös (vanligen gralschös), a. 2.
(fr. Gracieux) 4) Behagfull, inlagande. — 2)
Artig, förbindlig: gunstig. Var så g. och sitt.
— Skrifves af några Gratiös.
GRAD, a. oböjl. (t. Gcrade) Rak, räl, som
går i rak linie.
GRAD, m. 3. (lal. Gradus. steg) 4) Hvar
och en af de afmätta och belecknade lika stora
delarna på skalan af inslrumenler, ämnade att
mäla kraften, styrkan, tillväxten, tyngden o. s. v.
hos vissa ämnen. G-crna på en termometer, en
barometer, cn brännvinsprofvare.
Termometern har fallit Ho g-cr, slår på Ho g-er kallt.
— Sammansättningsvis säger man
Tcrmomeler-grad, o. s. v. — 2) (geom.) !/3M:del af en cirkel.
Betecknas äfv. med °. En 30 g-ers vinkel, som
upptar 30 grader af en cirkel. En g. indelas i
60 minuter. — 3) (geogr.) Afslåndcl emellan
tvenne närliggande parallelcirklar (Längdgrad) ell.
emellan tvenne närliggande meridianer (Breddgrad).
Betecknas äfven med °. Slockholm ligger under
60 gr. bredd norr om eqvalorn (60 0 n. br., d.
v. s. nordlig bredd). — 4) Genom mått eller
uppskattningsvis bestämd skilnad af mer eller mindre
i egenskaper, som äro märkbara för sinnena. G.
af värma, köld, torrhet, fuktighet, styrka,
rörelse, hastighet, tillväxt, o. s. v. Man säger
äfv. i samma mening: G-en af ell ondl, en
plåga, elt lidande, en feber, o. s. v. — 8) (fig.) a)
Brukas med enahanda betydelse om moraliska
egenskaper, passioner, känslor, samt om allt slags
framskridande, tillväxt, tillbakagående eller förfall.
Hennes sorg, förlviflan, vrede, kärlek har
stigit lill en g., som ger anledning all frukladet
värsta. Vara i högsta g. ledsen, bedröfvad,
glad. Mälaren har nu sligil lill cn g., alt
man fruklar öfversvämning. Genomgå alla
brollels g-er. Lägsta g-en af förnedring. —
b) Säges om de tjcnstebefattningar, bcfalsposler.
värdigheter, hvarigenom man ifrån den ena till
den andra småningom uppstiger till en hög
värdighet, ställning. Huru hög g. har han i
arméen? Han är kapten. Stiga i g-erna,
befordras lill allt högre och högre post, syssla.
Passera g-crna, på kortare, föreskrifven lid gå
igenom <Je lägre tjcnstcgradcrna i armcen, af gemen,
korporal och underofficer, för all vinna praktisk
kännedom i hvad som börcr till alla dessa
underordnade tjenstegrader och blifva berättigad alt
taga officersexamen. — c) Lärdomsvärdighet, som
efter vissa profs afläggande erhälles vid
universi-letcr i de särskilta fakulteterna, t. ex.
Magistergrad, Doktorsgrad. Taga cn akademisk g. Taga
g-en, afiägga dertill förcskrifna prof. — d) (gram.)
Det olika kraftuttryck, hvari ett egcnskapsord
användes. Dessa grader äro: positiv (t. ex. stor),
komparativ (t. ex. större) och superlativ (t. ex.
störst). — e) (lckn.) a) Upphöjningarne på ylan
af en fil. Enkel g., då dessa upphöjningar gå åt
cn led. Sc äfv. Under gr ad och (ifver grad. —
fl) De hackiga kanter, som hvarje grafslickclstreck
får. — y) (byggn.k.) I)en skarpa kanten af tvenne
sammanlöpande ytor. — J) Den mängd salt, som
innehållcs i cn sola.
GRADATIM, gradåtimm, adv. (lat.) Gradvis,
steg för steg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
