Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Guttural ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
G UT
GYN
GUTTURAL, –ål, a. 2. (af lat. Gullur,
atrupe) Till strupen hörande. — Gultur
al-bokstaf, m. 3. pl. — stäfver. (gram.) Bokstaf,
som uttalas mcd tillhjelp af strupen.
GUTÅR! -ån inu Uttryck, som begagnas,
när man dricker någon till, och’ af samma
betydelse som: Skål! — Anses hafva uppkommit af
Gult år, d. v. s. godt år.
GUVERNANT, guvärnånnt, f. 3. (fr.
Gouver-nante) Fruntimmer, som undervisar dottern eller
döttrarna i etl enskilt bus.
GUVERNEMENT, guvärnemä’nnt o.
guvärne-manng, n. 3. (fr. Gouvernemenl) Höfdingdöme.
GUVERNÖR, m. 3. (fr. Gouverneur) 4) En,
som har högsta makten i ett landskap, en
belastad ort, m. m.: ståthållare, kommendant, höfding,
styresman. — 2) Person, som leder en ung furstes
eller ung förnäm herres uppfostran.
GYCKEL, n. sing. (l. Gaukel) 4) (ursprungl.)
Förevisning af hvarjehanda konster lill
allmänhetens roande, såsom lindansning och isynnerhet
taskspelcrikonster. I denna bem. numera
obrukligt. — 2) Putslustiga upptåg; äfv. spefullt skämt,
narri, ord utan mening. Hafva g. för sig. Bry
dig icke om, hvad han säger; del är bara g.
— Syn. Aperi, Apspel, Drift, Gäckeri, Spe. —
5) (fig.) Naturens g., sådana naturens alster, som
på något besynnerligt sätt afvika från dess vanliga
former och lyckas lilikommit liksom genom en
naturens lek.
GYCKELAKTIG, a. 2. Gycklande, spefull.—
Gyckelaktigl, adv.
GYCKELBILD, m. 3. Se Gyckeldocka.
GYCKELBLOMMA, f. 4. Blomsterväxt, som
odlas i trädgårdar. Mimulus.
GYCKELDANS, m. 2. Dans, åtföljd af
putslustiga, gycklande rörelser och åtbörder.
GYCKELDOCKA, f. 4. 4) Docka, som gör
putslustiga rörelser; marionett. — 2) (fig.) Sc
Lckdocka, 2.
GYCKELMAKARE, m. 3. Se Gycklare.
GYCKELSPEL, GYCKELVERK, n. 3. 4)
(egentl.) Taskspelarkonster o. d., hvarmed
allmänheten roas. — 2) (fig.) Bedrägligt, förvillande sken,
sinnesvilla, synvilla. — Syn. Se Bländverk, Villa.
GYCKLA, v. n. 4. (t. gaukeln) 4) (ursprungl.)
Roa allmänheten med hvarjehanda konster, såsom
lindansning och isynnerhet taskspelarkonster. I
denna bem. numera obrukligt. — 2) Hafva
putslustiga upptåg för sig; skämta på ett spefullt,
gäckande sätt. G. för någon, roa någon med
hvarjehanda gyckel. G. med någon, spefullt
skämta med någon. G. bort, förstöra genom
dårskaper och gyckelaktiga upptåg; äfv. vända i skämt.
G. bort sin lid, förspilla den mcd gyckel. G.
sig ifrån någonting, genom gyckel, narri, skämt
draga sig ur någon förlägenhet, svårighet. G. sig
lill, genom gyckel, putslustiga upptåg vinna,
förskaffa sig. — Syn. Se Gäckas.
GYCKLARE, m. 3. (t. Gaukler) 4)
(ursprungligen) En, som roar allmänheten mcd putslustiga
upptåg, taskspelarkonster, lindansning, o. s. v.
Brukas numera sällan i denna mening. Man
säger i stället Arlekin, Taskspelare, Lindansare,
Jonglör. — 2) En, som har putslustiga upptåg för
sig eller är fallen för alt gyckla med andra. —
Syn. Arlekin, Tokstolle, Tokfan, Gyckclmakare,
Spcklakelmakare, Gäck.
GYCKLERI, n. 3. 4) (ursprungl., numera
obrukl.) Taskspelarkonster o. d., lill allmänhetens
roande. — 2) Putslustiga upptåg eller spefullt
skämt. — Syn. Sc Bcgabberi.
GYLDENE, GYLLENE eller GYLLNE, a. 1.
4) Som är af guld. En g. vas. — 2) (fig.) Högst
lycklig, utomordentligt rik eller ymnig. G. dar,
se Goddagar. En g. tid. G. skördar. G.
åldern, se Guldålder. Den g. bullan, se Bulla.
G. skinnet, österrikisk och spansk riddarorden,
stiftad af hertigen af Burgund, Filip d. Gode, år
4430, vid hans förmätning mcd prinsessan Isabella
af Portugal; har sitt namn deraf, att
ordensleck-net är etl gyldene vädursskinn.
GYLLEN, jy’llänn, m. sing. 4) Tyskt
silfver-mynt, af olika värde i olika tyska stater. Gäller
46 Groschen Konvenlionsmynt. Heter på tyska
egentligen Gulden. — 2) Se Gylling, 2.
GYLLENDUK. m. sing. Se Guldtyg.
GYLLENLACK, f. 3. Se Lackviol.
GYLLENLÄDER, n. sing. Läder, öfverdragel
med bladguld.
GYLLENRÄNNA, f. 4. Se Allmänna
Hackspetten (under Hackspett).
GYLLENTAL, n. sing. (kron.) Tal, som
an-gifver det löpande årets ordningsnummer i
måncykeln. Anledningen lill namnet var, att
Grcker-ne, som satte etl högt värde på den Metoniska
måncykeln, på en tafla uppsatte årens ordning
deruti med förgyllda bokstäfver.
GYLLENÅDER, f. sing. (endast i bestämd form)
Se Hemorroider. Blinda, öppna g-n.
GYLLING, m. 2. 4) Se Gullrasl. — 2)
Benämning på etl slags äplen, hvaraf finnas trenne
sorter, nämligen: Hvit G., Rosengylling och
Yin-tergylling. I fråga om måtl säges äfven Gyllen,
t. ex.: Én fjerding, tunna gylling ell. gyllen.
GYLTA, f. 4. Sugga, som första gången
grisar.
GYMNASIARK, jymmnasiårrk, m. 3.
Föreståndare för ett gymnasium (bcm. 4).
GYMNASIST, jymmnasi’sst, m. 3. Yngling,
som studerar vid ett gymnasium.
GYMNASIUM, jymmnåsiumm, n. 3. pl. — ier.
(gr. Gymnasion af Gymnös, naken) 4) Offentligt
ställe hos Grekerna, hvarcst ungdomen naken
öf-vadc sig i springning, kappränning, kastning med
discus och lansar, samt knylnäfvckamp.
Utvidgades äfven sedan lill förståndsöfningar, så att
undervisning der gafs af filosofer, retorer och
lärare i andra vetenskaper. — 2) (i nyare tider)
Offentligt högre läroverk, der lärjungarne
förberedas till universiteterna.
GYMNAST, gymmnåssl, m. 3. Lärare för de
gymnastiska öfningarna hos de Gamle.
GYMNASTIK, jymmnastfk, f. 3. 4) Konsten
att genom regclmessiga kroppsöfningar förskaffa
kroppen vighet, styrka och hclsa.
Kroppsöfnings-konsl. — 2) Institut, inrättning för sådana
öfnin-gar. Kroppsöfningsskola.
GYMNASTISK, jymmnåslissk, a. 2. Som har
afseende på, tillhör, angår gymnastik. G-a
öf-ningar.
GYNANDRIA, gynanndrfa, f. sing. (bot.)
Tjugonde klassen af Linnés växtsystem,
innefattande växter med 4, 2 eller 6 ståndare, fastade
utan sträng på pistillen.
GYNANDRIST, f. 3. (bot.) Växt, tillhörande
klassen Gynandria.
GYNNA, v. a. 4. 4) (med person lill objekt)
Af välvilja för en person söka alt i allmönhet
befordra dess bästa eller i något enskilt fall främja
dess fördelar. G. någon. G. cn sökande lill en
syssla. G. någon i hans förchafvanden.
Denne rcgcnt g-r hvarken adeln cllcr presterna.
— Syn. Vara bcvågcn, benägen. — 2) (i utsträckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
