Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Handarbete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HA# HaN Wi
vård &c. om något. Taga h. om, taga om h.,
taga vård om, öfvertaga tillsynen, ledningen,
styrelsen af något. På höger, vensler h., till
höger, venster. På fri h , med blotta handen, utan
mätning, modell, förebild, förberedelse o. s. v.,
blott efter tycke, infall, ingifvelse, ögonmått, t.
ex.: Måla på fri h. Skjuta på fri h., utan att
lägga an. Vara på egen h, vara ensam, vara
lemnad åt sig sjelf, ulan annans ledning, hjelp,
tillsyn, bero endast af sig sjelf. Lemna någon
på egen, fri h., lemna någon åt sig sjelf, låta
någon hjelpa sig sjelf. Lefva på egen h., vara
sin egen herre. Sälla sig på egen h., blifva sin
egen, försätta sig i den ställning, att man sörjer
endast för sig sjelf. Göra något på egen h., på
eget bevåg. Vi voro på två, tre manna (gam. genil.)
h., två, tre personer. Gifva, laga på h., g., t.
handpenning. Hafva goda kort på h., bland dem,
som blifvit en gifna eller som man bytt sig till.
(Fig.) Bära på händerna, på del högsta värdera,
akta, vörda, älska, vara ytterst rädd, mån om, på
del ömmasle vårda sig om. Till h-s, tillreds, i
beredskap, färdig att tilltaga, t. ex.: Del var för
tillfället ingen till h-s all hjelpa honom.
Ovännen var sirar till h-s all svärta mig. Som
ingen hall var Ull h-s, måste han gå
barhuf-vad. Till h-a (gam. genit. plur.), tillreds, i
beredskap. Gå, komma, hålla till h-a, se
Tillhan-dagå, Tillhandakomma, Tillhandahålla. Sälja
under h., ej genom auktion, utan när tillfälle
erbjuder sig. Hafva under händer, hafva i sin
vård, äga att förfoga öfver. Under händer
haf-vande medel, medel, sorn rnan har i sitt förvar,
i och för något ändamål ombetrodda medel. Ur
ell. från h. i h., från den ena till den andra.
Köpa ur första h., af första ägaren, ej af andra,
som förut köpt af honom. Ur h. i mun, säges,
då man genast förtär, hvad man förljenar. Lefva
ur h. i mun, lefva för dagen, ej hafva mer att
lefva af, än sin dagliga arbetsför t jenst. Gå fort
ur händerna (om arbete), verkställas, ulföras fort.
(Fig.) Ej låta tillfället yå sig ur händerna, ej
släppa tillfällei ur h., begagna sig af tillfallet.
Segern gick honom ur händerna, undgick
honom. Gifva vid h-en, underrätta om, meddela,
tillkännagifva, låta veta, förslå. — 2) Se
Handstil. Jag känner hans h. Skrifva en vacker
h. — 3) (bot.) J. Mariæ h., ört med fingerlika
rötter och röda, fläckiga blommor. Orchis
macu-lala. Kallas äfv. J. Mariæ Nycklar, J. Mariæ
Rock. — Ss. H-mus kel, -nerv.
HANDARBETE, n. 4. Alli slags arbele,
hvar-till Isynnerhet händerna begagnas, men ej
kroppsstyrka så mycket kommer i fråga.
HANDASLÖJD. f. 3. Allt slags slöjd, hvarvid
isynnerhet händerna begagnas.
HANDATLAS, hånndåtllass. m. 3. Samling
af landkartor i mindre format eller med
inskränkning till de förnämsia länderna.
HANDBIBLIOTEK, hänndbiblioték, n. 5. Liten
boksamling, upptagande blott sådana arbeten och
skrifter, som man företrädesvis tycker om eller
behöfver rådfråga och begagna. [—thek.]
HANDBJELKE, m. 2. pl. — bjelkar. (byggn.k.)
Bjelke i en takresning, som sammanhåller
lak-sparrarna.
HANDBOJOR, f. 4. pl. Bojor, hvarmed
händerna fängslas.
HANDBOK, f. 3. pl. — böcker. Bok,
innehållande kort handledning i konst eller vetenskap.
Se äfv. Kyrkohandbok.
HANDBORR, m. 2. Borr, hvartill endast
händerna begagnas, och sorn ej drifves med
maskin.
HANDBORRSKAFT. n. S. Borrskaft, helt
och hållet af jern; med en bricka upplill, som
under begagnandet sättes emot bröstet. Kallas
äfv. Bröstlira.
HANDBREF, n. 6. Bref från en furste till
en person, som vändl sig till honom personligen
med en supplik, eller till en konstnär eller lärd,
för att tacka för elt dediceradt arbete, ell gifvet
konstverk, o. s. v.
HANDBRÄDE, n. 4. Litet bräde med skaft,
all vid rappning (aga murbruk uppå.
HANDBYGEL, m. 2. pl. — byylar. Bygel
öfver trycket på gevär.
HANDBÅGE, m. 2. pl. — bågar. Pilbåge,
som spändes med händerna, ej med lås.
HANDBÄCKEN, n. B. Se Handfat.
HANDDUK, m. 2. Fålladt fyrkantigt stycke,
vanligtvis af grof dräll, till att torka händerna på,
vid handtvagning, eller att tvätta sig i ansigtet
med.
HANDEL, m. sing. 1) Köp. Slula h. om
något. Stå i h. med någon, hålla på alt köpa
något af honom. Göra en god h., ett
fördelaktigt köp. — 2) Yrket att köpa och sälja genom
penningar eller byle, i afsigt att derpå göra vinst.
Drifva, idka h. Drifva h. i stort, i minut.
Drifva h. med en vara på utrikes orter. H.
med utländningar. H. med silke, säd,
kramvaror, sill, o. s. v. Bildar en mängd
sammansättningar, såsom: Gross-, Minut-, Penning-, Vexel-,
Bytes-, Spannmåls-, Kram-, Silkes-, Bokhandel,
m. fl. — 3) Förekommer äfven i
sammansättningen Kärlekshandel; se d. o. — Ss.
H-saffärer, -sfördel, -sföretag, -s för hål la
n-de, -sförbindclsc, -sgemenskap, -slag,
- slag slif tning, -smål, -ssak,
-sspcku-l a Hon, -särende.
HANDELSAGENT, hånnd lsajä’nnt, m. 3.
Person, som i handelsväg uträltar uppdrag för en
eller flera handlandes räkning.
HANDELSBALANS, hånnd’lsbalånngs, m. 3.
Resultatet af jemförelsen emellan elt lands
ul-och införsel.
HANDELSBALK, m. 2. Den hufvudafdelning
af svenska lagen, som handlar om, hvad iaktlagas
bör i afseende å idkande af handel.
HANDELSBETJENT, m. 3. Person, som
biträder en handlande i försäljningen af dess varor.
HANDELSBOD, f. 2. En handlandes
försäljningsbod.
HANDELSBOK, f. 3. pl. — böcker.
Handlandes räkenskapsbok.
HANDELSBOKHÅLLARE, m. S. En
gross-eller minulhandlares räkenskapsförare. — Ofia få
äfven handelsbetjenler denna benämning.
HANDELSBOLAG, n. B. Bolag för
bedrif-vande af handel.
HANDELSBREF, n. B. Bref, rörande
han-delsalTärer.
HANDELSBRUK, n. B. Bruk, i affärsväg,
som är antaget och gällande handlande mellan.
HANDELSDOMSTOL, m. 2. Domstol, som
upplager mål, rörande handel.
HANDELSEXPEDIT, bånnd lsäckspedLt, m. 3.
Person, som gör resor, antingen in- eller utrikes,
för en handlandes räkning.
HANDELSFART, m. sing. Sjöfart, som endast
har handeln till föremål, och bedrifves er.dasl med
köpmansfarlyg.
HANDELSFARTYG, n. B. Fartyg, som gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
