Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Handelsflotta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
HAN
Han
resor med handelsvaror. Brukas i motsats till
örlogsfartyg. — Syn. Kofferdifartyg.
HANDELSFLOTTA, f. 4. 4) Flotta af
handelsfartyg. — 2) Samteliga ett land^ handelsfartyg.
HANDELSFRIHET, f. sing. Frihet att idka
handel utan inskränkningar och förbud för vissa
varors ul- eller införsel, utan tryckande
tullafgif-ter. monopoler o. s. v.
HANDELSFULLMÄKTIG, m. pl. — mäktige.
(ursprungligen adjektiv) Person, bcfullmäktigad af
en handlande eller ett handelshus att göra och
låta i ett inål å dess vägnar.
HANDELSFÖRDRAG, n. 3. Fördrag, som
afslutas emellan regeringar, rörande handeln
emellan deras undersåter.
HANDELSFÖRENING, f. 2. Förening af de
i hvarje stad bosatta handlande i och för
handels-näringens förkofran.
HANDELSGREN, f. 2. Särskilt gren af
handeln, särskilt slags handel.
HANDELSHUS, n. 5. Handelsrörelse, som
idkas l stort, af grosshandlare ell. grosshandelsbolag.
HANDELSINSTITUT, hånndlsinnslitüt, n. X
Läroanstalt för ynglingar, som skola egna sig åt
köpmannayrket.
HANDELSKOLLEGIUM, hånndlskållégiumm,
n. 3. pl. — gier. Den afdelning af Stockholms
stads magistrat, som handlägger ekonomiska
ären-der rörande hufvudsladcns handel. (— coll —.)
HANDELSKOLONI, hånnd lskoloni’, f. 3.
Koloni, anlagd i och för handels bedrifvande på
någon utländsk ort, f—coloni, — colonie.]
HANDELSKOMPANI, hånndlskåmmpani’, n.3.
Förening emellan flera köpmän för bedrifvande af
något slags handel i stor skala, t. ei. Ostindiska
kompaniet, Fiskerikompaniet, m. fl. [— compani,
— compagnie.]
HANDELSKONTOR, hånndlskånnlör, n. 5.
4) En köpmans eller oy handelsbolags kontor. —
2) Se Handelshus. (— contor, — comptoir.]
HANDELSMAGASIN, hånnd’lsmagasi n, n. 3.
Magasin, der handelsvaror förvaras och äfven ofta
försäljas.
HANDELSMAN, m. 3. pl. — män. Mindre
handlande, minuthandlandc. Jfr. Handlande. —
Gårdfarihandlande tituleras äfv. stundom för
Handelsmän.
HANDELS- OCH NÄRINGS-DISKONT,............
diskå nnl, m. 3. Den låneinrättning till
understöd för handel och näringar, sorn är förenad med
rikets ständers bank. [— discont.]
HANDELS- OCH SJÖFARTS-FONDEN,............
fånngd n, m. 3. sing. def. Allmän inrättning,
bvars hufvudsakliga föremål är handelns och
sjöfartens skyddande och befrämjande, så väl inom
som utom riket. Kallades tillförene Konvoj-Kassan.
U ANDELSORT, HANDELSPLATS, m. 3.
Ort, plats, der handel drifves. God, dålig h.
HANDELSRESA, f. 4. Resa i handolsalTärer.
HANDELSRÅD, n. 3. Benämning i vissa
utrikes städer på myndigheter, som handlägga
han-delsmål.
HANDELSRÄTT, m. 3. Se Handelsdomstol.
HANDELSRÖRELSE, f. 3. Bedrifvande af
handel.
HANDELSSKEPP, n. 3. Se Handelsfartyg.
HANDELSSKOLA, f. 4. Se Handelsinstitut.
HANDELSSOCIETET, hånndlssosieiét, f. 3.
Förening emellan dem af de handlande i en stad,
sorn drifva samma slags handel, t. ex.
jcrnhandla-re, klädeskramhandlare, kryddkrambandlare,
di-versehandlare, m. fl.
HANDELSSTAD, m. 3. pl. — städer. Stad,
som drifver handel af någon viss betydenhet.
God, dålig h.
HANDELSSTAT, m. 3. Stat, som drifver
betydande handel.
HANDELSSUP, m. 2. Sup, som i
minuthandel på vissa orter gifves en kund, då han gjort
någon betydligare handel.
HANDELSSYSTEM, hånndlssystäm, n. 3.
Del system, sorn af en regering följes med
afseende å handeln inom landet och dess befrämjande.
HANDELSSÄLLSKAP, n. 3. o. 3. Se
Handelskompani.
HANDELSTERM, hånnd lslärrm, rn. 3.
Uttryck, som angår handel och dermed sammanhang
ägande ämnen.
HANDELSTIDNING, f. 2. Tidning, som
förnämligast upptager handeln rörande ämnen.
HANDELSTORG, n. 5. Se Salutorg.
HANDELSTRAKTAT, hånndUstracklåt, rn. 3.
Se Handelsfördrag. (—irac—.]
HANDELSVARA, f. 4. Vara, som är föremål
för handeln eller af handlande hålles lill salu.
HANDELSVETENSKAP. f. 3. Lärt om
ämnen, som med handeln hafva gemenskap.
HANDELSVÅG, m sing. (tig.) Förhållandet
emellan ett lands ut- och införsel.
HANDFALLEN, a. 2. neutr. — et. (Egentl.:
som står med händerna nedfällda) Rådlös, försagd.
Slå helt h. — Syn. Se Rådlös.
HANDFAST, a. 4. Som bar styrka att hålla
väl fast med händerna; stark, kraftfull. En h.
karl. — Syn. Se Slark.
HANDFASTHET, f. 3. Egenskapen att vara
handfast.
HANDFAT, n. 3. Fat att tvätta händerna uti.
Kallas äfv. Tvättfat.
HANDFIL. m. 2. Fil, som brukas för hand.
HANDFORMIG, a. 2. Som lill formen liknar
en hand.
HANDFÄSTE, n. 4. 4) Fäste för handen att
hålla fast vid. — 2) Se Handlag.
HANDFÄSTNTNG, f. 2. 4} Handslag,
hvarigenom löfte, öfverenskommelse fordom befästade».
— 2) Den muntliga konungaförsäkran, Sveriges
regenter fordom afgåfvo; äfv. den hj Ilning, som
landets inbyggare gåfvo en ny konung.
HANDGEMÄNG, hånndjemä’nng, n. 5. Strid
med bandvapen, på nära håll. Komma, råka,
vara i h.
HANDGEVÄR, n. 3. Skjutgevär för band,
isynnerhet musköt.
HANDGRANAT, rn. 3. (artil.) Kastkropp,
som afskjules med mörsare på mycket korta håll,
laddad till sprängning och försedd med brandrör.
Kastades fordom med hand, af grenadierer.
HANDGREPP, n. 5. Grepp, rörelse med
handen vid handlerande af verktyg, redskap, I
och för med dem afsedda ändamål. Känna h-en,
hafva h-en inne, väl förslå alt handlera ett
verktyg, redskap; (fig.) vara väl hemmastadd i
en sak.
HANDGRIPLIG, a. 2. 1) Som göres, sker
med handen eller handerna. En h. lill rät lav i
ning. — 2) (fig.) Ganska tydlig, uppenbar,
ögon-skenlig. H a skäl. — Syn. Se Tydlig.
HANDGRIPLIGEN, adv. Se Handgripligt.
HANDGRIPLIGHET, f. 3. Egenskapen att
vara handgriplig.
HANDGRIPLIGT, adv. På ell handgripligt sält.
HANDHACKA, f. 4. Åkerbruksredskap, som
begagnas lill rensning i raderna af ett land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
