Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hatta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAT
HED
679
? Gå med hatten på (på hufvudel). Gå med h-en
a under armen. H-en af! anmaning att aftaga
hatten. — Jnm. Exemplen gälla endast för
karl-ö- hattar. — S) (bot.) a) Gemensamt, skaftadl fäste
hos vissa lefvcrmossor, på hvars undre sida
frukt-l kapslerna äro Tästade flera tillsammans. — b) (på
ip svampar) Frögömme, omgifvet af cn kant, på hvars
yta fröhylsorna sitta insänkta. — Ss. H-bod,
Bi -bräm, -brätte, -bård, -fjäder, -foder,
-handel, -kant, -plym, -skyfve,
-skyg-9 ge, -tofs.
il HATTA, v. a. 4. Betäcka med hatt (bem. 4),
r t. ex. en sädesskyl. — Haltande, n. 4. o.
; Hattnin g, f. 2.
HATTAR, m. 2. pl. örten Centaurea Jacca.
T HATTASK, m. 2. Ask, att förvara en frun-
timmershatt uti.
HATTBAND, n. 5. Band omkring en
manshatt nederst vid brättena, eller som är fäsladt
kringom en fruntimmershatt till prydnad.
HATTFILT, m. sing. Filt (se d. o.), som
begagnas till hattars förfärdigande.
HATTFODRAL, hattfodral, n. 3. o. 3. Fodral
för en hatt, lill dess förvarande mot dam, o. s. v.;
äfv. öfverdrag, t. ex. af vaxduk, på en manshatt.
HATTFORM, m. 2. Form af Irä, hvarpå
hattkullar formas.
HATTHÄNGARE, m. 8. Träslå med krokar,
inslagen på en vägg, för att derpå hänga hattar,
m. m.; äfv. träställning med utgående krokar till
samma ändamål.
HATTKULL, m. 2. Hela öfre delen af en
hatt, ända ned till brättena på en manshatt eller
skärmen på en fruntimmershatt.
HATTMAKARE, m. 8. Handtverkare, som
förfärdigar hattar, mössor m. m. af filt. — Ss.
D-gesäll, -lärling, -mästare,
-verkstad. -yrke.
HATTMAKARENÅL, f. 2. Elt slags nål, 2
till 3 tum lång, med rund, Ireeggad eller
trekantig spets, och långt, kort eller rundt öga.
HATTM AKERI, n. 3. 4) En hattmakares
yrke, eller konsten att hopfilta djurshår lill en
sammanhängande väfnad, af hvilken hattar,
mössor o. d. kunna tillverkas. — 2) Sjelfva arbetet
dervid. — 3) Samleliga arbetare på
hattmakar-verkstäder, antingen i allmänhet, eller i elt land,
en siad. — 4) Skrå i en stad, bestående af alla
der befmiliga hattmakare med deras arbetare.
HATTMAKERSKA, f. 4. En hattmakares
hustru eller enka efter cn hattmakare.
HATTSNODD, f. 2. HATTSNÖRE, n. 4.
Snodd, snöre kringom en simpel manshatt.
HATTSPÄNNÉ, n. 4. Spänne, som håller till
ett hattband.
HATTSTOCK. m. 2. Se Hallform.
HATTSTOFFERARE, m. 8. (t. Hulslaffirer)
Handlande, som har till salu hvarjebanda varor,
hvilka höra till klädseln eller (jena lill prydnad
för herrar och damer. — Ss. H-bod, -handel.
HATTSTOMME, m. 2. pl. — stommar.
Stomme, hvaröfver sjelfva tyget på en fruntimmershatt
fästes.
HATTSTÄMPEL, m. 2. pl. — stämplar. 4)
Stämpel, hvarmcd märke åsättes cn hatt, för att
utvisa, hvar och af hvem han blifvit förfärdigad. —
2) Sjelfva aftrycket af en sådan stämpel inuti en hatt.
HATTSVAMP, m. 2. Svamp, försedd med
hatt f3. b).
HATT-TOF. bhtt-töv, ji. sing. Se Hallfill.
HATT-TRÄNS, m. 2. Träns nedomkring vid
brältejia på en hatt.
HAUBITZ, <–bi’tts, m. 3. (tyskt ord)
Artil-lcristycke af mellansort, hvars kaliber ligger
emellan kanon- och mörsare-kalibcrn, och hvarmed
granater kastas. — Ss. H-ba ller i, -granat.
HAUTBOIS, håboå, sc Oboe.
HAUTBOIST, håbofsst. sc Oboist.
HAUTELISSE-TAPETER, håtlfss-tapéfr, m.
3. pl. Virkade tapeter med bilder och teckningar,
af silke, eller af silke och ull.
HAUT-RELIEF, ha reljéff, m. 3. (fr.)
Upp-höjdt bildhuggeriarbele.
HAVERI, –ri’, n. 3. (holländska Havcrie.
af tyska ordet Hafen, hamn) Skada, som under
en resa drabbat fartyg eller dess innehafvande
last. [Havari, Hafveri.]
HAZARD, m. fl., se Hasard, m. fl.
HEBBJA, hä’bbja, v. n. 4. (pop.) Tala
oredigt, utan atl rätt vela, hvad man säger. —
Hebbjande , n. 4.
HEBRAISM, —i ssm, m. 3. Hebreiskt talesätt.
HEBREISK, hebräjssk, a. 2. Sorn tillhör ell.
har afseende på Hebreerna. H-a språket. [-[Hc-braisk.]-] {+[Hc-
braisk.]+}
HEBREISKA, hebräjska, f. sing. Hebreiska
språket. [Hebreiska.]
HECTIK, m. fl., se Heklik, m. fl.
HED, f. 2. Sådan mark, som hvarken kan
odlas eller är af naturen så fruktbar, alt den bär
gräs och skog, ulan blott risiga buskarter och
ljung.
HEDEMOSSA. f. 4. Se Islandsmossa.
HEDENBLOMSTER, n. S. Se Gul Kattfot.
HEDENDOM, m. sing. 4) Hednisk tro,
rcli-gionslära. H-ens gudar. — 2) (i bestämd form)
Den tid, då hedniska läran varit rådande i ell land.
H-en sträckte sig i Sverige lill Ivarska ättens
utgång Under, efter h-en.
HEDENHÖS. Från h., från hedniska tiden;
från urminnes lider. — Uttrycket anses af Ihre
vara förkortadt af Hedenhögs, och sålunda
egentligen betyda dcn fordna Högåldern, då man satte
de döda i hög.
HEDENTIMA. I h., i dcn hedniska tiden.—
Ordet är sammansatt af det gamla adjektivet
Heden, hednisk, och Tima, tid.
HEDER, héd’r, f. sing. Se Mur grön.
HEDER, héd’r, m. sing. 4) Resultatet eller
uttrycket af andras fördelaktiga omdöme om en
persons goda egenskaper, förtjenster, talanger.
Vara hållen i mycken h. Vara i h. Komma
lill h., i en ställning, som medför anseende och
aktning. Hvar ock en är mån om sin h.
Sköta sill embele med h. Gå ifrån något med h.
Dct skall ni ha h. af. Det lände hanom lill
h., atl ... . Han gjorde del för h-ns skull.
Göra sig en h. af något, bemöda sig om något,
för att derför skörd*a heder, beröm. Till hans h.
måsle erkännas, all ... . Ge en h-n för
något, tillräkna en hedern, förtjcnslen deraf. Till
h-s, så att man har heder deraf, l. ex.: Denna
rock kan ej brukas lill h-s. — Syn. Ära.
Anseende, Akl/iing, Beröm, Pris. — 2) Yttring af
andras fördelaktiga tanke om en persons goda
egenskaper, förljcnsler, talanger. Visa någon h.,
mycken h. Fordra, få gudomlig h. (Fam.)
Den ena h-n emot dcn andra, säges i ironisk
lon, för atl uttrycka, alt man vill vedergälla, hvad
någon förut gjort. — Syn. Hcdersbevisning.
Hedersbetygelse, Ärcbevisning, Ärebclygclse. — 3)
Den känsla af rält och sanning, som förmår en
menniska att så handla, att hon kan vara nöjd
med sig sjelf och äga anspråk på dc redliges akt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
