Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hjelteanda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
HJE
föremålet för ban> beundran. En h. i att dricka,
en dryckeskämpe. — 9) So Her os, i. — Ss.
H-lik, -skara.
▲ om. Hjellt bette I fornipriket Ha/ad, hvilket
af Ihre anses såsom part. pass, af Hala, prisa,
berömma, således d. s. s. en frMJdslor man.
HJELTEANDA, JäMiteånnda, t. sing. Sådana
Unkesätt, som utmärka, anslå en hjelte.
HJELTEBEDRIFT, f. 3. Sådan bedrift, som
berättigar till namnet bjelte. — Syn. Hjeltebragd,
Hjeltedat, Hjelteverk, HJellevärf.
HJELTEBRAGD, f. 3. eller
HJELTEDAT. m. 3. Se Hjellebedrifl.
HJELTED1KT, f. 3. Den art af dikten, som
besjunger stora hjcltar ocb deras bedrifter. Kallas
Ifv. Epopé, Epos.
HJELTEDYGD, f. 3. Sådan dygd, som
tillhör, utmärker bjeltar.
HJELTEDÖD, m. sing. Död, som träffar
någon vid utförandet af en hjeltebragd.
HJELTEFOLK, n. 5. Hjeltemodlgt folk.
HJELTEKRAFT, f. S. Kraft, som utmärker
en hjelte.
HJELTEMOD, n. sing. Mod, tapperbel, som
tillhör, utmärker en bjelte.
HJELTEMODIG, a. 2. i) (om person)
Be-gåfvad med bjeltemod; som visat prof på
bjelte-mod. — 2) (om sak) Som röjer, utmärker,
till-kännagifver bjeltemod. En h. handling. — Syn.
(för begge bem.) Heroisk.
MJELTEMODIGHET, f. 3. Se Bjeltemod.
HJELTEMODIGT, adv. På ett hjeltemodlgt
sålt, med hjeltemod. H. försvara sitt land.
HJELTEQVINNA, f. 4. Hjeltemodig qvinna.
HJELTERIK, a. 2. (föga brukl.) Rik på
bjeltar. Eli h-l land.
HJELTESAGA, f. i. 1) Saga, som handlar
om händelser, hvilka tilldragit sig i ett folks
hjelte-tid. — 2) H-n, sagokrets, som framställer ett folks
bjeltetid.
HJELTESJÄL, f. 2. Hjeltemodig själ.
HJELTESPRÅK, n. sing. Sådant språk, som
anstår hjeltar.
HJELTES1NG, m. 3. Sång, hvari en bjelte*
öden och bedrifter omtalas.
BJELTETID, m. sing. Tid I verldens eller
ett folks historia, som varit särdeles rik på
hjeltar. Sveriges h. börjades med Gustaf II Adolfs
regering och andades med Carl Xll:s död. —
Syn. Hjelleålder.
HJELTEVERK, HJELTEVÄRF, n. 3. Se
Hjellebedrifl.
HJELTEÅLDER, m. sing. Se Bjeltetid.
HJELT1NNA, f. t. Hjeltemodig qvinna. H-n
i en roman, teaterpjes, o. a. v., qvinna, som
deruti spelar hufvudrollen.
HJERNA, jä’rna, f. 4. En I hufvudskålen
innesluten, mergig, lös, dels hvit, dels gråaktig
massa, bestående af tvenne delar: Stora h-n,
belägen framtill, och Lilla h-n, som har sitt läge
baktill. (Fig. fam.)| Hafva ingen h., dålig h.,
klent förstånd. — Ss. Hjernmassa.
Anm. I folkspråket säges vanligen Hjern» (m.),
hvilket är ordets ursprungliga form.
HJERNBRAND, m. sing. Se
Bjerninflam-mation.
HJERNBRÅCK, n. 3. (med.) Bråck i hjernan.
HJERNFEBER, m. 2. pl. — febrar. Se
Hjernin/lammalion.
HJERNFETT, n. sing. (anat.) Fett, som
finne* i hjernan. Man har upptäckt fem olika
arter af h.
HJE
HJERNHINNA, f. 4. (anat.) Hinna, som
omgifver hjernan. H-norna äro tre: Hårda
h-n. spindelväfshinnan och åderhinnan.
HJERNINFLAMMATION, jä rn —tschön. f. S.
(med.) Ett slags svår sjukdom, härrörande deraf,
att hjernan blifvit inflammerad.
HJERNKAMMARE, m. 2. pl. - kamrar.
(anat.) Benämning på trenne kavlleler i hjernan.
Stora H-rarne och Lilla B-n.
HJERNLÖS. a. 2. 4) Som är utan bjerna. —
2) (fig.) Ulan förstånd, med klent förstånd.
HJERNLÖSHET, f. 3. Egenskapen att vare
hjernlös.
HJERNMERG, m. sing. (anat.) Den löaa.
dels hvita, dels gråa, mergiga massa, som utgör
sjelfva hjernan.
HJERNSPÖKE, n. 4. (fig.) Inbillad fara,
in-billadt ondt, inbillnlngsfostcr. — Syn. Se Villa.
HJERNSÜBSTANS. Jä rnsubbstånns, m. sing.
(anat.) Det ämne, som utgör sjelfva hjernan. —
Syn. Hjernmassa, Hjernmerg.
HJERNSYSTEM, järnsysläm, n. 3. (anat.)
Sammanfattningen af alla till hjernan ocb
rygg-mergen hörande delar.
HJERNVILLA, f. 4. Villa, Irring, förorsakad
genom Inbillningskraften. — Syn. Se Villa.
HJERPE, järrpe, m. 2. pl. — par. Sldgie ef
Hönsfåglarna; till färgen gråbrun, strupen hos
hanen svart, hos honan rostbrun. Telrao Telrii.
HJERPHÖNA, f. 4. Honan af hjerpslågtet.
HJERTA. Jä’rrta, n. 4. 4) a) En under
bröstbenet belägen, päronformlg, ihålig, stark muskel,
som ifrån lungorna emottager det der syrsatta
blodet och utsprider det till hvarje punkt i
kroppen, hvarifrån det genom blodådrorna ålerledes
till densamma. Säges både i fråga om menniskor
och djur. En mcnn iskas h. H-l hos en oxe,
elt lejon, en fågel. H-l slår, klappar, bultar.
Blifva skjulen genom h-l. Så länge milt h.
slår, så länge jag lefver. — 6) (i ulsträckt
mening) Den del af bröstet, der hjertats slag låta
känna sig. Trycka någon till sitt h. Lägga
handen på h-t. Bära en kärlekspanl under
sill h. — Syn. Bröst. — 2) (fig.) a) Brukas i
mening af sälet för känslan ocb passionerna hos
menniskan. Hans h. är krossadi af sorg.
Hafva förlviflan i h-t. Ett h., fullt af hat,
bitterhet, agg. Milt h. darrar af glädje. Beveka
ens h. Milt h. blödde vid denna syn. Dessa
ord genomborrade hennes h. R-ts fröjder,
lidanden. sår, bekymmer. Hafva något på h-t,
hafva något som oroar, aggar, bedröfvar; äfv.
hafva en önskan, något som man vill meddela,
yppa, framföra, bedja om, o. s. v. Lägga en
något på h-t, på det bevekligaste uppmana eu
lill något. Del ligger mig om h-t, del väcker
mitt lifliga dellagande, Jag önskar det högligen.
Del går mig till h-t, rörer mig djupt, väcker
milt medlidande. Utgjuta sitt h. för någon,
yppa sina tankar och känslor för honom. Del
gick af h-t, var uppriktigt. Det skär mig i h-t,
det bedröfvar misr på det högsta, det grämer mig.
Tala till h-t, på ett bevekande sätt. — Syn.
Sinne, Själ. — b) Brukas äfv., för atl beteckna
själens drift lill välvilja mot andra, yttrande sig
i vänskap, tillgifvenhet, kärlek, ömhet. Han
förstod atl vinna alla h-n. En väns, en faders,
en makes, en moders h. Vinna, äga en
qvin-nas h., kärlek. Gifva någon sitt h. och sin
hand. Eli troget h. Ett h., brinnande af
kärlek. Mitt h. tillhör dig för alltid. Hafva ett
ömt h. Förlora sin älskarinnas h. Ålska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
