Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hjelpande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJE
tryckande olägenhet, en fiende. — H.borl,f6rt,
fram, se Bor t hjelpa, <5cc. — H. in, néd,
undan. under, upp, ut, ö fver, se Inhjelpa, &c.
— H. någon förbi ett farligt ställe, igenom ell
pass, att komma förbi Jet. H. någon i säng, i
vagnen, att komma i säng, sliga i vagnen. — H.
på : a) Hjelpa att påtaga, l. ex. H. någon
kläderna på ell. h. någon på med kläderna. H.
någon på med en börda. — b) Hjelpa alt
uppstiga på. H. någon på hästen. B. någon Ull
något, se Förhjelpa. — H. till, vara någon till
hjelp att göra något, t. ex.: Du har brådl, ser
jag; jag skall h. Ull, så går del fortare. B an
har hulpil till all störta honom. Äfv.
Tillhjel-pa. —- H. tillbaka, hjelpa att komma tillbaka. —
B. ur vagnen, ur en ledsamhet, alt komma ur
Sec. — B. åslåd, hjelpa all komma åstad, sälla
i fart, i gång. — Syn. Vara behjelplig. Bispringa,
Bistå, Lemna, gifva, göra hjelp, bistånd, Biträda,
Gifva handräckning, ell handlag, Assistera. — 2)
Vara lill nytta, båta, ijena; bota. Del h-per mig
icke. Detta medel skall nog h. den sjuke.
Brukas ofiast absolut, t. ex.: Delta medel h-pcr
för, emot frossan. Del h-per Ull ingenting.
Förmaningar h. ej. Det h-pcr inte, ä!v. (farn.j
det får lof att ske, med eller emot (er, din,
hans <3ec.) vilja. Hvad h-per del? hvartill tjenar
det? Del får inte h., del skall ske, kosta hvad
det vill eller huru svårt, plågsamt, mödosamt del
än må vara, så måste del ske. Del h-per ti ll,
å l, det bidrager. — 3) Afhjelpa, ändra, godtgöra.
Del slår ej all h., del kan ej h-s, kan ej
ändras. Jag kan ej h. det. Jag vet ej, huru
jag skall h. del. — 4) (fam.) a) Drifva, jaga,
köra. Tig, annars h-per jag er på dörrn,
utför trapporna. — b) Piska upp, tukta. Vånda
strax, annars skall jag h. dig. — B. sig,
v. r. o. impers. 1) Sjelf göra ulväg, skaffa råd,
bereda .sig hjelp, verkställa, utföra något, ulan
annans biiräde. Hjelp dig sjelf, så hjelper dig
Gud. H. sig till, sc Förhjelpa sig Ull. H. sig
ur en förlägenhet, en knipa. U. sig upp i
sadeln. — 2) (fam.) H. sig, h. sig fram ell.
igè-nom, så godt man kan, ej utan möda, bekymmer
och svårigheter framlefva sin tid, skaffa sig
uppehälle, rädda sig ur en fara, reda sig ur en
förlägenhet. När man ej är rik, h-per man sig
fram med hushållning. H. sig fram med fagra
ord, med osanningar. H. sig med, hafva nog
af. vara tillräckligt betjent med, 1. ex.: Jag h-per
mig med del jag fåll. — Syn. Behjclpa sig.
Taga sig fram, Draga sig fram, Frakta sig. —
3) (fam. impersonelt) Del h-per sig. det går an,
är temmeligen bra, någorlunda tillräckligt; man
kan dermed hjelpa sig. — H-s å’l, v. d.
Gemensamt hjelpa till med något. De h. ål all äta
upp honom.
HJELPANDE. n. 4. Handlingen, hvarigenom
någon hjelpes (bem. 4).
HJELPARE, m. 5. —PERSKA, f. 4. En,
»om hjelper. En h. i nöden. — 2) Se
Med-hjelpare.
1IJELPBEHÖFVANDE, a. 4. Som behöfver
hjelp. — Brukas äfv. substantivt: En h.
HJELPBORG, m. 2. (skepp.) Borg på
underrårna, smäckrare Än den egentliga borgen.
HJELPFLAGG, f. 4. Flagga, hissad på ett
^rlyg. genom hvilken andra fartyg kallas till hjelp.
HJELPHUS, n. sing. Gå i h., oegenlligt
ut-fnck. som betyder: gå som hjelphuslru.
HJELPHÜSTRÜ, f. 3. pl. - hustrur. Gift
qvlnna, som hjelper till i främmande bus med
hvarjehanda hushiJlsbMlyr, såiom skara, tvltta.
m. m. d.
HJELPHÄR, m. 2. Krigshär, som sändes ett
land, en furste till hjelp emot en fiende.
HJELPKARL, m. 2. Karl, som är legd att
hjelpa till med hvarjehanda förefallande bestyr
eller arbeten.
HJELPKÄLLA, f. 4. Något, tnarifrån man
hämtar hjelp. En författare behöfver ofta mån
ga h-lor. — Syn. Hjelpreda.
HJELPKÄRING, f. 2. Äldre qvinna. antingen
gift eller ogift, som mot betalning hjelper till i
främmande hus med bvaijehanda hushållsbestyr,
såsom skura, tvätta, m. m. d. Säges äfv. i
vårdslöst eller föraktligt tal om eu ung Hjelphustru.
HJELPLEDA. v a. 2. Se Handleda.
HJELPLEDNTNG, f. 2. Se Handledning.
HJELPL1G, a. 2. Som rnan kan hjelpa sig
med, lemmelig. En h. förljensl. vinst, frukost.
— Syn. Temmelig. — 2) (fam. skämtv.) Duglig.
H. luktan, aga. — Syn. Sc Duglig.
HJELPLÖS, a. 2. Utan hjelp. Ht Ullstånd.
Doktor H., skämtsam benämning pä en doktor,
som föga förslår sig på sin konst.
HJELPLÖSHET, 3. Hjelplöst lillslånd.
HJELPMEDEL, n. S. Medel lill hjelp. Utan
nödiga h. kan ingenting lyckas. — Syn. Hjelp,
Hjelpreda, Hjelpkälla.
HJELPPREST, m. 3. Prest. som biträder en
paslor i dess embetsåliggandcn. Kallas äfven
Pa-siors-adjunkt eller Wotl Adjunkt.
HJELPREDA, f. 4. 4) Hvad som tjemir till
hjelp att reda sig ur en svårighet. En författare
behöfver goda h-dor, goda böcker, skrifter au
rådfråga, vid förefallande bchof. — Syn.
Hjelp-källa. — 2) (fam.) Hjelparc, medhjelparc, biträde.
Han har i denne man en god h.
HJELPREDA SIG, v. r. 2. (fam.. föga bruklj
Hjelpa sig fram.
HJELPSAM. a. 2. Som gerna går till handa
med hjelp. En h. man. Vara h. emot uågun.
Räcka någon en h. hand, hjelpa honom
HJELPSAMHET, f. 3. Egenskapen att vara
hjelpsam. H. dr en dygd, som ej finnes hos
alla.
HJELPSAMT, edv. På elt hjelpsaml sätt.
HJELPSATS. m. 3» Se Lemma.
HJELPSTAG, jä llpstågg, n. 5. (sjöv.)
Smäckrare stag, som nyttjas på örlogs- och större
handelsfartyg lill hjelp för de fasta under- och
siäng-stagen.
HJELPSÄNDNING, f. 2. Sändning af hjelp.
vare sig trupper, penningmedel eller annat.
HJELPTRUPPER, rn. 3. pl. Trupper, som
sändas någon lill hjelp.
HJELPVERB, jä llpvä rrb. ell.
HJELPVER-BUM, ja llpvä rrbum, n. pl. — ver ber o. —
rer-ba. (gram.) Verb, som nyttjas all bilda åtskilliga
tempora för de egentliga verberna, t. ex. Må. böra,
löra, &c.
HJELPVETENSKAP, f. 3. Vetenskap, som
tjenar till hjelp för en annan.
HJELTE, jå’llte, m. 2. pl. — lar. 4) Man.
som gjort sig berömd för ell utomordentligt mod,
stora krigshragder, eller med ära genomgått högst
farliga och svåra äfvenlyr. Alexander d. Slore,
Carl XH, Hcrkules och Starkalher voro alla
II-lar. Iliadens, den nordiska sagans h-tar.
DÖ som en h. Han är vår lids h. H-n i ett
poem, en roman, o. s. v„ förnämsta personen
dcri. (Fam.) H-n i elt äfvenlyr, den. som dert
spelat bufvudrollen. (Fig. fam.) Ni är hans h^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
