Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hofvisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
HOF
HON
HOFVISK, a. 2. (föga brukl.) Passande för
ett bof. EU h-l skick. H-a maner.
HOFVISKT, adv. (föga brukl.) Såsom det
tillgår vid hofvet, såsom en hofman.
HOG, m. fl., se Håg, m. fl.
HOJTA, hå’jta, v. n. 1. (fam.) Med böga rop
mana på hästarna; äfv. (i allm.) ropa högt ocb på
ett slojande sätt. — Hojtande, n. 4.
HOKUS POKUS, hökuss pökuss, n. oböjl. 4)
Ord. som laslfepclare uttala vid sina konststycken;
äfv. trollformel i allmänhet. — 2) (fig.) Knep,
skälmstycke. Göra h. p. — Skrifves äfv. Hocus
pocus.
Anm. Uttrycket tros vara en förvrängning af
latinska orden Hoc corput.
HOLK, se Hålk.
HOLLÄNDARE, hå llä’nndare, m. 5. 4)
Mansperson. hvilken som undersåte tillhör
konungariket Holland; äfv. född, bosatt i Holland. — 2)
Benämning på en maskin vid pappersbruk, som
sönderskär de af slampverkel söndermalda
lumporna.
HOLLÄNDERA, v. a. 4. Bereda skrifpcnnor
så, alt de blifva klara och fasla. — Hollån
de-ring, f. 2.
HOLLÄNDERI, n. 3. Landtgods, der
boskapsskötseln bedrifves i stor skala, såsom på de stora
bolsteinska godsen, af holländska kolonister.
HOLLÄNDSK, hå llänndsk, a. 2. Som tillhör
eller har afseende på Holland eller holländska
nationen; som är född, inhemsk, finnes, växer
eller tillverkas i Holland; äfv. derifrån kommen,
der brukad H-t papper, lårfl.
HOLLÄNDSKA, hå lla nndska, f. 4. i)
Qvin-na. född af holländska föräldrar, eller som längie
tid vistats i Holland. — 2) (utan plur.)
Holländska språket. Tala h.
HOLM A. v. a. 4. (af Holme) 4) (i
forn-språket) Ringa in, inhägna. — 2) (jäg.) Gå
omkring cn trakt, för att se. om utspår finnas; äfv.
gå omkring elt djur, så alt del blifver inom kretsen.
— Hol mande, n. 4.
HOLME, m. 2. pl. holmar. Helt liten Ö.
HOLMGÄNG, m. 2. (i gamla språket) Envig.
— Kallades så, emedan platsen för dylika slrider
bolmades, d. v. s. omgärdades med i krets ställda
basselkäppar.
HOLOTHURIER. hålålüriärr, f. 3. pl. (na t.
bist.) Benämning på ett slags taggbudiga
strål-djur med något plattad kropp, beklädd med en
läderlik hud och försedd med follika trefvare.
Kallas på svenska äfven Helsvansar.
HOLZBLÄTT. n. sing. (färg.) Oäkta blått.
HOMILETIK, håmiletfk. f. sing. (af gr.
Ho-milia, sammankomst) Den vetenskap, som
upp-glfvcr grunderna och metoden för andlig
vältalig-bet. Predikovetenskap.
H0M1LETISK, håmilétissk. a. 2. Som tillhör
eller har afseende på homileliken. H-a skrifter,
religionst a 1. predikningar.
HOMOCENTRISK, håmåsä’nntrissk. a. 2. (från
gr.) Som har en och samma medelpunkt.
HOMOGEN, håmåschä n, a. 2. (från gr.)
Likartad. — Motsats: Helerögen.
HOMOLOG. håmålå’g, a. 2. (från gr.; geom.)
Motsvarig i särskilta figurer eller i viss ordning.
HOMONYM, håmåny m, a. 2. (från gr.) Säges
om ord, som i uttalet hafva lika ljud.
Likljudande. — Brukas äfv. substantivi och betyder då:
Likljudande ord.
HOMONYMI, båmånymi’, f. 3. Likhet i
ljudet.
HOMÖOPATI, håmöåpati’, f. sing. (/råo gr.)
Benämning på den metod af läkekonsten, enligt
hvilken, för alt hafva en sjukdom, sådana medel
böra användas, hvilka hos en frisk menniska
framkalla de sjukdomssymlomer, som tillhöra den
för handen varande sjukdomen. — Motsats:
Al-lopati.
HON, honn. pron. pers. f. Hon skrattar,
gråter. — Brukas stundom i tilltal till en
ringare person, då man vill visa mera höflighel, än om
man säger Ni. och mindre förlrolighet, än om
man säger Du. t. ex.: Hör hon, gif mig hallen
der borta. Hon kan sitta ner så långe.
HONA, höna, f. 4. Djur äf qvinliga slägtet.
— Bildar en mängd sammansättningar, såsom:
Djur-, Räf-, Varg-, Björn-, Domherrehona. m. fl.
HONBLOMMA, böublömma, f. 4. Blomma
med endast pistiller.
HONGLA, se Hångla.
HONING. se Honung.
HONKÖN, bönljön, n. 5. Del qvinliga slägtet
af djur eller växter.
HONNETT, hånä’ll. a. 4. (fr. Honnétd
Rättskaffens, hederlig; anständig; billig.
HONNÖR. bånö’r, m. 3. (fr. Bonneur) 4.
’utan plur.) Heder, ära; ärebeljgelse. — 2) Den
hedersbetygelse, sorn af militär, enligt bestämda
reglor, visas alla sådana personer, hvilka man är
skyldig en synnerlig aktning. Militårisk h. —
3) Göra h. säges om en husfru, då hon med
erforderlig uppmärksamhet bemöter de gäster, som
göra besök eller äro bjudna. — 4) (i vissa
kortspel) Benämning på de högre trumfen.
HONOM, hönåmm o. hå nåmm. dat o. ackus.
af pron. pers. Han. Gif h. detta. Jag ser h.
HONORARIUM, –råriumm, n. 3. pl. — rier.
(lat.) Hederslön, arvode, som lemnas skriftställare,
doktorer, m. fl.
HONORATIORES,–––––tsiöräss. pl. (lat.) De
mera ansedda i en stad, på en ort.
HONORERA, v a. 4. (fr. Honorer) 4) Hedra,
ära: äfv. högakta. — 2) Beta’a (skuld), inlösa
(vexel. revers, o. d.).
HONUNG, hå’nunng, ell. HONING, hå’ninng.
m. sing. * En söl saft, som af bien och några
andra insekter af steklarnes ordning, t. ox. humlor
och getingar. samlas af Örter och beredes till föda
för deras larver, samt finnes uti piporna i
ho-nungskakorna. Söl som h. Blanda, smörja
med h. — Skrefs fordom Hannog. — Ss.
H-s-gul, -slik, -srik, -ssmak, -söt. [Håning.
Hånung.)
HONUNGSBI, n. 4. Se ArbHsbi.
HONÜNGSBLOMMA, f. 4. Se Desmans-Ofris
HONUNGSBRÖD, n. 5. Bröd, beslruket mod
honung.
HONUNGSDAGG, m. sing. 4) Honungssöt
vätska, hvarmed, viss tid på sommaren, löf och
blad hefinnas öfverdragna, ocb som tros härleda
sig af bladlössens afsöndringar. — 2) En liten
svampart, som förekommer på ytan af blad.
Ery-siphe communis. Kallas äfv. Mildda?g, Mjöldagg.
HONÜNGSFJÄLL, n. 5. (bot.) Benämning
på gräsens kronfjäll.
HONUNGSFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Slägte
af Sparffåglarnes ordning, med Öfver 400 arter,
bland hvilka finnas de minsta af alla bekanta
fåglar; utmärka sig genom sina präktiga fjädrar
och söka sin föda i blommor, ur hvilka de med
den spetsiga näbben upphämta insekter, som hafva
sitt tillhåll vid bonungshuseu. Trocbilus. Kallat
äfv. Colibri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
