Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hurudan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR
HUS
719
du (nl o. 8. v.) så? Eller h.? eller hvad tycker
du (ni o. s. v.)? — Syn. Huruledes, Hurulunda.
— 2) Betecknar graden, måttet af de adjektiver
eller adverbcr, med hvilka det förenas. Ingen
kan föreställa sig, h. högt del berget är. Ni
vet, h. farligt det är. Tänk er, h. olycklig
jag är. H. många dagar ha vi qvar? H.
myckel ondl har han icke gjort? H. ljufl dr
del ej, all ... .! Ni vet, h. vänligt han
bemöter alla. H. läll blir icke den oerfarne ell
rof för lockelsen? H. länge sedan är del? H.
nära? H. dags? vid Jivad tid på dagen? H.
ofta? H. sällan? H. cll. h. länge han bråkade,
så vann han till slut sill ändamål, sedan han
länge bråkat &c. H. vida, huru långt; se äfven
Huruvida. — Inl. Utrop, som betecknar
förundran, harm, ovilja, o. s. v. H.! är han ej
här? H.! ni underslår er all .... H. väl
han gjort! H. du ser ul! så du ser ut!
HURUDAN, hurudånn o. hurudånn, pron. a.
(af Huru och Dan; se d. o.) Huru beskaffad.
Brukas både i relativa och frågande satser. Jag
vet icke, h. han är. H. är han? H. som helst.
HURULEDES, HURULUNDA, adv. Se Huru, i.
HURUSOM, adv. Se Huru, 4.
HURUVIDA, –vida, adv. I hvad mån, i
hvad afseende, om. Jag vet ej, h. del är sant.
HUS, n. 5. 4) Plats ofvan jord, omgifvcn af
upptimrade eller uppmurade väggar med tak
öfver, och afdelad eller inredd, allt efter olika
behof, till boning för menniskor, djur, eller till
förvaring af hvarjehanda förnödenheter, o. s. v.
Slorl, litet h. Hafva eget h., h. och gård.
Hafva h. och hem. Köpebref på ell h. Ar bele
inom h., ulom h. Gå ur h. i h. Herrans h,
Guds h., kyrkan. Gå man ur h-e, gå ut emot
fienden, en man ur hvarje hus. — Har en mängd
sammansättningar, såsom: Bonings-, Ladugårds-,
Vagns-, Svinhus, m. 11. — Syn. Byggnad,
Bygg-ning, Boning. — 2) Säges äfven om den
betäckning, som vissa af blöldjuren hafva. Snigel med
h. — 3) Herberge, herbergering. Begära h.
Låna h. hos någon öfver nallen Taga h. hos
någon, taga in hos någon, för alt blifva
herber-gerad. Hålla h., hålla lill, vistas, t. ex.: Hvar
har ni hållit h.? Hålla illa h., illa husera,
fara fram. — 4) Hushåll. Han håller ell
hederligt h. Herrn, frun i h-el. Lidcrligl h.,
ställe, der skökor hållas. — 5) Folket i ell hus.
Hela h-el skyndade dil. — 6) Betäckning öfver
en maskin, ett drifverk, o. s. v. Mest i
sammansättningar, såsom: Hjulhus, m. m. — 7) (fam.)
Afträde, aflrädeshus. Gå på h-el. — 8) Slägt,
ätt. Vara af godt h. Del kungliga h-el. H-el
Österrike. — 9) Första lungan i brädspel, der
brickorna äro uppställda, och hvarifrån man
spelar ut dem ifrån början. Spela från h., flytta
ut cn bricka från hus. — 40) Se Blockhus. —
4 4) Benämning på livardera aldelningen af
engelska parlamentet. Mest i sammansättningarna
öfver- och Underhuset. — Ss. H-byggnad,
-dräng, -källare, -köp, -ägande,
-ägare, -ägarinna.
HUSAGA, f. sing. Aga, som af husbonde
tilldelas ijenslehjon för någon dess förseelse.
HUSAKTIG, a. 2., m. fl., se Huslig, m. fl.
IIUSANDAKT, c. sing. Andaklsöfning inom
familjen.
HUSAPOTEK, husapotek, n. S. Samling af
läkemedel för behof i elt enskilt hushåll. [—thck.]
HUSAR, - år. m. 3. (egenll. ungersk ryttare)
Benämning på ett slags lätt beväpnade och lätt
klädda ryttare. — Ss. H-jacka, -regemente,
-öfver sle.
Anm. Ordet kommer af ung. hus t, tjugu, och
ar, aflöning, emedan under kejsar Nalhias 1 i
45:de arhundradel tjugu bushåll måste uppsatta
en ryttare.
HUSARE, husare, m. 5. Fisk af Störsläglel,
stundom 24 fot lång. Acipenscr Huso.
HUSARREST, büsarä’sst, m. 3. Arresl, hvari
någon hålles i sin boning, på sina rum.
HUSBEHOF, n. sing. Hvad som behöfves i
cll hushåll. Hafva nog lill h.
HUSBEHOFSBRÄNNING, f. 2.
Brännvinsbränning endast lill eget behof.
HUSBEHOFSQVARN, —SÅG, f. 2. Qvarn,
såg, hvarpå rnalcs, sågas, endast för eget behof.
HUSBLOSS, n. sing. Eli slags fisklim, hvars
bästa sort tillredcs af Husarens, Störens och
Ster-lctlens sirnblåsor.
Anm. Ordet skrifves allmänt Husbloss, men
kommer hvarken af Ilus eller Bloss, ulan af
tyska Kaustnblase; skrifves således rättare
Husbiås.
HUSBLOSS-STÖR. m. 2. Se Husare.
HUSBONDARÄTT, m. sing. Rättighet, som
grundar sig på ett legoaftal om arbete eller tjenst,
med vilkor alt tjenstehjonet, under en bestämd
tid. skall höra till dens husfolk, som får rätt att
fordra arbetet cller tjcnsten.
HUSBONDDRÄNG, m. 2. Dräng, som är
tillsatt alt befalla öfver de öfriga på en gård.
HUSBONDE, m. 3. pl. — bönder. 4) Den,
som naturligen och lagligen äger rätt att befalla
i ett hus (familj). Afser isynnerhet förhållandet
till tjenstefolket. Hafva en god h. Vara h. i
sill hus, vcrkeligen utöfva den makt man på
grund af rätt äger i sitt hus. Frun är h. der
i huset, har der mest att säga. (Ordspr.) H-ns
öga gör hästen fet, det är bäst all sjelf sköta
om silt. — 2) (fig. fam.) öfverman. 1 honom
finner du din h.
HUSBONDEMAKT, f. sing. Se Husbondarält.
HUSBONDKASTET, n. sing. def. (fam.)
Hafva h.. hafva mest alt säga i elt hus.
HUSCH! int. (fam.) Se Hu!
HUSDJEFVUL, m. 2. pl. — djeflar. Person,
som är till plåga, ställer till ondt för de andra i
elt hus.
HUSDJUR, n. 5. Hemtamt djur, som af
menniskan uppfödes lill dess nytta.
HUSDUFVA, f. 4. Tam dufva, som uppfödes
i dufslag cller dufhus.
HUSERA, v. n. 4. (fam.) Hålla illa bus, fara
illa fram. — Huserande, n. 4.
HUSESYN, f. 3. Besigtning, sorn anslälles på
byggnader, hvilkas underhåll åligger någon viss
person.
HUSFADER, m. 3. pl. — fäder. Fadren och
husbonden i en familj.
HUSI ADERL1G, a. 2. Som tillhör, har
afseende på, tillkommer cn husfader. — Hus
fader ligt, adv.
HUSFATTIG, a. 2. o. s. Faltig, som ej går
omkring och ligger.
HUSFLUGA, f. 4. Den vanliga arten af
flugorna. Musca domestica.
HUSFOLK, n. sing. 4) De, som bo i ell hus.
— 2) Tjenstefolket i elt hushåll.
HUSFRED, m. sing. Fred och lugn, som man
åtnjuter i silt eget hus eller hcm. För all få h.,
måste han göra allt, hvad huslrun vill. Jag
får ingen h. för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
