Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Härdande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
HÄR
HÄR
större hårdhet genom glödgning och afsläckning i
vatten. — 2) (fig.) Göra någon i kroppsligt eller
andligt afseende hård, så att han kan tåla, utstå,
uthärda lidanden, vedermödor, o. s. v. H. mot
köld (i samma mening säges äfv. ofta blott H).
B. mot luften. H. någon till arbete. Jag har
blifvit h-d emot lidanden, sorg och bekymmer.
— H. ul. v. a. o. n., se Uthärda. — B. pa, v.
impers. Se Kosla pa (impcrs.). — H. sig, v. r.
Göra sig härdad; vänja sig vid något, så att man
kan utstå del. H. sig emot köld, smärta, stryk.
B. sig HU arbete, mödor. — H-s, v. d. Blifva
härdad. — Part. pass. H-d brukas stundom
nästan adjeklivt, t. ex.: H-e soldater, cn h. kropp,
o. s. v.
HÄRDANDE, n. 4. Sc Härdning.
HÄRDAR, m. 2. pl. Se Härd, II.
HÄRDBLY’, n. sing. Det bly, som afsätter
sig i en drifhärd, då man afdrifver verkbly från
silfver.
HÄRDBOTTEN, m. 2. pl. — bottnar. Bollen
i en smideshärd.
HÄRDHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar. Ett
slags hammare, som begagnas, för all tillplatta en
härdbotten.
HÄRDIG, a. 2. 1) Härdad.
Jemtländningar-ne äro etl h-l folk. — 2) Ståndaktig. H. i
motgången. — Härdighet, f. 3.
HÄRDNING, f. 2. 1) Handlingen,
förrättningen, förfarandet, verkningen, hvarigenom sak ell.
person härdas. Jfr. Härda. H. af stål. H.
emot köld. — 2) a) Hårdhet, som ell ämne fått
genom att härdas. Taga h-en ur stål. — b)
Vana att tåla, uthärda. Hos Norrländningar
finner man mycken h. emol köld.
HÄRDSLAGG, m. sing. (brukshandt.)
Färskslagg, sorn vid Tysksmidet uppbryles ur härden,
merendels efter sluladl veckosmide. Kallas äfven
Bulslagg.
HÄREFTER, hä’räfft’r o. härä‘lTi’r, adv. Efter
honom, henne, det, detta, dem, dessa. Har
mot-svariga bemärkelser till Derefler. Jfr. d. o.
HÄR EMELLAN, hä’remellann o. häremcllann,
adv. Emellan dem, dessa. Har motsvariga
bemärkelser till Dcremellan. Jfr. d. o.
HÄREMOT, hä’remol o. häremöt, adv. Emot
den, det, detta. Har motsvariga bemärkelser till
Deremot. Jfr. d. o.
HÄRF, härrv, f. 2. pl. härfvar. Se Räfsa.
HÄRFLA, hä’rrvla, v. a. 1. Vinda spunnet
garn ifrån rullen på en härfvel. — H. af. se
Af-härfla. — Härflande, n. 4. o. H är flin g, f. 2.
HÄRFLARE, m. 5. — LERSKA, f. 1.
Person i ett spinneri, hvars göromål är att härfla dct
spunna garnet.
HÄR FIAT A, v. n. 3. (böjes som Flyta)
Hafva sin upprinnelse, sitt ursprung, komina, följa af.
Beledsagas alltid af prep. af ell. ifrån. Från
denna händelse h-flölo alfa den följande tidens
olyckor. Af alll delta h-flyler, all.....Jfr.
Komma af. — Här fly lande, n. 4. o.
Här-fly In in q, f. 2.
HÄRFTRÅD, hä’rrvtrå’d, m. 2. 4) Ändtrådcn
i en härfva. — 2) (fig. fam.) Se Ledtråd. Få i,
råka på h-en, erhålla en upplysning, uppsnappa
något, hvarigenom man kan för sig utreda något
inveckladt, fördoldt.
HÄRFVA. f. 4. (af Härfvel) Slörre eller
mindre längd af garn, uppvindadt i liera hvarf
och ombundet, för att det icke må trasslas. —
Har sammansättningarna Garnhärha,
Sqvaller-Uärfva.
HÄRFVEL, m. 2. pl. härflar. Ett slags
redskap, hvarpå spunnet garn afvindas från rullen,
liknande en haspel, utom att den cj är försedd
med hjul, hammare och visarlalla. I detta fall
kallas den Knäpphärfvel.
HÄRFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Slägte af
Sparflaglarna. 40 till 44 tum lång, med två rader
2/a tum långa, rostgula hjessfjädrar; grundfärgen
rostgul, ryggen svart med gulbruna kanter, sljert
och vingar svarta med hvila tvärband; har fått
namnet efter sill vanliga läte opp-opp-opp,
opp-opp-opp, som liknar en uppmaning till bärnad.
Upupa Epops.
HÄR FÅNG, n. 5. (gam.) Byte, som vunnits
genom elt härtåg.
HÄRFÄRD, c. 3. (gam.) Krigslag.
HÄRFÖRARE, m. 5. öfverbefälhafvare för cn
krigshär.
HÄRHÖFVITSMAN, m. 3. pl. — män. Se
Härförare.
HÄRI, se Häruli.
HÄRIBLAND, häriblannd o. häriblannd, adv.
Bland dem, dessa. Jfr. Der ibland.
HÄRIFRÅN, hä’rifrån o. härifrå’n, adv. Från
denna, detta, dessa. 4) (i fråga om ort och rum)
Från denna ort, detta ställe. H. till floden är
blott hundra steg. — 2) Brukas, för alt
utmär-ka: a) Skiljande, afsöndring, afdrag, befrielse. En
summa af 100 r:dr; h. afgå 10. H. befriade
han sig lätt. — b) Orsak, upphof. H. kommer
det, att ... . H förskrifver sig dct ryktet. —
Jfr. Anm. under Derifrån.
HÄRIGENOM, härijenåmm, adv. Genom
denna. dclla, dessa. Jfr. Derigenom. — Syn.
Här-medelst, Härmed, På delta sätt.
HÄRIN, häri’nn, adv. Hit in. Det kommer
ingen h.
HÄRIN1FRÅN, häri’nnifrå’n, adv. Inifrån delta
rum. ställe. H. hördes ljudet, ropet.
HÄRINNANFÖRE, häri’nnannfö’re, adv.
Innanför delta ställe, delta rum. — Skrifves
vanligen Här innanföre.
HÄRINNE, häri’nne, adv. Inne i denna ort,
detla ställe, delta rum. — Skrifves vanligen Här
inne.
HÄRINOM, härfnnåmm, adv. Inom delta ställe»
detta rum. — Skrifves äfven Här inom.
HÄRINTILL, härinntill o. härinnti’ll, ady.
4) Hitintill, till detta ställe. IL skall du gå,
men icke vidare. — 2) Utmärker elt
lillgrän-sande. En trädgård stöter h* — Jfr. Anm.
under Der intill.
HÄRINUTL blrfnnutF, adv. Inne uti delta
ställe, delta rum. — Skrifves vanligen Här inuli.
HÄRINVID, härinnvfd o. hä’rinnvid, adv.
Invid denna ort, dclla ställe, delta ruin. H. finnes
en källa. — Skrifves äfv. Här invid. — Jfr.
Anm. under Der invid.
HÄRJA, v. a. 4. (af Här) Förstöra hvad
som finnes i elt land. Säges om en tiendllig här
eller dess befålhafvare. H. ell land. Brukas ofta
absolut, t. cx.: Ryssarne h-de med eld och svärd
i Finland. Allila h-de öfveralll, hvar han drog
fram. — Säges äfven om vissa slags djur,
sjukdomar o. d., som orsaka förstörelse i elt land,
en trakt, t. cx.: Ell låg af gräshoppor kom och
h-de hela landet. Farsoten h-r rysligt. — Syn.
Grassera, Förhärja, Föröda. — Part. akt. Il-nde
brukas stundom nästan adjeklivt, l. ex.; En h.
farsot. — Härjande, n. 4.
HÄRJARE, m. 3. En, som härjar. Brukas
mindre ofta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
