Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Härstamma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7U HÄR
HÄRSTAMMA, v. n. 4. (t. herstammen) 1)
Leda sin upprinnelse, härkomst (från). Vi h.
alla från Adam. — 2) Vara verkad, härröra (af).
Derifrån h-de alla den följande lidens olyckor.
— Syn. Se Komma af. — 3) (gram.) Härleda sig
(ifrån). Delta ord h-r ifrån grekiskan. —
Härstammande, n. 4.
HÄRSTÄDES, hä’rslä’däss, adv. På delta
ställe, här.
HÄRSVÄNGARE, se Hirschfängare.
HÄRTECKEN, n. 5. (gam.) Märke, som
begagnades i krig, för att beteckna särskilta
afdel-ningar, skaror af en här.
HÄRTILL, härtill o. härli’ll, adv. 4) Till
denna, detta, dessa. Lägg h. kostnaderna. H.
duger han ej. Mcd ell h. gjordl verktyg.
Upphofsmannen h. H. kommer, att .... —
2) Se Hittills. Härintill. — Jfr. Anm. under
Dertill.
HÄRUNDER, hä’runnd’r o. härünnd’r, adv.
4) Under denna, detta, dessa. Lålom oss slå
qvar under detta träd; vi äro h. i skygd för
regnet. (Fig. fam.) Del ligger någol h., man
har härmed någon hemlig afsigt; det låter
misstänkt; man förehar något ondl. — 2) (i fråga om
antal, pris) Mindre än detta Jag kan ej sälja
del h., till bättre pris. — 3) Häribiand. H.
inbegripen. — 4) (i fråga om tid) Under den tiden.
H. hände, all .... — Syn. Se Emellertid. —
Jfr. Anm. vid Derunder.
HÄR UPP, härüpp, adv. (föga brukl.) Se Hil
upp. under Hil.
HÄRUPPE, härüppe, adv. Se Här uppe
(under Här).
HÄRUPPIFRÅN, härüppifrå’n, adv. Uppifrån
delta ställe. Skrifves bältre Här uppifrån.
HÄRUPPÅ, se Härpå.
HÄRUR, se Härulur.
HÄR UT, härül, adv. Se Hilut.
HÄRUTAF, se Häraf.
HÄRUTE, se Här ute (under Här).
HÄR UTI, hä’ruli o. härulf, adv. I denna,
detla, dessa. Jfr. Deruli.
HÄRUTIFRÄN, härülifrå’n, adv. Utifrån detta
ställe. Skrifves bättre Här utifrån.
HÄRUTINNAN/ hä’rutinnann, adv. Se
Här-uli; jfr. Deruli, 4, c. o. 3.
HÄRUTMED, härutmä d, adv. Helt nära
härintill. H. ligger ell slorl hus. Jag såg nyss
en karl smyga längs h. (t. ex. vid en mur).
HÄRUTOM, härülåmm o. härulåmm, adv. 4)
Utom detta ställe. Stanna qvar inom kretsen;
gå icke h. — 2) Härintill må du gå, men h.
kommer du icke.
HÄRUTUR. härutur o. härutur, adv. 4) Ut
ur detla ställe. När han öppnade skåpet,
ut-sprang h. en råtta. — 2) Häraf. H. flölo
många olägenheter. — Jfr. Anm. under Derulur.
HÄRUTÖFVER, bärulöVr o. hä’rutöv’r, adv.
UtÖfver denna, detla. dessa. Jfr. Derulöfver.
HÄRVARANDE, a. 4. Här närvarande,
vistande, befintlig. Alla h. cmbclsmän. —
Skrifves äfv. ofta Här varande.
HÄRVARO, hä’rvåro, f. sing. (gam. böjd kasus)
Varande, vistelse på detta ställe. Under min
(hans, äcc.) h.
HÄRVID, hä’rvid o. härvfd, adv. Vid denna,
detta, dessa. Jfr. Dervid.
HÄRÅ, se Härpå.
HÄRÅT, hä’råt o. härå’t, adv. 4) Ål denna,
detla, dessa. H. skrattade alla. — 2) Se Hitåt.
— Jfr. Anm. under Derål.
HÄS
HÄRÖFVER, hä’röv’r o. häröVr, adv. öfver
denna, detta, dessa. Jfr. Deröfver.
HÄSSJA, f. Se Hessja, f.
HÄSSJA, v. n. 4. Se Hessja, v. n.
HÄST, m. 2. 4) Allmänt bekant djur af
Häst-slägteL Equus caballus. Rida en h. Sitta,
sliga lill h. Sliga af h-en. Hålla h-ar och
vagn. Åka med fyra h-ar. Blåsa lill h., med
trumpeten gifva tecken ål en trupp att sitta upp.
(Fam.) Som en h., ganska mycket, i högsta grad,
t. ex.: Arbeta, äla, dricka, ljuga som en h.
(Fam talesätt) Sätta sig på sina höga h-ar,
visa sig stor, stolt, högdragen. (Ordspr.) En h.
kan stapla på fyra fötter, äfven den bäste kan
fela. — 2) En pjes i schackspelet. — Syn. Hors
(prov.), Kamp, Gångare, Springare. — Ss.
Häst–bcle, -byte, -dynga, -foder, -gödsel,
-hage, -handel, -handlare, -hud, hår,
-köp, -kött, -lik, -lorl, -man (a långt).
-marknad, -medikament, -mått,
-sjukdom, -skötsel, -spillning, -stall, -stöld,
-tj af, -tj ufn a d.
HÄSTAFVEL, hä’sståv’1, m. sing. 4) Hästars
påläggande och uppfödande. H-n i riket. —
Syn. Häslkultur, Hästskötsel. — 2) Hästar i
afseende å deras ras. God, dålig h. — Syn.
Hästras.
HÄSTBYTARE, m. 5. Se Häslmånglare.
HÄSTBÅR, f. 2. En vanligen täckt bår, som
bäres på tvenne slänger, af tvenne hästar, en
gående framför och en efteråt.
HÄSTBÖNA, f. 4. En mindre art bondböna.
Vicia equina.
HÄSTDAGSVERKE, n. 4. Dagsverke,
hvar-vid den dagsverksskyldige bör medhafva häst till
körslor o. d.
HÄSTDOKTOR, hä’ssldå’cktårr, m. 3. Se
Häslläkare. [- docl-.]
HÄSTFIBLER, hä sslf/bfr, m. 3. pl. ört, som
växer på höglända ängar, med stora brandgula
blommor, klibbig sljelk och stark lukt. Arnica
moniana. Kallas äfv. Burmänner, Hansblomster,
Hårväxter, Märblomsler.
HÄSTFLUGA, f. 4. Tvåvingad insekt, med
kort, platt kropp och vingar. Hippnbosca equina.
HÄSTFOTAD, a. 2. Som har hästfötter.
HÄSTFÄRJA, f. 4. Särskilt inrättad färja för
hästars öfverförande vid etl färjställe. — Kallas
äfv. Häsiprårn.
HÄSTGALEN. a. 2. (om ell sto) Brunstig.
HÄSTGRÖNING, m. 2. Se Grangräs.
HÄSTGÅNG, m. 2. Inrättning för att drifva
en maskin medelst hästkraft.
HÄSTHAJ, m. 2. En art af Hajslägtet. 40
fot lång, med omkring 4000 små tänder i munnen,
men trång mage; skinnet beredes lill schagräng.
Squalus maximus.
HÄSTHEMMAN, n. B. Hemman, anslaget till
underhåll ål häslar för en kavalleriofficer.
HÄSTHJORT, rn. 2. En art af hjortslägtet,
stor som en häst, med galTelformiga horn och
hörntänder; inhemsk på Sumaira. Cervus equinus.
HÄSTHOF, m. 2. pl. — hofvar. 4) Hof på
en häst. — 2) (bot.) Mångårig växt, allmän på
åkerrenar, med gula blommor. Tussilago farfara.
Kallas äfv. Häslörl, Fålafötler, Lerbrand,
Brösttobak.
HÄSTHUFVUD, n. 4. 4) Hufvud af. på en
häst. — 2) Fisk af de Tofsgälade, 40 lum lång,
sjukantig. knotig och med smal, fyrkantig stjert.
Böjer sig. när han dör, till utseende af hufvud
och hals på en häst. Hippocampus brcviroslris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
