Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Indemnitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764 IND
INDEMNITET, inndämmnitét, f. 3.
Skadeslöshet.
INDIENNE, änngdiä’nn, s. 3. (fr.) Kattun med
tryckta eller målade figurer.
INDIFFERENT, änngdifferånngt, a. 4. (fr. ord
af lat. Indifferens) Likgiltig, liknöjd.
INDIFFERENTISM,––––––-rännti’ssm, m. 3.
Likgiltighet i fråga om religion, filosofi eller
politik.
INDIFFERENTIST, —ränntfsst, m. 3. En,
som hyllar indiflerenlismen.
INDIGENAT, inndijenåt, n. 3. eller
INDIGENATSRÄTT, m. sing. (på latin: Jus
indigenalus, af lat. Indigena, inföding)
Inbegreppet af de rättigheter, som tillkomma de
infödda medlemmarna af ett samhälle. Infödslorätt,
Hcmfödslorätt.
INDIGESTION, inndijästschön, f. 3. (lat.
In-digeslio) 4) Dålig matsmältning. — 2) Samling af
osmälta ämnen i magen.
INDIGNATION, inndiggnatschön, f. 3. Harm,
förtrytelse, ovilja.
INDIGO, fnndigo, m. sing. 4) Blalt^
färgämne, som fås af bladen och stjelkarna på åtskilliga
arter af Indigoplantan i Ost- och Weslindien. —
2) Se följ. ord. — Ss. l-blåll, -färg, -kyp.
1NDIGOPLANTA, f. 4. Ett växtslägle,
inhemskt i tropikländerna, innehållande flera arter,
dels buskar, dels träd. Indigofcra. Flera af dessa
arter innehålla i stjelkar ocb blad det bekanta
färgämnet Indigo.
1NDIKA, f nndi ka, v. a. 4. Omgifva med diken.
— Indikande, n. 4. o. Indi kning, f. 2.
1NDIKATIV, inndikatfv, m. 3. (gram.) Det
modus af ett verb, hvilket utmärker handlingen
såsom viss, bestämd, verklig.
INDIREKT, inndirä’ckt, a. 4. Ej rätt fram;
som sker genom omvägar; medelbar; förtäckt.
INDISKRET, änngdisskrä’, a. 4. 4) Som ej
vet all tala och liga i rättan lid. — 2) Som ej
vet att tiga med en hemlighet, oförtegen,
pladd-rande. — 3) Oförsigtig, obetänksam, oklok.
INDISPENSABEL, inndisspännsab’1, a. 2.
Oef-tergiflig.
INDISPOSITION,–––––-tschön, f. 3. 4)
Opass-lighet. — 2) Dåligt lynne.
INDISPUTABEL, — tåb’l, a. 2. Obestridlig,
ostridig.
INDIVID, inndivfd, m. 3. (af lat. Individuum,
något som ej kan delas) 4) En enda viss person.
— 2) Enskilt föremål, exemplar. Säges om djur.
INDIVIDUALISERA, v. a. 4. Betrakta,
framställa enskilt för sig. —
Individualiserande, n. 4. o. Individualisering, f. 2.
INDIVIDUALITET,––––––-ét, f. 3. 4)
Egenskapen att vara en individ. — 2) Personliga
egenskaper, egendomligt skaplynne, egendomlig natur.
1NDIV1DUEL,––––––äll, a. 2. Som tillhör,
har afseende på en person, elt föremål, såsom
individer betraktade: personlig, egendomlig.
INDOLENS, –lä’nns, f. 3. Bekymmcrlöshet,
sorglöshet, lojhet.
INDOLENT, –lä*ont, a. 4. Bekymmerlös,
sorglös, loj.
INDRAGA, v. a. 3. (böjes som Draga) 4)
Draga lill det inre af ett rum, elt ställe. 1. vagnen
i vagnshuset. — 2) Draga inåt. 1. segel, taga in
dem. — 3) Insupa genom andcdrägten; inandas.
/. genom näsan. — 4) (fig.) a) Införa. /. någon
i ell sällskap, i någon viss afsigt och ulan dess
vilja der införa honom. L någon i en sak, göra,
all någon inblandas deruli. — b) Uppsäga lill
INE
återbetalning, inkassera. I. penningar, som man
har utestående. — c) I. lill kronan ell. blott i.9
döma förbrulet till kronan. 1. ens gods. — d)
Inskränka, minska, afkorla. /. sina utgifter. L
en del af ens lön. — e) Anbefalla upphörandet
af något. I. clt embele, cn syssla, en lön. I.en
tidning. — För alla bem. säges äfv. Draga tn~
— V. n. Intåga, inträda, inflytta. — Vanligare
Draga i’n.
INDRAGANDE, n. 4. Handlingen, då något
indrages (för alla bem.).
INDRAGEN, a. 2. neulr. — et. (egentl. part,
pass, af Indraga) l. lefnad. l-el lefnadssäll,
afskildt ifrån umgänge och sällskaper, ensligt och
sparsamt.
INDRAGENHET, f. 3. Afsöndring ifrån
sall-skapslifvet. Lefva i i.
INDRAGET, adv. Lefva i., föra ett indraget
lefnadssätl (se Indragen).
INDRAGNING, f. 2. Handlingen, då något
indrages (för alla bem. af verbet Indraga). L af
ell gods. Eli embelcs, en sysslas i. L af elt
tidningsblad.
INDRAGNINGSMAKT, f. sing. (hist.)
Rättigheten alt, ulan föregången dom och ransakning,
indraga cn tidning, då den ansågs vådlig för
allmän säkerhet, m. m.
INDRICKA, v. a. 3. (böjes som Dricka) (fig.)
Suga in i sig.
INDRIFVA, v. a. 3. (böjes som Drifva) 4)
Drifva till det inre af ell rum, ell ställe. I.
boskapen i fähuset. — 2) Medelst slag med klubba,
hammare o. s. v. göra, alt någol intränger i elt
föremål. I. en kil, en klols. — 3) Uppbära
något, som skall betalas. /. penningar, skaller,
fordringar. — För bem. 4 o. 2 säges äfv.
Drifva in. — Indrifvande, n. 4. o.
Indrif-ning, f. 2.
INDRIFVARE, m. S. (föga brukl.) En, som
indrifver skatter eller fordringar.
INDRYPA, v. a. 3. (böjes som Drypa) Låta
ett flytande ärnne droppvis falla i något, t. ex. t
ett sår. — Äfv. Drypa in. — Indrypande,
n. 4. o. Indrypning, f. 2.
INDRÄGT, c. 3. (föga brukl.) Se Afkaslning.
INDRÄGTIG, a. 2. Som ger god inkomst,
vinst, lön. En i. syssla, rörelse. Ell i-t yrke.
— Syn. Vinstgifvande, Lönande, Lukrativ.
1NDRÄGT1GHET, f. 3. Egenskapen all vara
indrägtig.
INDRÄNKA, v. a. 2. Låla någol helt och
hållet genomträngas af ell flytande ämne. —
Indränkande, n. 4. o. Indränkning, f. 2.
INDUKTION, innducklschön. f. 3. (log.)
Slutsats ilrån del cnskilla till del allmänna eller ifrån
delarna till det hela.
INDUSTRI, inndustrf, f. 3. 4) Idoghet, flit
och omianka. — 2) Konslflit, näringsflit.
INDUSTRIEL, –-ä ll, a. 2. Som tillhör, har
afseende på näringsfliten eller derifrån härledes.
INDUSTRIIDKARE, –slrfidd—, ra. 5.
Näringsidkare.
INDUSTRIRIDDARE, m. S. En, som lefver
af skicklighet i skälmstycken.
INDUSTRIES, a. 2. Idog.
INDÄMMA, v. a. 2. Genom dam ell. dammar
instänga. — Äfv. Dämma in. — In däm
mande, n. 4. o. 1 ndämning, f. 2.
INEGAL, innegål, a. 2. Ojemn, olika.
INELFVOR, fnnä llvårr, f. 4. pl. (ford. Inniflor)
De inre kroppsdelar af en menniska ell. elt djur,
som befinna sig i bröstet ell. undcrlifvel. [Inälfvor.j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
