Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kabinettmal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAB
RAF
801
1) Litet afskildt rum för arbete eller samtal;
skrlf-eller studerkammare. —Har sammansättningarna:
Skrif-, Arbets-, Läsekabinett. — 2) Rum, der
konstverk, mynt eller naturalster förvaras. —
Bildar sammansättningarna: Konst-, Mynt-,
Natu-raliekabinctt. — 3) Embetsrum, embPtsverk. K-el
för utrikes brefvexlingen. — 4) En regents
konselj. K-el var i går församladt. — 5)
Regering eller bof, med afseende pä utländska makter.
Svenska, ryska, engelska k en. — Skrifves äfv.
Cabinetl.
KABINETTM AL, –nä’Umål, m. 2. En
me-tallglänsande, gulgrå eller grågul nattfjäril. Tinea
sarcitella.
KABINETTS-KAMMARHERRE. - - nä
tts-kämmarbä’rre, m. 2. pl. — herrar. Tjenslgörande
kammarherre.
RABINETTSKURIR, - - nä’ttskuri’r. m. 3.
Kurir, afsänd ifrån en regering til) en annan.
KABINETTSMINISTER. - - na ltsmini’st’r. m.
2. pl. — nislrar. Minister, som har säte och
stämma i kabinettet, dock utan särskilt portfölj.
KABINETTSORDER, - - nä’ltsa’rd’r, m. 8.
Order, utgången omedelbart ifrån regenten.
KAB1NETTS-SEKRETERARE, m. 5.
Em-betsman, som förer protokollet i cn
regcrings-konselj.
KABINETTSSTYCKE, n. 4. (mål.) Liten
målning af sällsynt värde, cj gerna öfver 1%
qvadratfot.
KABYSA, kåbysa, f. 4. eller
KABYSS. - y’ss, f. 4. (l. Kabuse)
Rökrummet eller köket på elt farlyg. [Kabyssa,
Kab-byssa.)
KACIK, - i’k, m. 3. Höfding bland de
indianska vildama. — Skrifves äfven Kazik. [Cacik,
Cazik.]
KACKA, v. n. 4. (lågt, af lat. Cacare) Göra
sitt tarf. — Kackande, n. 4. o. Kackning,
f. 2.
KACKEL, n. sing. Se Kacklande.
K ACK ERLACK, sc Kakerlack.
KACKLA, v. n. 4. 4) Säges om det korta,
puttrande, tält upprepade läte, som höns och gäss
vanligen låta höra. Hönsen k. alltid, när de
vurpit. — 2) (fig.) Pladdra, sqvallra, prata.
Säges isynn. om pratsamma qvinnor.
KACKLANDE, n. 4. 4) Hönsens eller
gässens läte, när de kackla. — 2) (fig.) Pladdrande,
sqvallrande. prat (isynn. af qvinnor).
KADANS, -dångs, eller rättare:
KADENS, - dänns. m. 3. (fr. Cadence) 4)
(i musik) a) Ton. hvarpå man hvilar; slutfall. —
b) Takt. — c) En prydnad eller löpning vid ett
slulfall eller en station. — 2) Slutfall i tal. —
Skrifves äfv. Cadens.
KADENSTECKEN, - dä’nnslcck’n, n. 3. (i
musik) Tecken, hvarigenom en kadens utmürkes.
KADAVER. - dåv’r, n. 5. (lat. Cadaver) As.
Säges både i egentlig o. fig. mening.
KADETT, -dä ll, m. 3. (fr. Cadet) Lärjunge
i en krigsskola. — Skrifves äfv. Cadell. — Ss.
K-cnrps, -kompani, -skola.
KADI. kådi, m. pl. — kadis. Turkisk
domare. — Äfv. Cadi.
KADUCÉ. m. 3. (lat. Caduceus)
Mercurii-staf; häroldst af. — Äfv. Caducé.
KADR1LJ, -drillj. m. 3. (fr. Quadrille) 4)
(vid riddarspel och ringränning) Afdelning af
riddare, vanligen fyra, som höra tillsammans. — 2)
Ell slags fransysk dans af minst fyra par. — 3)
Lomberspelet, på fyra man hand.
KAFÉ, se Cafi.
‘ KAFFE, kåffe, n. sing. (af turkiska ordel
Kahveh, af frön beredd dryck) 4) Bönorna af
Kaffeträdet. Mala k. — 2) Dryck, kokad på
malda kaffebönor. Dricka k. — Ss.
K-drickande. -drickare, -dryck, -odling,
-planta ge. [Caffe.]
KAFFEBORD, n. 8. 4) Bord, hvarpå kaffe
är serveradt. —- 2) Bord, som enkom derlill
användes.
KAFFEBRICKA, f. 4. Bricka, bvarpå kaffo
bjudps omkring.
KAFFEBRUN, a. 2. Brun som malet kaffe.
KAFFEBRÄDE, n. 4. Bräde, hvarpå kaffe
bjudes omkring.
KAFFEBRÄNNARE, m. 8. Med träskaft
för-sedt jernredskap, hvari kaffebönor rostas, innan
de malas.
KAFFEBRÖD, n. 8. Enkom bakadt bröd att
doppa i kaffe.
K AF FE BÖNA, f. 4. Kärnan i kaffeträdets
frukt.
KAFFEDAGS, adv. (fam.) Tid på dagen, då
man vanligen dricker kaffe. Det är ik.
KAFFEFÄRGAD, a. 2. Se Raffebrun.
KAFFEFÖRBUD, n. 8. Förbud emot
förbrukning af kaffe.
KAFFEGLASS, m. 3. Glass, tillredd af brändt
och malet kaffe, grädde, ägghvitor och socker.
KAFFEHUS, n. 8. Ställe, der kokadt kaffe
hålles lill salu ål allmänheten. — Jfr. Café.
KAFFEKANNA, f. 4. Kanna af silfver,
koppar eller annan metall, hvari kokadt kaffe
upp-hälles och serveras.
KAFFEKITTEL, m. 2. pl. — kittlar.
Kit-tel, hvari kaffe kokas.
KAFFEKOKARE, m. 8. 4) En, som håller
kaffehus. — 2) Elt slags kokinrältning, hvari kaffe
kokas öfver lamp- eller spritläga.
KAFFEKONSERV, kåffekånnsä’rrv, m. 3.
Konserv, tillredd af malet kaffe med socker, och
hvaraf ett godt kaffe erhållcs, när kokande
vatten hällen dcröfvpr.
KAFFEKOPP, m. 2. Kopp, hvari kaffe
hällos ur kaffekannan, då man vill dricka deraf.
KAFFEPANNA, f. 4. Panna af koppar, hvari
knlTc kokAs
KAFFEPASTILLER, m. 3. pl. Pastiller,
tillredda af malet kaffe mcd socker.
KAFFEQVARN, f. 2. Redskap, som
begagnas till målning af kaffe.
KAFFERBUFFEL, kåffrbuffl. m. 2. pl. —
bufflar. En vild buffclart i Kaffcrlandet. Bos
Caffer.
KAFFEREP, n. 5. (skämtv.) Sällskap af
kaffesystrar. bjudna tillsammans på kaffe.
KAFFERKORN, kåffrkörn, n. sing. Se
Dur rah.
KAFFESERVIS, kåffesärrvi’s, m. 3.
Fullständig samling af kärl och redskap för elt
kaffebord, såsom kaffekanna, gräddkanna, koppar m. m.
[Caffeservice.]
KAFFESUMP. m. 2. Det, som är qvar på
bottnpn af en kaffepanna, sedan del kokta kaffet
blifvit afhäldl.
KAFFESYSTER, f. 2. pl. — systrar, (fam.
skämtv.) Qvinna, som ofla går på kaffevisiter.
KAFFETRÄD, n. 8. Ett spensligt träd,
omkring 12 fot högt, med hvila blommor, som gifva
ell rödl bär med två frön eller de så kallade
kaffe-bönorna. Coffea arabica.
KAFFEVICKER, m. sing. En ärtskidväxt.
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
