Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kringgå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRI
»69
KRI
drifvcs horisontell rundt omkring en medelpunkt.
Jfr. Gunga,
KRINGGÅ, v. a. o. n. 2. (böjes som Gå) 1) Gå
rundt omkring ett ställe eller en person. K.
fienden. — 2) Gå rundt omkring på alla håll. K. i
bygden. — 3) (fig.) Genom list undvika lagens
straff för en förbjuden handling. K. en
lagbestämmelse. — Äfv. Gå omkring (för bem. 1 o. 2).
— Kringgående, n. 4.
KRINGGÄRDA, v. a. 4. Se Omgärda. —
Kringgärdande, n. 4. o.
Kringgärd-ning, f. 2.
KRINGHOPPARE. m. 5. Ett slags
fyrvcr-keripjes.
KRINGHVÄRFVA, v. a. 2. Omgifva, omringa.
— Kringhvärfvande, n. 4.
KR1NGKLAPPA, v. a. 4. 4) Klappa rundt
omkring på alla håll. — 2) (fam.) Genompiska.
— Kringklappande, n.4. o.
Kringklapp-ning, f. 2.
K RING KYSSA, v. a. 4. (fam.) Kyssa rundt
omkring på alla håll.
KRINGLA, f. 4. (Ursprungl.: krets, rund.)
4) Ell slags bakverk af hvetemjöl, i form af en
ring, hvars ändar äro lagda öfver hvarandra, så
atl de räcka fram till ringens molsalia delar.
(Fam.) Del är som k-n i bagarbod, gifvel,
bestämdt pris. — 2) Hjulet på en sporre.
KRINGLIGGANDE, a. 4. Belägen i trakten
omkring en viss plats. K. orter.
KRINGLÖPARE, m. 5. Ell slags
fyrverkeri-pjes.
KRINGPISKA, v. a. 4. (fam.) Genompiska.
KR1NGRÄNNA, v. a. 2. 4) Omringa. — 2)
Mcd härsmakl ifrån alla sidor instänga cn befäst
®rt. för att belägra den. — V. n. Löpa omkring
på alla håll. — Äfv. Ränna omkring (endast
för v. n.). — Kringrännande, n. 4. o.
K r i n g r ä n n i n g. f. 2.
KRINGSITTANDE, a. 4. (egentl. part. prcs.
af obrukliga verbet Kringsilta) Som sitta rundt
omkring. De k. vännerne. — Äfv.. adjektivt:
De k.
KRINGSJUKA, f. 4. Se Hira.
KR1NGSKANSA. v. a. 4. Omgifva med
skansverk. — K rin g skansande, n. 4. o. K
ringska nsning, f. 2.
KRINGSKO, v. a. 2. (föga brukl.) Rundt
omkring sko, beslå.
K RINGSKÄR A, v. a. 3. (böjes som Skära)
4) Skära rundl omkring. — 2) (fig.) Inskränka,
förminska. — Krings k ärande, n. 4. o.
Kring skärning, f. 2.
KRINGSLUTA, v. a. 3. (böjes som Sluta) Se
Omsluta. — Kr ingslulande, n.4. o.
Kring-slutning, f. 2.
KRINGSPRIDA, v. a. 2. o. 3. (böjes som
Sprida) Sprida åt alla håll. K. elt rykte. —
Kringspridande, n. 4. o.
Kringsprid-ning, f. 2.
KRINGSTRYKA, v. n. 3. (böjes som Stryka)
Stryka omkring, än hit än dit. — Vanligare
Stryka omkring. — K-n de, part. prcs. Brukas
nästan adjektivt. K. pack. —
Kringstrykande, n. 4.
KRINGSTÅENDE, a. 4. (egentl. part, af
obrukl. verbet Kringslå) Slående rundt omkring.
De k. personerna. — Äfv. adjektivt: De k.
KRINGSVÄFVA. v. n. 4. Sväfva rundt
omkring eller ål alla håll. Brukas äfv. i fig. mening,
t. ex.: Hans tankar k-de ulan rast eller ro.
— Äfv. Sväfva omkring. — K-ndc, part. pres.
Brukas nästan adjektivt, t. ex.: K. tankar. —
Kringsväfvande, n. 4.
KRINGSVÄRMA, v. n. 4. 4) (egentl.) Flyga
omkring i svärmar. — 2) Stryka omkring. K.
om nätterna. — V. a. Omgifva svärmlals, i
stora hopar, skaror. — Brukas för denna bem.
mest i part, pass., t. ex.: Vara k-d af tiggare.
— Äfv. Svärma kring ell. omkring (för v. n.)
och Svärma kring (för v. a.). — K-n de, part,
pres. Brukas ofta nästan adjektivt och betyder
då det samma som: Kringstrykande, t. ex : Föra
ell k. lif. — Kringsvärmande, nL 4.
KRINGVANDRA, v. n. 4. Vandra ornkring
hit och dit i landet. Förekommer mest i part,
pres., brukadl som adjektiv, t. ex.: En
kringvandrande gesäll.— Kringvandrande, n.4.
KRIS, m. 3. (grek. Krisis) 4) Afgörande
brytning i en sjukdom. — 2) Farlig ell. afgörande
vändpunkt i en sak, elt företag. [Cris.]
KRI^K, kri ssk, a. 2. Någol sur. K-a äplen.
KRIST, se Chrislus.
KRISTALL, - åll, m. 3. (grek. Kryslallos)
4) Mineralisk, reguliert bildad kropp med
glänsande plana ylor. som ofta uppkommer, då
flytande ämnen öfvergå lill fast form. — 2) Se
Kristallglas. — Ss. K-form. [Cri-, Cry-, Kry-.]
KRISTALLDRUS, - ålldrus, m. 3. (mineral.)
Flera kristaller, uppvuxna på en gemensam,
merendels främmadartad bas.
KRISTALLFLUSS. -ållflüss, m. 3. Konstgjord
massa, hvaraf allehanda kristaller efterbildas.
KRISTALLGLAS, n. sing. Elt slags finl.
hvitt glas, af sand, pottaska, krita, salpeter,
arsenik och brunsten.
KRISTALLHIMMEL, m. sing. Så knllades
af de gamla astronomerna en högre himmel, sorn
af dem antogs vara af kristall.
KRISTALLINISK, a. 2. 4) Liknande etl glas,
slipadt på flera sidor. K. form. — 2) Sorn
antagit kristallform. — 3) Klar som kristall (bem. 2).
KRISTALLIS, - åH-Fs. m. sing. Se
Kristall-vatten.
KRISTALLISATION, –––-tschön, f. 3. En
flytande, kropps anskjulning i kristaller, vid
öfver-gången till fast form.
KRISTALLISERA, v. n. 4. Anskjula i
kri-stallfurm.
KRISTALLISERING, f. 2. Se Kristallisalion.
KRISTALLISK, a. 2. Se Kristallinisk.
KRISTALLKLAR, a. 2. Klar som kristall
(bem. 2).
KRISTALLKÄLLA, f. 4. (fig.) Källa, klar som
kristall.
KRISTALL-LINS, m. 3. Så kallas en något
fast, kullrig, högst genomskinlig kropp bakom
pupillen i ögat, bestående af niånga starkt
förenade lameller, och i hvilken de på Ögat fallande
solstrålarne brvtas.
KRISTALLSPEGEL, m. 2. pl. — speglar.
Spegel af kristallglas.
KRISTALLVATTEN, n. B. Vatten, som. vid
kristallers anskjulning, i fasl form ingår i deras
sammansättning.
KRISTALLVÄTSKA, f. 4. Se Kristall-lins.
KR1STELIG. m. fl., se Kristlig, &c.
KRISTEN, krfstänn, a. 2. 4) Som leder sitt
ursprung ifrån Chrislus. Den k-lna läran. —
2) Som bekänner sig till Chrisli lära. De k-tna
folken. Den k-tna verlden. — S. c. Menniska,
som bekänner sig till Chrisli lära. Fyra, Turkar
och två k-tna. (Chr —.]
KRISTENDOM, m. sing. 4) (objektivt) Christi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
