Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krutstänkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRU
KRY
075
KRUTSTÄNKT, a. 4. Bestänkt med krut, efter
lossning af skott.
KRUTSÅLL, n. 5. Se Krulkorningssåll.
KRUTTORN, n. 5. Torn, enkom uppfördt till
förvaring af krut. K-cl vid Loudden.
KRUTVAGN, m. 2. Vagn, hvarpå krut föres
i fält.
KRY, a. utan neutrum i sing. Rask, liflig,
munter. Säges om åldriga och tillfrisknande
personer. Gubben är ännu k. Han börjar bli k.
igen. K. ålderdom.
KRYCKA, T. 4. 4) Litet tvärträ eller tvärs
öfver gående stycke upptill på en käpp, för alt
hålla i handen eller sälla under armen och stödja
sig på. Käpp med k. Har sammansättningen
Guldkrycka. — 2) Käpp med sådant tvärlrä
upptill. Gå på k., på kryckor.
KRYDDA, f. 4. 4) Hvarje slags aromatiskt
och hetsigt ämne, som begagnas, för att gifva
mat en stark och behaglig smak. Kanel, peppar,
ingefära äro vanliga k-dor. Lägga k-dor på
malen. (Fig.) Hungern är bästa k-n, god
matlust är bättre än kryddor på malen. — 2)
Kryddväxt. Mirjam är en god k. — Ss.
Kryddaktig, -lik, -lukt, -smak.
KRYDDA, v. a. 4. 4) Lägga kryddor på mat,
för alt göra den välsmaklig. Hon k-dar malen
för starkt. — 2) (fig.) Gifva tal, skrift ökadt
intresse genom något, som retar inbillningen,
nyfikenheten, skänker njutning åt skönhetssinnet, o.
s. v. Han förslår alllid all k. sill lal med ett
godt skämt, med väl valda bilder. —
Kryddande. n. 4.
KRYDDBAD, n. 8. Det slags bad, då
åtskilliga kryddor ingå i badvattnet.
KRYDDBOD, f. 2. Handelsbod, der specerier
hållas till salu.
KRYDDBRÖD, n. 8. Ett slags fint bröd af
ägg. socker, mjöl och hvarjchanda kryddor.
KRYDDGÅRD, m. 2. Se Köksträdgård.
KRYDDKRAMHANDEL, m. sing.
Minuthandel med specerier o. d.
KRYDDKRAMHANDLARE eller
KRYDD-KRÄMARE, m. 8. En, som idkar
kryddkram-handel.
KRYDDLÅDA, f. 4. Låda, hvari kryddor
förvaras.
KRYDDNEGLIKA, kry’ddnä’jlicka. f. 4.
Omogna blomknoppar af Kryddneglikebusken, hvilka
begagnas som matkrydda.
KRYDDNEGLIKERUSKE, m. 2. pl. —
buskar. Buskväxt af fam. Myrtaceæ, inhemsk på
Moluckerna, och hvaraf kryddneglikor fås.
Cary-ophyllus aromaticus.
KRYDDOST. rn. 2. Ost med kryddor uti.
KRYDDNING. f. 2. (både egentl. o. fig.)
Handlingen. hvarigenom någol kryddas.
KRYDDPEPPAR, rn. sing. De torkade bären
af Kryddpepparträdel, hvilka allmänt begagnas sorn
matkrydda.
KRYDDPEPPARTRÄD, n. 8. Elt trädslag
af fam. Myrtaceæ, hvars torkade bär utgöra
kryddpeppar; inhemskt i Vestindien. Eugenia
pi-menla.
KRYDDPÅSE, m. 2. pl — påsar. Påse med
insydda kryddörler, som uppvärmd begagnas lill
fördelande af fluss, svulster, o. d.
KRYDDQVAST, m. 2. Se Blomsterqvasl.
KRYDDSAKER, f. 3. pl. Se Specerier.
KRYDDSÄNG, f. 2. Trädgårdssäng för
kryddväxter.
KRYDDTE, kry’ddié, n. 3. Afkok af kryddor.
KRYDDTRÄD, n. 5. Träd, hvaraf fås något
slags krydda.
KRYDDTÅRTA, f. 4. Tårta af smör, socker,
kanel, kardemumma, pomcransskal, äggulor, puder
och ägghvilor.
KRYDDTÄPPA, f. 4. Liten kryddgård.
KRYDDVAROR, f. 4. pl. Se Specerier.
KRYDDVIN, n. 3. Vin. försatt med kryddor.
KRYDDÖL, n. sing. ül, med tillsats af kry ddor.
KRYHET. f. 3. Egenskapen alt yara kry.
KRYMPA, v. a. 2. (af Kram, våt) Fukta
kläde med vatten, för att borttaga glansen och
förekomma dess hopkrympning. K. kläde. —
V. n. Sammandragas af väta. Ylle k-per i tvätt.
KRYMPLING, m. 2. (af Krum, krokig)
Säges om dem, på hvilka ryggraden växt krokig,
eller sorn förlorat bruket af en lem eller blifvit
lama. Slå, göra någon lill k.
KRYMPNING, f. 2. 4) Förfarandet, då kläde
krympes. — 2) Sammandragning genom väta.
Klädes k.
KRYP, n. 5. Litet krypande djur.
KRYPA, v. n. 3. Impf. Kröp. Sup. Krupit.
Part. pret. Krupen. 4) (om djur) Med fötterna
långsami förflytta sig på marken. Säges isynn.
om insekter, men äfven om andra djur, som hafva
korta eller svaga ben. En gråsugga k-per på
väggen. Kycklingen k-per ur ägget. K. ur
skinnet, se Skinn. K. fram, igénom, ihop, Tn.
néd, upp, ul. — 2) Förflytta sig på marken på
det sätt, alt kroppen helt och hållet eller till en
del berör marken. Säges både om menniskor och
djur. Kallen k-per ulål marken, när han
lurar på sitt rof. Barnet k-per på golfvel. K.
bakom buskarna. K. på alla fyra, på händer
och fötter. K. genom cll hål, med tillhjdp af
både händer och fötter förflytta sig derigenom.
(Fam.) K. lill kojs, gå till sängs. K. i kurran,
blifva arresterad. K. till korset, se Kors.
(Ordspråk) Man måste försl k., innan man kan gå,
det är alltid svårl i början, då man lär,
företager sig något. — K fram, Tn, néd, upp, ül.
— 3) Gå krokig, hopkrupen. K. in i vagnen.
K. ihop, kröka sig och draga ihop kroppen; äfv.
sakta maka sig intill hvarandra. K. ned i
sängen, draga sig ned under täcket och krypa ihop.
— 4) (fig. fam.) Ställa sig öfverdrifvet ödmjuk.
K. för de stora — 8) (om rötter, växter) Växa
liksom krypande utåt marken. — 6) Del k-per
i skinnet, i fötterna, säges, när man erfar en
känsla liksom af något krypande i huden, i
föt-lcrna. (Fig. fam.) Ändlligcn kröp det ur
honom. ändtligen beqvämade han sig. förmåddes han
alt säga det. — K-n de, part. pres. Som
kryper. Brukas stundom adjektivi, t. ex.: K. djur,
rötter, växter. En k. menniska. På ell k. sätt.
— Krypande, n. 4.
KRYPAND, kry’pannd, f. 3. pl. — änder. Se
Ärta.
KRYPARE, m. 8. (fam.l 4) Krypande insekt.
K. (i plur.), benämning på Insekternas åttonde
ordning (Aplera). — 2) (fig.) En som kryper för
dem, af hvilka han har någol att frukta eller
vinna.
KRYPBLECK, n. 8. Melallskifva, som vid
gevärsfaktorierna användes lill bestämmande af
gevärslåsdelarnes alla dimensioner.
KRYPBÖNA, f. 4. 4) Elt slags bönväxt, som
kryper ulål marken och odlas för kökel.
Pha-seolus nanus. — 2) Böna af denna växl. Koka
k-nor.
KRYPDJUR, n. 8. Krypande djur, insekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
