Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Källarstuga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888 KÄL
spindel med 6 ögon, grå, luden, i vrår och
sprickor. Segestina scnoculata.
KÄLLARSTUGA, f. i. (föråldr.) Se Källarsal.
KÄLLARSVALE, m. 2. pl. — svalar.
Öfver-byggnad vid ingången till cn källare.
KÄLLARSVEN, m. 3. pl. — svenner. Se
Kypare.
KÄLLARVURM, m. 2. (fam. skämtv.) En, som
lefver sin mesta tid på källare.
KÄLLDRAG, n. 3. Se Källåder.
KÄLLFRÖ, n. 4. Se Groda.
KÄLLGRÄS, n. 3. En mångårig gräsväxt på
sanka platser. Molinia aquatica.
KÄLLING, m. 2. (bergsbr.) Se Bläslerugn.
KÄLLKRASSE, m. sing. ört med hvita
blommor, vid källor. Nasturtium Sisymbrium.
KÄLLMOSSA, f. i. Eli moss-slägte, i åar
och källor. Fontinalis.
KÄLLOS, n. 3. Ställe på marken, der
källådror uppspringa i dagen.
KÄLLSALT, n. sing. Salt, som erhållcs
genom sjudning af saltkällors vatten.
KÄLLSOG, tjallså g, n. 3. Se Källos, [—såg.]
KÄLLSPRÅNG, n. 3. Ur jorden uppspringande
källåder.
KÄLLVATTEN, n. 3. Vatten, som hämtas
ifrån en källa (till skilnad ifrån Sjö-, Å- eller
Regnvatten).
KÄLLÅDER, f. 4. pl. — ådror. Åder eller
smal kanal i jorden, som förer vatten till en källa.
KÄLT, n. sing. (fam.) Kältande.
KÄLTA, v. n. 4. (fam.) Tidt och ofta påminna
om något.
KÄLTANDE, n. 4. (fam.) Idkeligt påminnande
om något.
KÄLTARE, m. 3. (fam.) En, som beständigt
kältar.
KÄLTRING, m. 2. 4) Gammalt namn på de
inom Sverige bosatta Ziguenare, hvilka föda sig
med landstrykeri och hästbyte. — 2) (fig. fam.)
Person med råa och opålitliga seder eller ett
gna-ligt, småaktigi och trätosaml lynne.
KÄLTRINGAKTIG, a. 2. (fam.) 4) Gnalig,
trätosam. — 2) Småaktig. — Kältring
aklig-hel, f. 3. — Källringakligl, adv.
KÄLÖRT, f. 3. örlsiäglel Callilriche.
KÄMMA, se Kamma.
KÄMNER, tjä mmnä r, m. 3. Ledamot af
käm-nersrätl. — Kallas i äldre språket Cämnär eller
Kämmcnär, och var ursprungligen uppbördsinan
för sladsulskylder.
KÄMNERSPRESES, ijä mmnärsprésäss, m. pl.
— presides. Ordförande i kämnersrätt.
KÄMNERSRÄTT, m. 3. Första domstol i
städerna för alla tvister och brollmål, hvilka ej, efter
lag och särskilta stadgar, höra under annan rätt.
KÄMPA, v. n. 4, (af Kamp) Strida. K. med
ell. emot någon. K. med döden. — Syn. Se
Slrida. — K-s, v. d. Se Kappas, Tdfla. —
Kämpande, n. 4.
KÄMPADATER, m. 3.pl. Hjeliebragdcr. —
Har egentligen afseende på dc fordna kämparna.
KÄMPALIK, a. 2. Som företer likhet med
en kämpe. K. växl. — Syn. Atletisk.
KÄMPAR, m. 2. pl. ‘ört på åkerrenar, med
gråaktiga blommor. Planlago lanceolala.
KÄMPASAGA, f. 4. Saga om en eller flera
kämpars (se d. o.) bedrifter.
KÄMPAV1S, adv. På k., såsom kämpar pläga.
KÄMPAV1SA, f. 4. Visa, som firar någon af
forntidens kämpar, förskrifvande sig ifrån
hedendomens sisla tid.
KÄN
KÄMPAVULEN, a. 2. neutr. — et. (i äldre
språket) Lik en kämpe.
KÄMPE, m. 2. pl. kämpar. 4) Benämning
på de krigare, dem i forntiden konungarne
under-höllo vid sina hof såsom ett slags lifvakt, och
hvilka förclrädesvis voro stora, starka och i strid
väl öfvade män. Har sammansättningarna Slags-,
Slridskämpe, m. fl. — 2) En insekt, af % üll %
tums längd, svart och citrongul. Ichneumon
lucla-torius.
KÄNBAR, se Kännbar.
KÄNG ell. KÄNGA, f. 4. Elt slags snörsko
med plös, och som går upp till fotknölen eller
så omkring. Tros komma af del isl. Ktingr,
krökning, emedan kängor ursprungligen framtill
slutade med cn uppkrökt spets. — Ss. K
ängrem.
KÄNGURU, kä’nnguru, m. 3. Elt slags
Pungdjur i Nya Holland, af ell fårs storlek, med
utomordentligt långa bakben, på hvilka det med
den långa svansens tillhjelp gör långa hopp. Har
ulmärkt godt kött. Halmalurus giganieus.
KÄNNA, v. a. 2. 4) Med känselsinnet
cmol-taga intryck af någol yttre eller inre; erfara. K.
någons hand i sin. K. tryckningen af ell
finger. Del k-nes hårdl. Klädel k-nes fint. K.
hetta, köld, smärla, värk, sveda. K. hunger
och törst. Han k-ner, all han är nära döden.
K. hos sig en vedervilja för någon. (Fem.)
K. på sig, hafva aning om, förutse, l. ex.: Jag
k-ner på mig, all del blir full väder. — 2)
Erfara intryck äfv. genom andra sinnen än
känseln. Känn, huru del smakar, försök huru&c.
Känn på delta vin, smaka på &c. K. lukten
af något. Jag k-ner på lukten, all . . . Det
k-nes söll, billerl. — 3) Med hand, finger
beröra. K. i fickorna på någon. K. någon på
pannan. K. någon på pulsen, med handen
undersöka beskaffenheten af ens puls; äfv. (fig. fam.)
strängt pröfva någon. K. höns, undersöka, om
höns skola värpa. — K. efler, med handen
undersöka; säges äfv. i fråga om smak och lukt,
t. ex.: Känn efler, hurudanl vinet är. (Fig.
fam.) K. éfter någon, noga pröfva, hålla efter
honom. Del k-ner efler, kostar på, t. ex.: Elt
sådan arbete k-ner efter. — K. för sig, k. sig
för eller före, med händerna undersöka, hvad
man har framför sig, der man går fram (L ex.
i mörker); (fig. fam.) utforska ens sinnelag,
slämning, tänkesätt, göra sig underrättad om
ställningar och förhållanden, för all veta, hvad man
har att rälla sig efler. — K. på, beröra, laga
på. K. pa, undersöka, försöka, probera, smaka,
lukta på; se äfv. K. efler. K. på sig, med
handen undersöka sin kropp. — K. ål, se K. efler.
— 4) (bibi.) Hafva köttslig beblandclse med.
Adam kände Eva. — 5) Till följe af
förulgån-gen erfarenhet hafva föreslällning om person eller
sak. Jag k-ner honom icke. K. någon blott
till namnet, till utseendet. Lära k. någon,
göra dess bekantskap. K. någon för hederlig
karl, anse honom derför. — 6) K. ell. K. igén,
se Igenkänna. K. någon på gången, på målet.
I lyckan k-ner han sig ej, glömmer sig,
glömmer hvem han är. K. någon för en annan, laga
honom för en annan. Ej k. någon ifrån cn
annan, ej kunna skilja emellan dem. K. miste,
misslaga sig. — 7) Vela, förstå, kunna inse. Han
k-ner alll hvad som passerar. Jag k-ner
ingen, som kan del. Så vidl jag k-ner. Jag
k-ner en utväg, som skall hjelpa oss ur denna
förlägenhet. Jag k-ner ej, huruvida del äf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
