Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Liggambult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
LIG
LIK
l-er makt uppå alt..., är angeläget att...
Pen-garne l. borta, säges om ett kapital, nedlagdt i
ett företag, som ger ingen vinst eller först efter
någon tid betalar sig. Spelet l-er honom emot,
han har otur. Del l-cr beständigt för mig,
det återkommer alltjemt i tankarna, i minnet, i
inbillningen. Felet l-er ej hos honom, det är
ej hans fel. Af gör andel l-er hos honom, beror
af honom. Del l-er i öppen dag, är uppenbart.
L. i process, i slrid, i tvist, i delo med någon,
hafva process, tvist med någon. L. hvarandra
i håret, se Hår, 2. L. en i öronen med någol,
allt ständigt tala med honom om en sak, hvartill
man vill öfvertala eller hvarom man vill
öfver-tyga honom. Del ligger i naturen, är en följd
af naturens lagar. Del l-er i menniskans natur,
tillhör den, är en följd, härrör deraf. Hvari
l-er orsaken? hvad är orsaken? Deri l-er del,
det är orsaken. Häri l-er felet, häri består felet.
Deri l-er svårigheten, hemligheten, deruli består
den. Deri l-er alltsammans, deraf beror, deruti
består a. Konsten l-er i all..., består i alt...
L, om hjerlal, se Hjerta, 2. L. en på halsen,
se Hals, 4. Del namnet låg mig besländigt
på (ungan, återkom beständigt i milt minne.
Det l-cr någol derunder, se Derunder, 4. L.
under, lyda under, t. ex.: hemmanet l-er under
Vapenö herrgård. L. efter, å’t, öfver, envist
ansätta med böner, liggerier, föreställningar,
försök att öfvertala, intala, öfverlyga, o. s. v. L.
öfver någon med böner. (Pop.) L. å’l sig, se
Maka åt sig. L. ö fver en med hugg och slag,
våldsamt behandla någon. — L-ndc, part. pres.
Eli på golfvcl l. papper. Skona en l. fiende.
(Adjektivi) L. stil, lutad. (Geol.) L. bergart, den,
hvarpå en gång hvilar.
LIGGAMBULT, Ifggåmmbullt, m. 2. Ett slags
städ hos kopparslagare.
LIGGANDE, n. 4. Varande, befintlighet i ett
utsträckt läge. Jfr. Ligga.
LIGGARE, m. 3. i) (sjöt.) Stort vatlenfal. —
2) (fabr.) Det bladet på en öfverskäraresax. som
närmast ligger på klädet.
LIGGBUR, m. 2. Se Häckbur.
LIGGDAGS, adv. Tid alt gå till sängs. Del
år l. — Syn. Sängdags.
LIGGEDAG, m. 2. (sjöt.) L-ar, ett i
certe-partiet betingadt antal dagar för varornas lastande
och lossande.
LIGGFASTHET, f. 3. (fys.) Stadigheten i en
liggande kropps läge.
LIGG-GARN, n. 3. (jäg.) Garn ell. nät, som
nedlägges i vattnet (till skilnad ifrån Resgarn.)
LIGGHÖNA, f. 4. Höna, som ligger på ägg.
LIGGKÄRL, n. 3. Se LAggare.
LIGGMILA, f. 1. Kolmila. som har en
liggande ställning (i motsats till Resmila).
LIGGNING, f. 2. Se Liggande. L. på ägg.
— Ss. L-sl id.
LIGGPENNINGAR, m. 2. pl. (sjöt.) Viss i
cerlepartiet fastställd ersättning för
öfvcrliggeda-gar (se d. o.).
LIGGSTOCK, m. 2. En af de stockar, som
utgöra grundvalen för en vattenbyggnad.
LIGGSTOL, m. 2. Ett slags stol, så inrättad,
att dess nedre del kan utdragas och tjena till
sängställe.
LIGGSTÄLLE, n. 4. 4) Ställe alt ligga, hvila
på. — 2) Ställe att ligga öfver natten på.
LIGGSÅR, n. 5. Sår, uppkommet af
långvarigt liggande.
LIGGTID, m. 3. 4) Tid att gå till hvila. —
2) Tid, hvarunder någol förvaras liggande, får
hvila, lemnas ovidrördt. L-en för frukt år
ganska olika. (Fig.) Saken, förslagel måste ha sin
l., bör hvila någon tid, för att moget öfvervägas.
— 3) Den tid, hvarunder fåglar ligga på ägg.
LIGUSTER, ligüssfr, m. 2. Trädslammig växt
med hvita blommor, i Sverige på ön Oroust, eljest
i trädgårdar. Liguslrum vulgäre.
LIGUSTER-SPHINX, ligüssl’r-sfi’nnx, m. 3.
Ett slags fjäril, hvars larv lefver på liguster, pil,
ask, m. fl. Sphinx Liguslri.
LIK, n. 3. I. (skepp.) Tåg, hvarmed ett segel
är kantadt.
LIK, n. 3. II. (Betydde ursprungligen: Kött,
lefvande kropp.) 4) Död menniskokropp. Blek
som ell l. Han ser ut som ell l. Lukta l.
Slå ell. ligga l., säges om en död person, som
efter svepningen och före begrafningen är utställd
till åskådning för vänner och bekanta. Följa L,
gå med i procession vid ens likbegängelse. — 2)
(boklr.) Vid sättning utelemnadi ord eller mening.
— Ss. Lik får g, -färgad, -lukt.
LIK, a. 2. III. 4) Som har nästan samma
utseende, samma kroppsliga eller andliga
egenskaper, som annan person eller sak. Han år l.
sin far (kan sägas både i kroppsligt och andligt
hänseende). De äro hvarandra så l-a, som ell
par bär. Den ena dagen är ej den andra L
Porlrällel är l-l, liknar den person, det skall
föreställa. Han är sig l., är sig ej mera L,
är som han alltid varit, är ej mera som han förut
varit. Del är honom l-l, efter hans vana, såsom
han alltid brukar göra. L. en klippa, emolstod
han fiendens anfall. — 2) Af samma storlek,
myckenhet, antal, värde. Dela i l-a delar. Göra
lotterna l-a. — 3) Som är i samma tillstånd,
belägenhet. Alla böra vara l-a inför lagen.
Döden gör alla l-a. — 4) (pop. o. fam.) Lämplig,
passande, tjenlig, trolig. Del är inte l-l, all
han del gör, ej sannolikt, att... Del var visst
l-l, del! det skali man se! Del vore myckel
l-are, all..., mycket bättre, tjcnligare, alt...
LIKA, adj. oböjl. I. 4) Se Lik, 4. o. 2.
a) Af l. utseende, form, beskaffenhet. Ell l.
par. Förhållandet är l. L. med originalet. —
b) De äro af l. slorlek, l. ålder. Af l. bredd,
vid l. höjd. Eli l. antal. L. valör, värde.
Betala med l. mynt, (fig.) vedergäila på samma
sätt. I samma mening säges äfv.: Betala l. med
l., betala med l. mått, gifva l. för l. — 2) Af
samma beskaffenhet med sig sjelf (ulan jemförelse
med andra). Denna yla är öfverallt l. Han
är alllid l. Ull sinnes, Ull helsa. — 3)
Likgiltig. Del är mig l.
LIKA, adv. II. 4) På lika sätt. Tänka l.
med någon. Straffa l. strängt. Lefva l.
lyckligt. De äro mig l. kära. Del är mig l. kärt,
likgiltigt. L. väl. (Fig.) De dra ej l., sämjas
ej. — 2) I lika delar, i lika mått. Uttrycker
storhets-, myckenhets- och mängdförhållanden. Dela
någol l. mellan alla. Ärfva, dela l. L. stor,
hög, vid, bred. L. lunga, gamla. L. många
skäl. L. myckel, lilel. (Fam.) Del gör mig l.
myckel, del qvitlar mig l., är mig likgiltigt. L.
långt. — 3) Uttrycker likhet i egenskaper. De
äro l. slora lällingar. De äro l. mogna. Hon
är ännu l. vacker. L. beskaffad. — L. som,
se Likasom. — L. så, se Likaså.
LIKA, v. a. 4. III. (gam.) Tycka om, gilla.
Del kan jag inte l. Han l-de illa, all...
LIKA, v. a. 4. IV. (sjöt.) Sätta lik på seglen.
LIKADAN, a. 2. Af lika, enahanda, samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
