Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Likafullt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIK
LIK
27
beskaffenhet. öfveralll l. Han är l. som han
alltid varit. Det är ännu l-t med honom. De
äro l-a.
LIKAFULLT, –fiillt, adv. Det oaktadl,
likväl, Ändock, icke desto mindre. Man förbjöd
honom det, men l. gjorde han del.
LIKALEDES, likalédäss, adv. 4) På samma
sätL Gack du och gör l. — Syn. Likaså,
Sammalunda, Sammaledes. Äfvenså, Äfvenledes. — 2)
Äfven, derjemte, dertill. L. kommo sändebud
från andra riken.
LIKALYDANDE. If kaly’dannde, a. 4. Som
har lika lydelse, innehåll. L. med originalet. —
Skrifves och uttalas äfv. Lika lydande.
LIKARE, m. 5. Modell af mått, mål eller
vigt, hvarefler dessa böra rättas. Deraf
sammansättningarna L-måtl, -vigl.
LIKARE, a. kompar. af Lik, Lika och Likt.
Såsom komparativ af Lik, III, 4, uttalas det
ge-menligeo: li’ckare, t. ex.: Del vore l. af honom,
att han komme och både mig om förlåtelse.
LIKARMAD, a. 2. (mek.) L. hdfslång, som
har lika långa armar.
LIKARTAD, a. 2. Af samma art,
beskaffenhet. En l. kropp består af l-e delar. — Syn.
Homogen.
LIKARTIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
likartad.
LIKASOM, se Liksom.
LIKAST, a. superi, af Lik, Lika och Likt.
Såsom superlativ af Lik, III, 4, uttalas det
vanligen: Ifckast, t. ex.: Det synes mig l. all dröja
tills vidare.
LIKASÅ, Ifkaså’, adv. På lika sätt, äfvenså.
Han blef ond och jag l. — Syn. Se
Likaledes.
Anm. Bör ej förblandas med lika sä, i hvilket
uttryck sä ej har lonvigten, t. ex.: Ilon är l.
sä vacker som förr. — I uttalet sammandrages
Likaså ofta lill Liksä.
LIKATÄNKANDE, a. 4. Som tänker lika med
en annan.
L1KBEGÄNGELSE, f. 3. Den högtidliga
ceremonien vid en afliden persons begrafning. —
Syn. Begrafning.
LIKBENT, a. 4. L. triangel, som har två
sidor lika stora.
LIKBESIGTNING, f. 2. Ett liks besigtning
af läkare, vid laga ransakning om dödsorsaken.
LIKBJUDARE, m. 3. En, som bjuder till
begrafning.
LIKBÅR, f. 2. Bår, hvarpå likkistor ställas.
LIKBÄRARE, m. 3. En, som jemle flera
andra bär ett lik till grafven.
LIKDAN, Ifk dånn, se Likadan.
LIKDANAD, a. 2. Lika danad, beskaffad.
LIKE, m. 2. pl. likar. Den, som är lik en
annan i egenskaper eller samhällsställning; kan
mäta sig med en annan i börd, förmögenhet,
för-tjensler. Umgås med sina l-ar. Hvar och en
söker sin l. Han har få sina l-ar, har ej
sin l.. öfverlräffar de flesta, alla.
LIKFACKLA, f. 4. Fackla, som bäres viden
likbegängelse.
LIKFORMIG, a. 2. 4) Af lika form. L-a
figurer. — l) Lika till art, beskaffenhet,
innehall, skrifsätt. L. stil. — Likformighet,
f. 3.
LIKFORMIGT, adv. På lika sätt. L. göra
något. — L. med, prep. Enligt, i
öfverensstäm-melse med.
LIKFÜLLT, likfullt ell. Ifk fullt, se Likafullt.
LIKFÄRD, c. 3. Tåget af vagnar, då ett lik
föres lill grafven.
LIKFÖLJE, n. 4. Se Likfärd,
Likprocession.
LIKGILTIG, a. 2. 4) (om sak) Som icke
innehåller något skäl till företräde för det ena
eller andra, vid ett besluts fallande, Valet
emellan dessa tvenne saker är l-t. Det är l-l,
hvil-keldera man gör. — 2) (både om sak och
person) Som man icke bekymrar sig om, som icke
väcker ens deltagande, intresse; af föga vigt,
betydenhet. Del är mig l-t, hvad ni derom
tänker. Denne man är honom fullkomligt l. Tala
endast om l-a ämnen. — 3) (om person) Som
icke har mera böjelse för det ena än för det
andra; som icke känner deltagande, intresse för, icke
finner sig road, lifvad af något; icke känslig för
kärlek. Han förblir l. för alll hvad som
passerar. L. för beröm, tadel. L. för verldens
nöjen, för kärlekens lockelser. Man säger äfv.;
Elt l-t hjerla, sinne, en l. själ.
LIKGILTIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
likgiltig (jfr. d. o.). Visa mycken l.
LIKGILTIGT, adv. På elt likgiltigt sätt, med
likgiltighet. L. afhöra något.
LIKGODT, Ifk gå’ti, adv. Lika mycket, det
är detsamma. L., jag skall komma. —
Skrifves vanligare Lika godt.
LIKHET, f. 3. Egenskapen all vara" lika.
De ha ingen l. med hvarandra. Han har alls
ingen l. med fadren. Det är föga l. emellan
honom och brodern. L. i sinnelag, lynne,
tänkesätt. L-en med originalet. — I l. med,
adverbialt talesätt. I enlighet, enligt, i
öfverens-stämmelse med. I l. med hvad förut derom
stadgadi är.
LIKHVALF, n. 5. Hvalf, der lik insättas och
förvaras. — Syn. Katakomb.
LIKHÖRNIG, a. 2. L-a figurer, som hafva
lika stora hörn. — Likhör ni g het. f. 5.
LIKKISTA, f. 4. Enkom för ändamålet gjord
kista, hvari elt lik lägges och begrafves. (Fig.)
Hyfla på sin l., se Hyfia.
LIKLIG, a. 2. (föråldr.) 4) Lämplig, passande.
Ell l-t giftermål. — 2) Sannolik, irolig. —
Lik-lighel, f. 3. — Likligen o. Likligt, adv.
LIKLJUDANDE, a. 4. Som har lika ljud. L.
ord, som vid uttalet ljuda lika.
LIKMASK, m. 2. (gam.) Frätande sår.
LIKMÄTIG, a. 2. (af Lik och Mått) L. med,
öfverensstämmande med.
LIKMÄTIGHET, f. 3. öfverensstämmelse,
enlighet.
LIKMÄTIGT, adv. I enlighet, i
öfverensstämmelse med. L. förordningen af d. 6 April 1804.
— Syn. Se Enligt.
LIKNA, v. a. 4. 4) Vara lik. Han l-r sin
far. De l. hvarandra lill ansiglet, lill
karakter och lynne. Sonen l-r ej fadren i förstånd,
är fadren i förstånd underlägsen. Hans stil l-r
mycket de gamles. Dclla l-r en saga. — 2)
L. vid, jemföra med, förlikna vid. Han l-de
honom vid ell vilddjur. — L. sig, v. r. Hafva
elt visst utseende, vissa egenskaper, hvaraf man
slutar till något blifvande. Hon l-r sig all bli
vacker. Del l-r sig till regn. Säden l-r sig
vackerl, ser lofvande ut. Del l-r sig väl, illa
för honom, utsigterna äro goda, dåliga för
honom. Som del l-r sig, allt efter
omständigheterna. — Syn. Teckna sig, Se ut. —
Liknande, n. 4.
LIKNELSE, f. 3. 4) a) Talfigur, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
