Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lustvandrande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 LUS
LUSTVANDRANDE, a. o. s.
LUSTVANDRARE, s. c. En, som lustvandrar. — Syn.
Promenerande.
LUSTVANDRING, f. 2. Vandring endast för
nöje skull. — Syn. Promenad, Spatserlur.
LUT, m. sing. Vatten, kokt på aska. — Ss.
Lulaktig, -artad, -hal ti g.
LUT, s. oböjl. Stå, lägga på l., sc Luta,
v. n. o. a.
LUTA, f. i. I. Slränginstrument, en afart af
de gamles kilbara eller lyra, brukligt, innan
gitarren uppkom. Spela på l.
LUTA, v. a. i. II. Låta ligga i lut. L. garn,
som skall färgas. L. fisk.
LUTA, v. n. i. IIL Icke stå lodrätt, d. v. s.
bilda mot horisontalplanet en vinkel, mindre än
90 grader. Trädet, muren l-r. Huset l-r Ull
fall. L. af ålderdom. (Fig.) L. Ull fall, Ull
undergång, vara i aftagande, nalkas sin undergång.
— V. a. Gifva något en ställning, så all det lular.
I samma mening säges äfv. L. på. L. en tunna.
L. kroppen. L. hufvudet emot handen. L. sill
öra intill någon, till ens mun. för att låta
honom hviska. (Fig.) Han har inlel atl l. sitt
hufvud emot, saknar allt skydd och värn, är utan
ell hem. (Fig. fam.) L. sina kloka hufvuden
Ullhppa, rådpläga. — L. sijg, v. r. Gifva sin
kropp en ställning, så att den lutar. L. sig, för
all upplaga något. L. sig emot väggen. L.
sig ned. L. sig efter något, för au upplaga
eller falla det. — L-nde, part. pres. Som lutar.
Del l. tornet i Pisa. En l. mur. L. af
ålderdom. (Fig.) Den l. ålderdomen. (Mek.) L. plan,
som gör vinkel emot horisontalplanet. — L-d,
pari. pass. Gå l., i lutande ställning.
LUTANDE, n. 4. Se Lutning, I och IL
LUTASKA. f. sing. Aska, som användes till lut.
LUTBALJA, f. 1. Balja, hvari stockfisk iulas.
LUTDROPPAR, m. 2. pl. Ett slags droppar,
tillredda af lut.
LUTERA, j. a. 4. (fr. Luler; kem.) Tilltäppa
med kitt; beslå eller öfverdraga kärl med ett
eld-härdigt ämne. — Luleran de, n. 4. o.
Lule-ring, L 2.
LUTFISK, m. sing. 1) Torkad slockOsk. —
2) Sådan fisk, uppblött i lulvalten och tillredd till
mat. Koka, äla l.
LUTHERAN, luteran, c. 3. Bekännare af
Luthers lära.
LUTHERANISM,–––––fssm, m. sing. Luthers
lära.
LUTHERSK, a. 2. Af Luther stiftad; äfv.
som tillhör, bar afseende på Luthers lära. L-a
läran. L-a trosläror,
LUTKAR, n. 5. 4) Kar, hvari torkad
stock-fisk Iulas. — 2) Kar, som begagnas vid rostad
skitTers ullulning.
LUTLÄGGA.v. a. 2. (böjes som Lägga) Lägga
i lut, för alt blötas. — Syn. Luta. — Lut
läggande, n. 4. o. Lulläggning, f. 2.
LUTNING, f. 2. I. Beredning af torkad
stockfisk på det sätt, alt man låter den ligga en viss
lid i lut, för alt göra den tjenlig för
matlagning.
LUTNING, f. 2. II. 4) (för v. n.) Lutande
ställning. Murens l. (Fig.) L. Ull undergång,
annalkande förderf, undergång. Magnetnålens l..
se Inklinalion. — 2) (för v. a.) Handlingen, då
man lular något. Hufvudets l. L. på en tunna.
LUTNINGSVINKEL, m. 2. pl. — vinklar.
Den vinkel, en lulande kropp bildar emot
horisontalplanet.
LYC
LUTPROFVARE, m. 3. (lekn.) Instrumentalt
pröfva styrkan af lut.
LUTSALT, n. 3. (kem.) Gammal benämning
på alkalier. Vegetabiliskt l., kali. Mineraliskl L,
natron.
LUTSLEF, f. 2. pl. — slefvar. Slef, hvarmed
lut öses.
LUTSUMP, m. 2. Se Lulkar, 2.
LUTSÅ, m. 2. Så, hvari stockfisk lutas.
LUTSPELARE, m. 3. -LERSKA, f. 4. En,
som spelar på lula.
LUTSPELNING. f. 2. Spelning på luta.
LUTT, m. 3. (bergv.) Af bräder
sammanslagen kanal för vädcrvexling eller vallenledning.
LUTTER, a. oböjl. (t. lauter) Ren, blott, bara.
L. lögn, lättja. — Syn. Pur, Ide], Bara.
LUTTERBALJA, LUTTERPANNA, f. 4. Balja,
panna, som användes vid luttring.
LUTTRA, v. a. 4. Rena vissa ämnen, såsom
guld, silfver. salpeter, svafvel. L. i eld. —
Luttrande, n. 4. o. Luttring, f. 2.
LUTTRARE, rn. 3. En, som luttrar.
LUTTRINGSELD, m. 2. Eld, bvaruti ett ämne
luttras.
LUXAT10N, - - tschön, f. 3. (kir.) Vridning
ur led.
LUXURIÖS,––––-ö’s, a. 2. Yppig.
LY, v. n. 2. (pop.) Se Lyssna.
LYA, f. 4. Ett vildt djurs kula under jord
eller berg.
LYrCEUM, lyséumm, n. 3. pl. — eer. (grek.
Lykeion) Högre undervisningsanstalt, svarande mot
Gymnasium.
LYCKA, f. 4. I. Löpknut. Knyta i l-or.
LYCKA, f. 4. II. (prov.) Liten inhägnad
åker-cller ängsmark.
LYCKA, f. 4. III. 1) Allt hvad som händer
och har inflylande på en eller flera menniskors
väl, utan att bero af deras vilja. Hafva god,
dålig l. Ha l-n emot sig, ej hafva framgång i
sina företag. L-n har vändt sig, medgången har
förvandlat sig i motgång, eller tvärtom. Försöka
sin t., försöka, om man har framgång, lur;
bemöda sig att vinna framgång i verlden. — Syn.
öde, Skickelse. — 2) God. gynnsam skickelse.
Del har händl mig en slor l. Den l-n
händer icke alla. Del var hans l., all han kom
först. Del var en l. för mig, all del skedde.
Del dr en slor l. all... Del var L, en Guds
L, alt icke eldsvåda uppkom. Del är mer l.
än konst. Till all l., genom en god skickelse.
(Ordspr.) L. råkar man, lyckan kan träffa så väl
den ene som den andre. — Syn. Lycklig
händelse. LycklröfT, Lyckskolt. — 3) God framgång,
medgång. L. och olycka. Hafva l. Hafva l.
med sig. Hafva l. i spel. Ha mer l. än
förstånd Väl bära sin t. Han må tacka sin L,
all... Bringa L, föra l. med sig. Önska en
l. Ull någol. L. på resan! L. Ull! jag
lyckönskar derlill; äfv. jag önskar lycka, t. cx.: Ni
har fått högsta vinsten: l. Ull! L. Ull god
handel, godl nöje! Den, som har l., behöfver
ej förstånd. L-n är ej hvars mans, icke alla
hafva lycka. (Ordspr.) Ju flere man, ju bättre
l., ju flera följas, hjelpas ål, dess bällre går det.
— Syn. Tur. Medgång. — 4) Fördel, förmån.
Jag anser för en l. all få göra hans
bekantskap. Jag har ej den l-n all vara bekant med
honom. — 3) Tillstånd, läge, slällning. då man
är i åtnjutande af det verldsliga goda, såsom
rikedom. ära, anseende, o. s. v. Alla söka l-n. L-n
är ej allas lott. Afundas andra deras f. Intel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
