Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Läsande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄS
LÄS
59
skarpt tillrättavisa honom. — b) Ur minnet
upprepa, antingen högt eller sakta. Han trodde sig
se djefvulen, och läste alla de böner, han kunde
minnas. L. till och ifrån bords, läsa
bordsböner före och efter maten. L. bort, genom
upprepande af vissa besvärjningsformler fördrifva. —
3) Hålla föreläsningar. L. publikt. En docent
läser för professor V. under hans
tjenslledig-het. L. öfver en vetenskap. — 4) Genom
läsning inhämta undervisning i något, studera. L.
tyska, franska, engelska för någon, af honom
inhämta undervisning deri. L. för preslen, af
prest i en församling inhämta nödig kunskap i
kristendomens stycken, för att första gången få
begå H. H. Nattvard. Han ligger och läser i
Upsala. L. upp sig, göra framsteg i studier.
sig upp, arbeta upp sig genom studier. L.
tffver, I. på, genomläsa, för att lära sig, l. ex.:
Läsa öfver sin lexa; äfv. (fig.) på förhand
öfver-tänka, hvad man skall säga. — 3) L. för,
undervisa. Hvem är del som läser för hans son?
En magister. Han kunde l. för dig, kan mer
än du. I samma mening säges äfven L. yied
någon, t. ex.: Han läser i dag matematik med
sina disciplar. — 6) Kunna ett främmande språk,
så att man förstår, hvad derpå är skrifvel, t. ex.:
Han läser med lätthet engelska, arabiska.
Säges äfv. om olika slags skrift, t. ex.: L. chiffer,
runor, kilskrift, o. s. v.
LÄSANDE, n. 4. Handlingen, då man läser
(för begge verberna Läsa).
LÄSARE, m. 3. -RINNA, f. 4. 4) En, som
Jäser. — 2) Benämning på anhängarne af en
separatistisk förening inom svenska lutherska kyrkan.
För denna bem. har ordet i feminin: Läserska.
LÄSART, m. 3. Texten på ett ställe i bok
eller manuskript, der ordalydelsen är skiljaktig i
särskilta upplagor eller manuskripter.
LÄSBAR, a. 2. 4) Som kan läsas. L. stil,
skrift. — 2) Tillräckligt underhållande, för att
icke väcka ledsnad. En l. bok. — Läsbarhet,
f. 3.
LÄSEBIBLIOTEK,...............ék, n. 3. o. S.
Samling af nöjsamma skrifter, helst i den sköna
litteraturen, och som utgifves till läsning för
allmänheten. [— ihek.J
LÄSEBOK, f. 3. pl. — böcker. Bok,
innehållande valda stycken ur författare på ett
främmande språk, till läsning för dem, som vilja lära
sig detta språk.
LÄSECIRKEL, - - ii* rrk’l, m. 2. pl. — cirklar.
Förening af flera personer, som tillsammans hålla
vissa utkommande skrifler och tidningar, hvilka
cirkulera dem emellan för läsning af hvar och en
hemma i sitt hus.
LÄSEGEL, n. 8. (sjöt.) Benämning på de smala
segel, som vid måttlig, rum vind hissas utanför
ett eller begge stående liken af råseglen.
LÄSEKABINETT, ––ätt, n. 3.0.8. Ställe,
inrättning, der man emot viss afgift har tillfälle
att för läsning på stället välja ur en större
samling af böcker, skrifter, tidningar, m. m. [— [-ca-bineL]-] {+ca-
bineL]+}
LÄSEKRETS, m. 2. Se Läsecirkel.
LÄSESÄLLSKAP, n. 3. o. 8. Förening af
flera personer, som på gemensam bekostnad hålla
utkommande skrifter och tidningar, till läsning på
något särskilt Öfverenskommet ställe.
LÄSEÖFNING, f. 2. Öfning uti innanläsning
eller i läsningen af något främmande språk.
LÄSGIRIG, a. 2. Begärlig att läsa. —
Läs-girighet, f. 5. — Läsgirigl, adv.
LÄSHÄG, m. sing. Håg att läsa.
LÄSIDA, f. 4. (sjöt.) Den sida, som ligger i
lä eller i lugn för vinden.
LÄSKA, v. a. 4. 4) Uppfriska; släcka törsten.
Säges om vederqvickande, svala drycker. Saft
och vatten l-r ofta sjuka, l-r i sjukdomar.
L. sin törst med vin. — 2) (tekn.) Afkyla i
vatten. L. glödgad koppar. L. kalk, släcka den.
(Artil.) L. kanoner, afkyla dem med en våt
viskare. — L-nde, part. akt. Brukas i vissa
uttryck nästan aktivt, såsom L. dryck, medel. —
Läskande, n. 4.
LÄSKAMRAT, –åt, m. 3. En, som läser
tillsammans med någon, t. ex. för presten, o. s. v.
LÄSKARL, lä’skår, m. 2. (fam.) Lärd man;
en, som studerar mycket.
LÄSKBALJA, f. 4. (artil.) Balja af styft läder,
till vattenhämtning, då styckena skola rengöras
eller afkylas.
LÄSKDRYCK, m. 3. Läskande dryck.
LÄSKMEDEL, n. 8. Läskande medel.
LÄSKNING, f. 2. Verkningen eller
handlingen, då person eller sak läskas. Jfr. Läska.
LÄSKPAPPER, n. 8. Ett slags tunt, löst,
olimmadt papper, som hastigt suger åt sig
fuktighet och derföre nyttjas att lägga emellan vid
skrifning, till all förekomma suddning.
LÄSLIG, a. 2. Se Läsbar. — Läslighet,
f. 3. — Läsligt, adv. Skrifva l.
LÄSMUTTER, m. 2. pl. — mullrar. Mutter,
hvarmed en ställskruf förses, för alt icke lossna.
LÄSNING, f. 2. 4) Se Läsande (för båda
verberna Läsa). — 2) Hvad som är tjenligt alt
läsa, isynnerhet för nöje skull. Brukas så någon
gång för Leklur. Har du någon l. all ge mig?
något att läsa.
LÄSPA, v. n. 4. 4) Otydligt uttala vissa
konsonanter, isynn. r. — 2) Tala helt sakta. L.
fråm, helt sakta och vekligt yttra. —
Läspande, n. 4. o. Läspning, f. 2.
LÄSPARE, m. 8. En, som läspar.
LÄSRUM, n. 8. Rum, der man vanligen läser.
L-met på ell tryckeri, der korrekturen läsas.
LÄST, lä’sst, m. 3. 1. (l. Leisten) Form af
trä, hvaröfver skomakare slå lädret, då de göra
skodon, för alt gifva dem deras rätta form.
(Ordspråk) Skomakare, blif vid din l.. befatta dig
icke med hvad du ej kan eller förstår.
LÄST, lä sst, m. 3. II. (af Lasta) Ett slags
större mål för vissa varor. En l. spannmål =
24 tunnor råg, hvete, ärter, 27 tunnor korn, 30
tunnor malt, 32 tunnor hafre. En svensk
skepps-läst ell. svår l. = 48 Sk. stapelsladsvigt, 44 Sk.
8 Lisp. viktualievigt, 48 tunnor salt, 48 tunnor
tjära, 48 tunnor beck och lakegods. En l. kol,
42 tunnor.
LÄSTETAL, n. 8. Det antal af läster, ett
fartyg kan draga.
LÄSTID, lä’sli’d, m. 3. LÄSTIMME, m. 2.
pl. — mar. Tid, timme för läsning, undervisning.
LÄSTMAKARE, m. 8. Handlverkare, som gör
läster åt skomakare.
LÄSVURM, m. 2. En, som alltjemt sitter och
hänger näsan öfver boken. — Syn. Bokmal,
Bokvurm.
LÄSVÄGEN, m. sing. def. Betecknar den gren
af allmänna undervisningen, då man genomgår
lärdomsskola och de högre undervisningsverken.
Han går l.
LÄSVÄRD, a. 2. Som förljenar att läsas.
LÄSVÄN, m. 3. pl. — vänner. Vän af
läsning; en, som tycker om läsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
