Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Löpande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 LÖP
lid, hvarå förskrifning o. s. v. lyder. L. sedel,
alt betalas lill innehafvaren. L. räkning, öppen
räkning, som fortgår ifrån år lill år. (Skepp.)
L. gods, de tåg, som tjena lill seglens regerande
på ett fartyg, och som fara genom block. —
Löpen ell. Lupen, part. prcl. Säges om mjölk,
som löpnat.
LÖPANDE, n. 4. Se Springande, Lopp.
LÖPARE, m. 3. i) Se Springare. — 2)
Snabblöpare, som fordom furstar och förnäma
personer hade i sin tjenst, för all springa
framför vagnen, när de åkte. Löparne voro klädde
i korta benkläder, öppen jacka och framtill
högt uppslående mössa, saml buro i handen
en lång med silfverknapp och tofs försedd slaf.
— 3) (nu) Hofbeljent, vid större högtider utmärkt
genom sin drägl, hvarlill hör en liten möss»,
prydd mod uppslående kulörta strulsfjädrar samt
en slaf med silfverknapp i handen. — 4) Slen
med jemn bottenyta, hvarrned färger rifvas på
rlfbräde eller häll. — 5) Den omkring sin axel
löpande öfrc qvarnstencn i en mjölqvarn. — 6)
öfverbladel på en öfverskäraresax. — 7)
Benämning på tvenne af de högre pjeserna eller
office-rarne i ell schackspel. — 8) (nat. hist.) En art
Delfin, 20 till 30 fot lång. Delphinus Orca.
LÖPBANA, f. 4. 4) Se Rännarebana. —
2) (fig.) Se Bana. — Syn. Lefnadslopp.
LÖPE, n. 4. Den på elt eget sätt beredda
magen af ännu endast mjölk förtärande kalfvar
eller getter.
LÖPELD, m. 2. Rör af pergament eller lärfl,
hvilket, fyldl med packadt torrt krul. användes
lill minors anländning. Kallas äfv. Slobin.
LÖPGRAF, f. 2. pl. — grafvar. (forlif.) Graf
med låg vall, som uppkastas af de belägrande
utanför en fästning, för all de, deraf beläckte,
må kunna komma fästningen närmare. Öppna
l-varna, börja en fästnings belägring.
LÖPKNUT, m. 2. Knut, så gjord, all den
löper upp, när man drar på den.
LÖPMAGE, m. 2. pl. — magar. Hos
idis-lande djur den egenliga magen, uiur hvilken
chy-mus öfvergår i tolflumstarmen.
LÖPNA, v. n. 4. (om mjölk) Ysta sig. —
Löpna n de, n. 4.
LÖPNING, f. 2. 4) Vissa djurs (l. ex. hundars)
parning. — 2) Mjölks ystning. — 3) (i musik)
Flera på hvarandra i hasligt tempo följande noter.
LÖPRING, lö’pri’nng, m. 2. Ring, som löper
på ett snöre.
LÖPSK, lö’ppsk, a. 2. (om vissa djur)
Brunstig. En l. tik.
LÖPSKHET, lö’ppskhél, f. 3. (om vissa djur,
l. ex. hundar) Brunslighet.
LÖPTID, m. 3. Vissa djurs (t. ex. hundars)
brunsttid.
LÖPÖGA, n. 4. pl. — ögon, (skepp.) Elt öga
l ell tåg, formeradl på så sätt, all den ena
lam-pen blifvit stucken genom ett litet i den andra
splitsadt öga.
LÖRDAG, lö’rdåg, m. 2. Sjunde dagen i
veckan. — Är sammandragel af Lögerdag utaf Löga,
bada, emedan våra förfäder denna dag i veckan
badade.
LÖS, a. 2. 4) Ej fast; ej fastsillande; fri från
något som fäster. En slcn, som ligger l. på
marken. Golf af l-a bräder. En l. land. Göra,
blifva I. L-a ärmar, ej fastsillande vid
kläd-ning eller rock. L. grund, ej stadig, opålitlig.
L. sand, snö, utan sammanhang emellan hvarje
särskilt korn, partikel deraf. Arbeta l., genom
LÖS
arbete lossa. Taga l., se Löslaga. Blåsa L>
blåsa på något, så att del lossnar. Brista l.,
hastigt och helt plötsligt lossna. Fräla l., genom
frälning lossa. Gå l., lossna. Hugga, klippa l.,
genom huggning, klippning lossa. Hänga l., fritt
i luften. Sitta l., ej sitta fast, stadig. Skära L,
genom skärning lossa. Likaså Rifva, rycka,
slita, slå, släppa, spränga, sprälla l., m. fl. —
2) Fri från fängsel, band, fjellrar, tvång, o. s. v.
Gifva en fånge l. Hästen, bandhunden är L
L. häst, se Löshäst. Skicka häslarna l-a
tillbaka, utan alt vara förspända eller begagnas till
ridning. Hin är l,, se Hin. L. karl, ulan
hushåll; se öfv. Lösdrifvare. L-t folk, lösdrifvare.
Vara l. och ledig, oj vara bunden, hvarken af
äktenskap eller förlofning; äfv. vara fri från
göro-mål. Göra, hjclpa någon l. ur en fjeller. Göra
sig l. ur ens armar, från tvång, o. s. v. Gå
l. vara i frihet, på fri fot, ej fängslad. Han
borde ej få gå l., säges om en farlig eller i högsta
måtto dåraktig menniska. Komma, slippa l. ur
bojor, ur fängelse, o. s. v. Köpa l., se
Fri-köpa. Slå sig l., se Slå. Släppa l, se Släppa.
Spänna l., se Spänna ifrån; äfv. uppspänna.
— 3) Ej hård, ej lät. L. jord. L-l trä. L-l
hull, mjukt. L. tråd, ej hårdt spunnen. L-t
lif, se Lif. L. sten, ej hård i brottet. — 4) Ej
spänd; slapp. L-a tyglar. — 3) Brukas för
öf-rigl i en mängd uttryck och talesätt, mer eller
mindre oegentligt, oftast i betydelsen: Ej fast, ej
sladig, t. ex.: L. frukt, som har mjukt kött.
L-l kläde, glest och tunt. L. knut, ej hårdt
tilldragen. L-l mål, ej fast, ej rågadt, d. v. s.
utan lillägg af de 4 kapparna på tunnan. L. mat,
som föga behöfver tuggas; äfv. lätlsmält. Laddad
med l-t krul, endast med krut, utan hagel eller
kula. L-l skoll, med lösi krut. L. sträng (på
musikinslrumenter), ej påtryckt af fingret, t. ex.:
Spela på l. sträng. L. egendom, se Lösören.
(Substantivi) L-l och fasl, lös och fast egendom,
t. ex.: Allt hvad han äger i l-t och fasl. L-l
blad, ej inhäftadl. I^a häflen, ej hopbundna.
Elden är l., har kommit l.. eldsvåda har
utbrustit. L-l rykte, opålitligt, ulan uppgifven
sagesman. Eli l-l ord, afsigtslöst. Kasla fram
ell l-l ord, yttra något liksom obetänkl, på vinst
och förlust, eller för att känna sig före,
undersöka en annans tankar. L-a skäl, svaga,
otillräckliga, L-l prat, som man ej kan sälta tro
lill. L-l begrepp, otydlig föreställning, svag
kunskap, insigt. Brista l., se Vlbrisla. Gå I. (om
skott, gevär), aflyras, afskjulas, aflossas. — S)
Lös bildar sammansättningar; a) dels adjekliva,
och har då betydelsen af: saknad, frånvaro, brist,
l. ex: Barnlös, Lönlös, Tacklös, Hinderslös, m. fl.;
b) dels verbala, i betydelsen af: lossande,
frigörande, m. m., såsom af föregående ses. Dylika
läll begripliga vcrbcr äro: Lösarbela, -bita,
-brista, -bryta, -draga, -fila, -fräla,
-gnaga, -gnida, -gnugga, -gräfva,
-gunga, -göra, -hacka, -hamra,
-hjel-p a , -ho sia, -hugga , -klappa, -klippa,
-klyfva, -knacka, -nypa, -pela, -rifva,
-rista, -rucka, -runka, -rycka,
-skaf-va, -skaka, -skrapa, -skrufva, -skära,
-slila, -slå, -släppa, -smälta, -snöra,
-sparka, -spränga, -sprälla, -spänna,
-slampa, -stöta, -såga,-lr ampa
,-lryc-ka, -veckla, -vrida, med tillhörande verbala
subslantiver, såsom Lösar b elan de,
Lösar-belning, o. s. v.
LÖSA, v. a, 2. i) Göra lös: a) Bringa ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
