Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lösaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖS
LÖS
63
elt fast läge. I denna mening brukas vanligen
Lossa. — b) Säges om någol knutet, bundet, spändt,
snöradt, o. s. v. L. en knul. (Fig.) L. ens tunga,
få någon alt tala, göra honom talande. L. af,
se Aflösa. L. néd byxorna, afknäppa
byxhängs-lena. L. néd kjorteln, upplösa bandet,
hvarmed den är tillknuten. L. på. göra mindre spänd,
l. ex.: L. på elt hdngsle. (Fig.) L. på pungen,
betala ut. L. upp. se Upplösa. — Syn.
Upplösa. Aflösa. — c) Befria ur fängsel, bojor, band,
tvång, o. s. v. L. ur band, ur bojor, kedjor,
fdngsel. L. ett barn ur lindan. — Syn. Se
Befria. — 2) Medelst lösens erläggande befria.
L. någon ur fångenskap, ur slafveri. L. ul,
se Utlösa. — 3) Göra mindre hård, mindre tjock.
L. hårdheter, sega vätskor i kroppen. — Syn.
Upplösa. — 4) (kem.) Se Upplösa. L. ell sall i
en vätska. L. guld i kungsvallen. — 3) Genom
erläggande af fastställd afgift utbekomma. L. ell
utslag. — 6) Inlösa, betala. L. cn pant, en
revers. Det kan ej l-s med pengar. L. igén,
se Igenlösa. L. in, l. till sig, se Inlösa. —
7) Utreda, förklara. L. en gåia. L. en
uppgift, elt problem. — 8) Frikalla, frisäga, befria.
L. en ifrån ell löfle, cn ed. — L. sig, v. r.
4) Göra sig lös. Hunden har lösl sig ur
kedjan. — 2) Medelst penningars erläggande befria
sig ifrån något. L. sig ur fångenskap, ur
slafveri. L. sig ifrån crläggande af tionde. —
S) (i allm.) Göra sig fri från någol. L. sig ifrån
elt löfte, en ed, ell Ivång, ell band, en
förbindelse. — 4) Blifva lösare, upplösa. Hårdheterna
ha börjat l. sig. — 3) (kem.) Upplösas. —
L-nde, part akt. Brukas nästan adjektivt i
ullrycket L. medel, läkemedel, som har den
egenskapen att lösa hårdheter i magen och befordra
afföring.
LÖSAKTIG, a. 2. 4) Fallen för elt otuktigt,
sedeslöst lefnadssätt. En l. qvinsperson. — 2)
Som innebär eller utvisar sådan böjelse. L-l
lefnadssätt. L-a seder. — Syn. Lättfärdig,
Li-derlig, Oluklig.
LÖSAKTIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
lösaktig. — Syn. Lättfärdighet, Liderlighet.
LÖSAKTIGT, adv. På ett lösaktigt sätt. Lefva
L — Syn. Lältfärdigt, Liderligt.
LÖSBAR, a. 2. (kem.) Se Löslig. —
Lösbar hel, f. 3»
LÖSBLOCK, n. 3. Löst block. Se Block.
LÖSBREF, n. 3. Bref, som skickas löst med
postbud, kurir o. s. v., ulan att vara inlagdt i
väska.
LÖSDRIFVARE, m. 3. -VERSKA, f. 4. En,
som drifver omkring, utan laga försvar.
LÖSDRIFVERI, n. 3. En persons kringirrande
utan laga försvar.
LÖSEGENDOM, m. sing. Se Lösören.
LÖSEMEDEL, n. 3. (kem.) Medel, hvarigenom
elt ämne kan upplösas.
LÖSEN, lö’s’n, m. sing. 4) a} Penningar, som
erläggas, för alt lösa person eller sak. L. för
en fånge, en pant. Taga l. för cn egendom,
taga penningar för aflåiandel af sin rättighet alt
besitta den antingen hel och hållen eller delvis.
Han har fåll l. för sin andel. L. för tionde,
ränlor, penningars erläggande i st. f. tiondes,
räntors utgörande in nalura. — Syn.
Lösepen-nlng. — b) Den afgift, som erlägges för
utbekommandet af offentliga embelsverks utslag,
domar, protokollsutdrag, o. s. v. L. för ell utslag,
en fullmakt. — 2) (milil.) a) Det anbefallda
igen-känningsord, iom vid anrop gifves till svar på
IL
parolln. Paroll och lösen kallas tillsammans
Fältrop. Fällropel var: »Gud med oss», parolln:
»Gud», och lösen: »med oss». — b) Salut till
sjös med ett visst antal skott, olika för olika
nationer. Skjuta svensk l.
LÖSENYCKEL, m. sing. Se Bindenyckel.
LÖSEPENNING, m. 2. Penningar, som
betalas i lösen för en person. I.-en för en fånge.
LÖSESKILLING, m. 2. Penningar, som
betalas i lösen för något. L-en för en egendom.
LÖSGIFVA, v. a. 3. (böjes som Gifva) Se
Frigifva. L. en fånge. — Äfv. Gifva lös. —
Lösg i fvande, n. 4. o. Lösgifning, f. 2.
LÖSGLÄFST, a. 4. (jäg.) L. hund, som skäller
med full hals och springer ål motsatt håll eller
kors och tvärs, vid minsla tecken till spår.
LÖSGRYNIG, a. 2. (mineral.) Grynig och lös i
brottet.
LÖSGÅENDE, n. 4. Händelsen, då något
går lös.
LÖSHAKA, v. a. 4. Se Afhaka. —
Löshakande, n. 4. o. Lösha kning, f. 2.
LÖSHAKAR, m. 2. pl. (skepp.) Ett tåg med
platt hake i hvarje ända.
LÖSHET, f. 3. Egenskapen att vara lös: 4)
Brist på fasthet. Tändernas l. — 2) Ringa grad
af hårdhet; olälhel. En slens l. Jordens I. —
3) (fig.) Oordentlighel, obestämdhet, osäkerhet.
L. i seder, i kunskaper. — 4) Bildar en mängd
sammansättningar, under betydelsen af frånvaro,
brist, t. ex.: Gudlöshet, Velllöshet, o. s. v.
LÖSHJON, n. 3. Arbetshjon, som ejhartjenst,
ulan kommer och går.
LÖSHÅR, n. sing. Löst hår, som brukas af
skalliga personer.
LÖSHÄST, m. 2. 4) Häst, som man låter
följa med en vagn eller ridhäst, ulan all draga
eller ridas. — 2) (fig. fam.) Onyttig, öfverfiödig,
ledig person.
LÖSKA, lö’sska, v. a. 4. (af Lus) Borttaga
lössen från en menniskas hufvud. — Löskande,
n. 4. o. Löskn ing, f. 2.
LÖSKASTA, v. a. 4. Kasta loss något, som
håller fast. L. elt låg. — Äfv. Kasta lös. —
Löskaslande, n. 4. o. Löskaslning, f. 2.
LÖSKER, lö’ssk’r, a. sing. oböjl. (lagt.) Som ej
har varaktig bostad. L. dräng, lösdrifvare.
LÖSKNYTA, v. a. 3. (böjes som Knyta)
Upplösa en knul, som håller något tillhopa. — Äfv.
Knyta lös. — Lösknylande, n. 4. o.
Löskn ylnin g, f. 2.
LÖSKÖKA, v. a. 4. o. 2. Koka något helt
lindrigt, så att det ej blifver hårdt. Brukas mest
om ägg, och sällan utom i part. pass. Lös kokt,
t. ex.: L-a ägg.
LÖSKRAGÉ, m. 2. pl. — kragar. Krage till
elt plagg, ej vidsydd detsamma, utan lös, så atl
den efter behag kan borttagas eller vid behof
fastbindas på sin plats.
LÖSKÖL, m. 2. (skepp.) En förening af flera
under kölen fastbultade trästycken, tjenande till
förstärkning och alt minska afdriflen.
LÖSKÖPA, v. a. 2. Betala penningar för
någons frigifvelse ur fångenskap. — Äfv. Köpa lös.
— Lösköpande, n. 4. o. Lösköpning, f. 2.
LÖSLIFVAD, a. 2. Som har löst lif.
LÖSLIG, a. 2. 4) (kem.) Som kan lösas,
upplösas. Ell l-l ämne. — 2) Som kan utredas,
förklaras. En l. uppgift. — 3) (fig.) Ej
grundlig, ej pålitlig. L-a kunskaper. L-t prat. L»
granskning. — Syn. Ytlig, Olillförlitlig, Flyktig*
LÖSLIGEN, ady. Se Lösligl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
