Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medlare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MED
MER
83
MEDLARE, m. 3. -ARINNA, f. 4. En, som
medlar.
MEDLEM, m. 2. pl. — lemmar. En af dem,
som tillhöra elt stånd, elt embetsverk, en
domstol, ell samfund, en orden, o. s. v. — Syn.
Ledamot. Medbroder.
MEDLERST, a. superi. Som är, befinnes, har
sitt läge i midten emellan två eller flera föremål. 1
m-a våningen. — Skrifves äfv. Me ller st.
ME DLERTID, ell. MELLERTID, se
Emellertid.
MEDLIDANDE, n. sing. Känsla af smärta
vid åsynen af eller länken på andras lidande.
Väcka m. Röras lill m. Hafva m. med de
olyckliga. — Syn. Medömkan. — Adj. 4. Rörd
af denna känsla.
MEDLIDSAM, a. 2. 4) Som lätt röres till
medlidande, — 2) Rörd af medlidande. — Syn.
Medörnksam.
MEDL1DSAMHET, f. 3. 4) Egenskapen att
vara medlidsam. — 2) Se Medlidande.
MEDLJUD, n. 5. Se Vokal.
MEDLJUDA, v. n. 3. (böjes som Ljuda) Till
följe af lufldallringen gifva samma ljud sorn ett
annat ljudande föremål. — M-nde, part. pres.
Brukas adjeklivt i det grammaiikaliska uttrycket:
M. bokstaf, se Vokal. — Mcdljudande, n. 4.
MEDLOCKA, v. a. 4. Locka alt följa med.
— Äfv. Locka möd.
MEDLÄRARE, m. 5. - ARINNA, f. 4. En,
som år lärare, lärarinna tillsammans med cn eller
flera andra.
MEDLÄRJUNGE, m. 2. pl. — jungar.
Lärjunge, som har samma lärare med en eller flera
andra.
MEDMENMSKA, f. 4. Se Broder, 2.
MEDREDARE. m. 8. Redare i kompani med
cn eller flera andra.
MEDREGENT, mä’drejä’nnt, m. 3. En, som
regerar tillsammans med cn annan.
MEDREGERING, f. 2. En medregenls
styrelse tillsammans med en annan.
MEDRÄKNA, v. a. 4. Upplaga med i
räkningen. — Äfv. Räkna möd.
MEDSKICKA, v. a. 4. Sc Medsända — Äfv.
Skicka möd. — Medskickande, n. 4. o.
Mcd-skickn in g, f. 2.
MEDSKYLDIG, a. 2. Se Medbroltslig.
MEDSOLS, adv. Med solen, eller ifrån öster
till vester.
MEDSPELARE, m. B. - LERSKA. f. 4. En,
som i spel är en annans mcdhjclpare. — Motsats:
Motspelare.
MEDSYSTER, f. 2. pl. — systrar. Qvinlig
medlem af ell samfund. Rrukas endast med
geniliv eller pron. poss., t. ex.: En af hennes
medsystrar i klostret.
MEDSÄNDA, v. n. 2. Låta person eller sak
åtfölja någon eller något, som sändes. — Äfv.
Sända möd. — Medsändande, n. 4. o.
Med-sän dnin g, f. 2.
MEDSÖKANDE, n. 4. Omständigheten, alt
någon söker samma tjenst, befattning som en
annan. — Adj. o. s. Som söker samma tjenst,
befattning som en annan.
MEDTAGA, v. a. 3. (böjes som Taga) 4)
Taga, föra bort med sig. M. malsäck pä resan.
— Äfv. Taga möd. — 2) (fig.) a) Göra tom,
uttömma. Resan har m-gil hela min kassa. —
b) Försvaga, uttömma. Sjukdomen har
betydligt m-git honom. Feber m-ger krafterna. —
M-lagen, part. pass. Brukas nästan adjeklivt i
bem. af: Utmattad, uttömd, t. ex.: Han ser
myckel m. ut. — Medtagande, n. 4. o.
Medla gn in g. f. 2.
MEDTJENARE, m. B. - ARINNA, f. 4. En,
som tjenar tillsammans med en eller flera andra.
MEDTÄFLAN, f. sing. indef. Tvenne eller
flera personers töflan i cn och samma sak.
MEDTÄFLARE, m. B. - ARINNA ell.
-LERSKA, f. 4. En, som täflar med en eller flera
andra i eftcrslräfvandet eller förfärdigandet af cn
och samma sak. M. om ell pris, om kronan,
i klädestillverkning. — Syn. Rival, Konkurrent.
MEDUSA, -dåsa, nom. prop. f. 4) (grek,
mytol.) En af de tre Gorgonerna, med ormhår
och Ögon, som förvandlade dem, hvilka sågo på
henne, i sten. — 2) (fig.) Ytterst ful eller stygg
q vin na.
MEDUSEHUFVUD, n. 4. pl. — Jiufvuden. 4)
(grek, mytol.) Medusas afskurna hufvud i
Miner-vas sköld, hvars anblick förvandlade i sten. — 2)
(fig.) Ylterst full ansigle.
MEDVARELSE, m. 3. Elt väsende, med
afseende på andra, som äro till jemte detsamma.
MEDVERKA, v. n. 4. Verka lill samma mål,
för samma ändamål. — M-nde, part. pres. M.
orsak. Den m. nåden.
MEDVERKAN, f. sing. indef. Verkning lill
samma mål, för samma ändamål.
MEDVETANDE, a. 4. Som tillsammans med
en eller flera andra har vetskap om någol. Vara
m. om någol. — S. n. 4. 4) (psyk.) Själens
förnimmande af sig sjelf såsom verkande eller lidande.
Själens förmåga att skilja föreställningarna från
de på oss gjorda intrycken och oss sjelfva från
lingen. — 2) Vetskap, som man har om något,
tillsammans med cn eller flera andra. En
persons m. af ell brott.
MEDVETEN, a. 2. ncutr. — el. 4) Se
Medvetande. — 2) Som har medvetande (s. n. 4) af
något.
MEDVETENHET, f. 3. Se Medvetande, s. n.
MEDVIND, m. 2. Vind, som blåser akter ifrån.
MEDVITTNE, n. 4. En, som vittnar i samma
sak med en eller flera andra.
MEDVÄDER, n. 5. Se Medvind.
MEDÅLDER (första c slutet), m. sing. Se
Medelålder.
MEDÄGARE, m. 5. - ARINNA, f. 4. Ägare
af någol tillsammans med en eller flera andra.
MEDÄLSKARE, m. S. - ARINNA, f. 4.
Älskare, älskarinna, som täflar med en annan om
cn persons kärlek.
MEDÖMKAN, f. sing. indef. Sc Medlidande.
MEDÖMKSAM, a. 2. Se Medlidsam.
MEFITISK, a. 2. (från lat. Mephilis, skadlig,
osund dunst) Qväfvande för andcdräglen. [-[Mc-phitisk.]-] {+[Mc-
phitisk.]+}
MEGÆRA, f. 4. Se Furie.
MEUN, se Men, II.
MEJA, v. a. 4. Med lic afskära. M. af, se
Afmeja. [Mäja.]
MEJRAM, majramm, m. sing. En allmänt
odlad apoteks- och kökskrydda. Origanum
Majorana.
MEJSEL, mä’js’l, m. 2. pl. mejslar, (t. Mejssel)
Se Hugg jer n.
MEKANIK, — - i*k, f. sing. (ifrån grek.) 4)
Läran om lagarna för rörelse, jemnvigt. drifvandc
krafter, o. s. v. — 2) En maskins, elt
konststyckes sammansättning. [Mechanik.]
MEKANIKUS, mekånikuss, m. pl. mekanici.
4) En, som är kunnig i mekaniken. — 2) En,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
