Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medfödd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
MED
MED
MEDFÖDD, a. 2. Säges om del, som tillhör
oss i och genom sjelfva födseln. Ett m-födt lyte.
M-a begär, böjelser, fel, anlag, gåfvor. Det
är honom m-födt. — Syn. Anboren.
MEDFÖLJA, v. a. o. n. 2. 4) Följa med, vara
i följe med, följaktig. M. någon. Ell paket
m-jer budet ell. blolt m-jer. — 2) (fig.) Vara
förenad med. Högmod m-jer ofta lyckan. —
Syn. Beledsaga, Åtfölja, Vara förknippad med.
— Äfv. (för begge bem.) Följa med. — M-nde,
part. akt. M. paket lemnas till N. —
Medföljande, n. 4.
MEDFÖLJARE, m. B. Se Följeslagare.
MEDFÖLJE, n. 4. 4) Samtcliga personer, som
medfölja någon. — Syn. Följe, Svit. — 2) (fig.)
En persons anhängare. I denna bem. mindre
brukligt.
MEDFÖRA, v. a. 2. 4) Föra, bringa med sig.
M. en kappsäck på resan. — Syn. Mcdbringa,
Medhafva. — 2) (fig.) Hafva till följd.
Förkylningen m-rde en sjukdom. Detta m-för den
olägenheten, att ... — Syn. Orsaka, Förorsaka,
Vålla, Föranleda. — Äfv. (för begge bem.) Föra
méd sig. — Medförande, n. 4.
MEDFÖRMYNDARE, m. B. En, som jcmte
en eller flera andra är förmyndare för någon.
Min m.
MEDFÖRPAKTARE, m. B. En, som
förpak-tar något tillsammans med en eller flera andra.
MEDGIFT, f. 3. Se Hemgift.
MEDGIFVA, v. a. 3. (böjes som Gifva) 4)
Gifva en något alt medföra. Jag m-gaf honom
10 Rdr på resan. — För denna bem. säges
vanligen Gifva méd. — 2) Erkänna riktigheten,
sanningen af något. M. sanningen af ett
påslående. Jag m-ver del. m-ver, all så är. — Syn.
Erkänna, Tillstå. — 3) Tillåta. Har endast sak
till subjekt. Mina inkomster m. ej så stora
utgifter. Tiden m-ver del icke. Saken m-ver
intet dröjsmål. — Syn. Se Tillåla.
MEDGIFVANDE, n. 4. Erkännande. Efler
hans eget m.
MEDGÅNG, m. 2. Framgång i hvad man
företager. Hafva m. I med- och motgång.
MEDGÄLDENÄR, m. 3. En, som tillsammans
med en eller flera andra är penningar skyldig.
MEDGÖRLIG, a. 2. Som lätt ger efter for
andras önskningar, fordringar, påståenden. — Syn.
Se Ef ler gifven.
MEDGÖRLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
medgörlig. — Syn. Se Eftergifvenhet.
MEDHAFVA, v. a. 2. (böjes som Hafva)
Hafva, föra, bringa med sig. — M-nde, part,
akt. Brukas äfv. stundom i passiv mening och
betyder då: Som medhafves; den eller det man
för med sig, t. ex.: Hans m. beljening.
MEDHJELPARE, m. B. - PARINNA eller
-PERSKA. f. 4. En, som medhjclper. — Syn.
Medarbetare, Biträde.
MEDHINNA, v. a. 3. (böjes som Hinna) Se
Hinna méd. Han har ej m-hunnil sill
föresätta arbete. Jag m-ner icke all göra del
ensam.
MEDHÅLL, n. B. Förhållandel att någon
gynnas, vinner bifall, o. s. v. Hafva, finna, vinna,
få m. hos någon. Sonen får alltid m. af
modern. Den salsen fann i början intcl m. —
Syn. Gunst. Ynnest, Bifall.
MEDHÅLLARE, m. B. En, som håller med
någon. — Syn. Anhängare.
MEDIANPAPPER, –ånpåpper, n. sing. ell.
blott MEDIAN, –ån, s. sing. oböjl. (af lat. Me-
dianus) Papper af medelstort format, emellan
Regal- och Skrifpapper.
MEDIANT, - - ånnt, m. 3. (i musik) Tredje
tonen ifrån grundtonen eller stora tersen (såsom
medelton emellan grundtonen och qvinten).
MEDIAT, - - åt, a. 4. (lat. Medialus) Medelbar.
MEDIATION,––––tschön, f. 3. Bemedling.
MEDIATISERA, v. a. 4. (i tyska historien)
Fråntaga en slåndsherre dess riksomedelbarbet, så
att han och hans undersåter underkastas en större
stals lydnad.
MEDIATÖR,––––-ö’r, m. 3. Medlare.
MEDICIN, –sfn, f. sing. 4) Läkekonst,
läkarevetenskap. M-c doktor, en som vid ett
universitet tagit graden i medicinska fakulteten. —
2) Läkedom, läkemedel.
MEDICINAL,––––-ål, a. 2. Till läkekonsten
hörande. Brukas endast i sammansättningar, t. ex.:
M-lagfarenhet.
MEDICINALRÅD,––––ålrå’d, n. B. Bisiltare
i Sundhels-kollegium.
MEDICINALTAXA,–––––åltåxa, f. 4. Den
taxa för priset på läkemedel, som konungen genom
Sundhels-kollegium utfärdar.
MEDICINALVERK, –-ålvä^rk, n. B. Allt
hvad som angår den allmänna hälsovården i riket.
MEDIC1NALVIGT, –-ålviggt. f. 3.
Särskilt vigt, hvarefter apotekare väga sina
läkemedel.
MEDICINERA, v. n. 4. Begagna läkemedel.
— Mediciner ande, n. 4. o.
Medicine-ring, f. 2.
MEDICINSK, a. 2. 4) Som tillhör eller har
afseende på läkekonsten. M. bok. I m-l
afseende. — 2) Läkande, helande. M. dryck, växt.
En örts m-a nytta, kraft.
MEDICUS, se Medikus.
MEDIKAMENT,–––––mä’nnt, n. 3.
Läkemedel, botemedel. [— cament.]
MEDIKAMENTSDRYCK, - - - mä nntsdry ck,
m. 3. Läkedryck.
MEDIKUS, mèdikuss, m. pl. mcdici. Läkare,
— Skrifves äfv. Medicus.
MEDINTRESSENT, mä’dinnlrässä’nnt, m. 3.
Delägare tillsammans med en eller flera andra.
MEDIKO-FILOSOFISK, mèdiko––, a. 2.
M. examen, filosofisk examen, som de, hvilka
ämna studera medicin, förut måste undergå.
MEDIKO-LEGAL,–––––-ål, a. 2. M.
besigt-ning, förrättning, hvarigenom läkare undersöker
dödsorsaken hos personer, hvilkas död är föremål
för laga pröfning.
MEDITATION,–––––tschön, f. 3.
Begrundande.
MEDITATIV, a. 2. Begrundande.
MEDITERA, v. a. 4. (lat. Medilari) Begrunda.
MEDIUM, médiumm, n. sing. (lal.) 4) Det
medlersta. — 2) Medelväg, medeltal. Per m., i
medeltal, l mcdio af April, i medlet af denna
månad. — 3) (fys.) Se Medel.
MEDJA, se Midja.
MEDKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma)
Komma i följe med person eller sak. — Äfv.
Komma méd.
MEDKRISTEN, m. 2. pl. — kristna. Medlem
af Chrisli församling. [— christen.]
MEDKÄNSLA, f. 4. Känsla af deltagande för
andra.
MEDLA, v. n. 4. M. emellan, förlika,
försona, bringa till Öfverenskommclse: äfv. söka alt
tillvägabringa detta. — V. a. Se Bemedla. —
Medlande, n. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
