Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minstbjudande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öG Min
m-a han blir kall, så snart han aldrig så litet
blir kall. Till del m-a, t del m-a, se
Åtminstone. — Adv. Mindre än allt, alla; ringast,
obetydligast. Han aklas m. af bröderna. Ingen,
m. han. Som m., allra minst, L ex.: När jag
som m. tänkte derpå.
MINSTBJUDANDE, a. 4. Som (vid auktion
o. s. v.) bjuder minst. Upplåla ell arbete till
den m.
MINUS, mfnuss, n. S. (Latinskt ord, som
betyder: Mindre.) 1) (alan plur.) Brist, deficit.—
2) (aritm.) a) Med afdrag af. Sex m. ell. — b)
Tecknet —, som utvisar, alt det tal eller den
storhet, framför hvilken det slår, skall dragas ifrån
föregående, l. ex.: 6 — 2 = 4; a + b — c.
MINUEND, –ä’nnd, m. 3. (aritm.) Tal, ifrån
hvilket elt annat skall dragas.
MINUGN, nnnünngn, m. 2. (forlif.) Laddad
minkammare.
MINUT. — üt, m. 3. (lat. Minula [pars]) 1)
Sexliondedelen af en timme eller af cn geografisk
grad. Uret går på m-cn, drar sig ej det allra
ringaste. — 2) (fig.) Ögonblick. Inom en m. (Fam.)
på m-en, på eviga m-en, på Ögonblicket. — 3)
Köpa, sälja i m., i smått.
MINUTERA, v. a. 4. Sälja eller ullemna i
smått. M. ul, se Utminutera.
MINUTERING, f. 2. Försäljning i smått. —
Ss. M-srälligheler.
MINUTHANDEL, - ülhånnd’l, m. sing.
Handel i smått, eller den som äger rum i öppna bodar.
— Molsals: Grosshandel.
MINUTHANDLARE, m. S. En, som idkar
handel i minut.
MINUTHJUL, - ütjül, n. 5. Så kallas i ell
urverk det hjul, som drifver minutvisaren.
MINUTIÖS. - - tschö’s. a. 2. Småaktig.
MINUTTALS. - üllåls, adv. Räknadt i minuter.
MINUT VISARE, m. 3. Den visaren på en
urtafla, som ulvisar minuterna.
MINÖR, -Ö’r, m. 3. Skansgräfvarc.
MINÖRKORG, -Ö’rkä rrj, m. 2. Sc
Skanskorg.
MIRAKEL, - råk’l, n. 5. (lat. Miraculum)
Underverk.
MIRAKULÖS,––––-ö’s, a. 2. Underbar.
MISANTROP, misannlråp, m. 3. (från grek.)
Menniskohatare. [— throp.]
MISANTROPI, misanntråpi’, f. 3.
Mennisko-hal. [— thropie.]
MISANTROPISK, misannlrå’pissk, a. 2.
Men-niskohatande. — Misa nlropiskt, adv.
[—thro-pisk.J
MISCELLANEA, mischällånea, n. pl. (lat.)
Blandade ämnen.
MISCHMASCH, - -. n. sing. (tyskt ord) Röra,
smörja, sammelsurium.
MISÉRE, misä r, f. 3. (franskt ord af lat.
Mi-seria) 4) Elände, uselhet, nöd. — 2) (i vissa
kortspel) Spel, då man icke bör göra något stick.
MISERABEL, –åb’l, a. 2. Ömklig, eländig,
dålig.
MISERERE, –rèrc, s. (latinskt ord, som
betyder: Förbarma dig) 4) Davids 37:de psalm, som
på latin börjas med orden: Miserere mei, Domino.
— 2) (med.) Sc Tarmvred.
MISKUND, mfsskünnd, m. sing. (bibi. o. kyrkl.)
Se Förbarmande.
MISKUNDA SIG, v. r. 4. (bibi. o. kyrkl.)
Förbarma sig.
MISKUNDELIG. a. 2. (bibi. o. kyrkl.)
Barm-herlig.
MlS
MISKUNDSAM, a. 2. (bibi. o. kyrkl.)
Éartn-herlig, förbarmande.
MISKUNDSAMHET, f. 3. (bibi. o. kyrkl.) Se
Barmherlighel. Hafva m. med, förbarma sig
öfver.
MISOST, se Mesosl.
MISPEL, m. 2. pl. misplar. Buskväxt med
små blommor och röda, mest saftlösa bär.
Mespi-lus Cotoneaster. Kallas äfven Oxbärsbuske. —
Ss. M-buske, -bär.
MISPICKEL, se Misspickel.
MISS ell. MISSE, m. sing. I. (fam.) Se Kisse.
MISS, f. 3. II. (eng.) Titel, som egentligen
tillkommer döttrarna af lägre adelsmän i England,
men i allmänhet gifves alla ogifta fruntimmer af
medelklassen.
MISS, III. Oskiljaktig partikel, som lillägges
i början af ord och betecknar brist, fel, vare sig i
fysiskt eller andligt hänseende.
MISSAKTA, v. a. 4. Ringa akta. —
Miss-aktande, n. 4.
MISSAKTNING, f. 2. Ringa aktning, mindre
aklning än som vederbör. Küa en person m. —
Syn. Vanvördnad, Sidvördnad, Förakt.
MISSAL, - ål. m. 3. (af modell, lat. Missa;
se Messa, f.) 4) Messbok. — 2) En sort grof
boklryckarstil. hvarmcd fordom messböcker
trycktes, men som nu nyttjas till hufvudrader på
titelblad o. d.
MISSBELÅTEN, a. 2. neulr. — el. Se
Missnöjd.
MISSBELÅTENHET, f. 3. Se Missnöje.
MISSBILDAD, a. 2. Illa bildad, danad, skapad.
MISSBILDNING, f. 2. Fel i en organiserad
varelses bildning, vare sig modfödt eller ej.
MISSBILLIGA, v. a. 4. Se Ogilla.—
Miss-billigande, n. 4.
MISSBJUDA, v. a. 3. (böjes som Bjuda) Göra
köpeanbud för en sak under dess verkliga värde.
M. någon. — Missbjud ande, n. 4. o.
Missbjudning. f. 2.
MISSBRUK, n. 3. Ändamålsvidrigt, skadligt,
olofiigl bruk.
MISSBRUKA, v. a. 4. På ett ändamålsvidrigt,
skadligt, olofiigl sätt använda. M. en menniskas
godhet. — Missbrukande, n. 4.
MISSBUD, n. 3. Köpeanbud för en sak under
dess verkliga värde.
MISSDÅD, n. 3. Se Missgerning.
MISSDÅD A RE, m. 3. Se Missgerningsman.
MISSDÅDERSKA, f. 4. Qvinna, som begått
ett brolt, en missgerning.
MISSE, se Miss, m.
MISSE B RÖD, se Missnebröd.
MISSFALL, n. 3. Förtidig ncdkomst med
ofullgånget, liflöst foster. Få m.
MISSFIRMA, v. a. 4. I tal eller skrift
förringa ens heder och anseende. Brukas i lagslil,
särdcles då det sker parter emellan, eller af part
emot pari, eller af enskilt person emot
embets-man i och för embotet. — Syn. Se Förolämpa.
— M-nde, part. a. Brukas ofta nästan
adjek-tivt och har då samma betydelse som Missfirmlig.
MISSFIRMANDE, n. 4. 4) Handlingen,
hvarigenom någon missfirmas. — 2) Missfirmligl ord,
yttrande, missficmliga ullåtelser.
MISSFIRMELSE, f. 3. Se Missfirmande, n.
MISSFIRMLIG, a. 2. Förolämpande i tal eller
skrift. M-l lal. — Syn. Se Förolämpande. —
Missfirmligl, adv.
MISSFOSTER, n. 3. Framfödt foster, hvars
kroppsbildning på ett högst märkbart och stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
