Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mugg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
MÜG
MUN
MUGG, m. 2. IL Ett slags drickskärl af
porslin eller stengods, cylinderformigt, utan lock.
MUGGA, f. i. (fam.) Liten m., liten mager
och ful qvinna.
MUGGA, v. n. 4. (fam.) Tugga (om gammalt
tandlöst folk).
MUHAMEDAN, se Mohammedan.
MULA, f. i. Bastardåsna, som har en åsna
till fader och ett sto till moder.
MULA, v. n. 1. (fam.) Gå och se mulen ut.
MULATT, - ått, m. 3. (af lat. Mulus)
Afkom-ling af en Europé och en svart.
MULBETE, n. 4. 4) Bete för nötboskap och
hästar. Brukas mest i lagstil. Vanligen säges
Bete. — 2) Jordrymd, begagnad endast till
kreatursbete.
MULBÄR, n. 3. (t. Maulbeere) Bäret af
Mul-bärsträdet. — Ss. M-s saft. [Mullbär.]
MULBÄRSTRÄD. n. 3. (t. Maulbeerbaum) Elt
trädslag, inhemski i Asien, af hvars många arler
flera odlas i Europa, för silkesodlingen. Morus.
Rödt M-, med små, smakliga bär. M. rubra.
Svart m., med svarta, ganska läckra bär. M.
nigra. Se äfv. Silkesmulbärsträd. [Mull —.]
MULE, m. 2. pl. mutar. 4) Den del af
huf-vudet på nötkreatur, som innefattar munnen och
näsborrarna. — 2) (tekn.) a) öfversta delen på elt
skrufstäd. — b) Den del af hanen på ell bösslås,
hvaruti flintan faslhålles.
MULEN, a. 2. neulr. — et. 4) Betäckt,
öf-verdragen med moln. M. himmel. M-el väder,
då himmelen är mulen, bet är m-el, himmelen
är mulen. (Ordspr.) M. morgon gör en klar
dag, motgång i början har ofta lycka till följd.
— Syn. Molnbeläckt. — 2) (fig.) Dyster lill
sinnes. — Syn. Se Trumpen. — Mulen het, f. 3.
MULJERA, v. a. 4. (fr. Mouiller) M. l eller
ll, uttala dem som Ij (i franska språket).
MULKORG, m. 2. Se Noskorg.
MULL, f. sing. 4) Fint fördelad jord,
slofl-jord, vanlig matjord. — 2) Jord i allmänhet. —
Ss. M-hö g, -klimp.
MULLA SIG. v. r. 4) (om småfågel) Göra
sig elt läger i mullen. — 2) (fig. fam. skämtvis)
Göra sig goda dagar, gona sig.
MULLBÄRSTRÄD, se Mulbärsträd.
MULLBÄNK, m. 2. 4) Se Drifbänk. — 2)
Se Gräsbänk. — 3) (fig. fam. skämtv.) Tugghuss
af snus, som lägges frammanför nedra tandraden.
MULLFÖSA, f. 4. Se Mullplog.
MULLIG, a. 2. (fam. skämtv.) 4) Säges om en
qvinna, som är fet och knubbig. — 2) Rusig. —
Mulli g het, f. 3.
MULLKOL. n. S. En art Brunkol,
stoftfor-migt, lätt, från gulbrunt till svarlbrunt. Den
finaste delen deraf kallas Umbra.
MULLPLOG, m. 2. Åkerbruksredskap, som
nyttjas för jordens jemnande.
MULLRA, v. n. 4. Säges om åskan, då hon
höres bullra på långt håll. — Mullr a n de, n. 4.
MULLSKOPA, f. 4. Se Mullplog
MULLSORK, m. 2. Se Mullvad, 2.
MULLVAD, m. 2. 4) Ett djurslägle af
Gna-garnes andra ordning. Talpa. — 2) Allmän M.,
en art af^ detta slägte, 3—6 tum lång, svartgrå;
gräfver gångar under jorden, för att söka sig föda.
T. europæa. Kallas äfv. Mullvarp och Mullsork.
— Sj. M-s fälla.
MULLVADSHÖG, m. 2. Liten jordhög,
uppkastad af mullvadar vid deras gräfvande i jorden.
MULLVADSSYRSA, f. 4. Rätvingad insekt,
4% tum lång, brun, med breda fotter, lika
mull
vadens ; gräfver sig ned i jorden och uppäter
spädare växters rötter. Gryllotalpa vulgaris.
MULNA, v. n. o. impers. 4. Blifva mulen
(både egentl. o. fig.) Himmelen m-r. Det m-r.
(Fig.) Hans ansigte m-de vid denna
underrättelse.
MULOXE, m. 2. pl. — oxar. Bastard af åsna
och buffel ko.
MULTIPEL, mullti’p’l, m. 2. pl. mulliplar.
(aritm.) Tal, som jemnt innehåller andra, lill ex.:
16 är en m. af 3.
MULTIPLICERA, y. a. 4. (aritm.) Addera elt
tal med sig sjelft så många gånger, som ett annat
gifvet tal har enheter. M. 6 med 2. —
Multiplicerande, n. 4. o. Multiplicering, f. 2.
MULTIPLIKAND,–––––-ånnd, m. 3. (aritm.)
Del tal, som skall multipliceras med ett annat.
[— cand.J
MULTIPLIKATION,––––––Ischön, f. 3. (aritm.)
Förfarandet, då man multiplicerar elt tal med ett
annat. [— cation.]
MULTIPL1KAT1ONS-TABELL,- - - -
tschöns-tabä’li. m. 3. Tabell, som utvisar produkterna
af enkla tal, multiplicerade med hvarandra. [- cat -.]
MULTIPLIKATOR, –-kåtårr, m, 3.
(uttalas i pl. — törärr) (aritm.) Det tal, hvarmed elt
annat multipliceras. [— calor.]
MULTNA, v. n. 4. (af gamla ordet Mullen,
ruttnad) Genom förruttnelse förvandlas till stoft.
— M-d, part. prel. Till stoft förvandlad.
Brukas stundom nästan adjektivt. — Multnande,
n. 4.
MULTUM, mülltumm, n. sing. I. (fr. Molleton,
af lat. Mollilum) En sort klädeslikl ylletyg.
MULTUM, mülltumm, n. sing. II. (lat. ord,
som, betyder: mycket) Säges skämtvis i st.f.: stora
ägodelar, förmögenhet, t. ex.: Han har m.
MULÅSNA, f. 4. Bastardåsna, hvars far är
häst och modern åsna.
MULÅSNEDRIFVARE, m. 3. En, som
ansar mulåsnor samt pålastar och pådrifver dem, då
de användas till varuforsling.
MUMIE, mumie, m. 3. På de fordna
Egyptier-nes sätt balsameradt och torkadi lik. Torr som
en m., utomordentligt torr och mager.
MUMLA, v. n. 4. 4) Säges om vissa djur,
då de låta höra elt doft, oredigt, uthålligt ljud
emellan tänderna, t. ex. björnar. — 2) (om
menniskor) Tala sakta och otydligt emellan tänderna.
M. ell. m. fråm brukas äfven aktivt, t. ex.: Han
m-de något, men jag förstod ej, hvad del var.
M. fram en hotelse. — Mumlande, n. 4.
MUMMA, mümma, f. sing. Ett slags tjockt,
sött, mycket födande dricka, som år 4492
uppfanns af Kristian Mumme i Braunschweig, och
efler honom fått silt namn.
MUMMEL, mümm’1, n. sing. Mumlande.
MUMS, n. sing. (fam.) 4) Mumsande. — 2)
Säges om något läckert. Del var m., del.
MUMSA, v. n. 4. (af Mun: fam.) Röra käftarna,
då man tuggar. M. på elt slycke bröd. —
Mumsande, n. 4.
MUN, münn, m. 2. (i äldre språket och ännu
i poesi Mund) 4) Den af begge läpparna på en
menniska bildade ansigtsdel, jemte den tvärs gående
spalt, som visar sig. då läpparne äro tillslulna,
och hvilken, då läpparne skiljas åt, blir den yttre
öppningen lill munhålan. En stor, liten, vacker,
ful m. Taga något i m-nen. Föra mat till
m-nen. En m. full, så mycket som på en gång
kan rymmas i munnen. Öppna, tillsluta m-nen.
Med en m., enhälligt. (Fig.) Ej öppna m-nen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
