Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Narraktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAR NAT 13i
ter, förväntningar, föreställningar rörande en sak.
Blifva n-d på en vara, blifva bedragen på den.
N. sig lill, genom fint bedrägeri göra sig till
ägare af, förskaffa sig, t. ex.: Han n-de sig lill
löfte om understöd. — Syn. Se Bedraga, 4.
— 3) Säges för öfrigt i alla bem. af ordet
Bedraga, utom 6. — N- s, v. d. 4. 1) Säga något
på skämt, gyckla. Äh, del är ej milt allvar;
jag n. bara. N. med någon. Han låter icke
n. med sig, är icke god all n. med, är icke alt
leka med (se Leka). — Syn. Se Skämta. — 2)
Brukas ofta såsom ett finare uttryck för Ljuga.
Säg oss sanningen och n. inte. Han är
myckel sannings älskande och n. aldrig.
NARRAKTIG, a. 2. 4) (om person) a) Som
i tanke eller handling liknar en narr. En n.
menniska. Så n. du kan vara, som inbillar
dig sådanl! — Syn. Se Dåraktig. — b)
Putslustig, tokrolig. Han dr för n. med sina
upptåg. — 2) (om sak) a) Se Dåraktig. Hvilka
n-a tankar han hyser om sin person! En n.
fråga. — b) Lustig, rolig. En n. händelse,
historia.
NARRAKTIGHET, f. 3. 4) Egenskapen alt
vara narraktig. — Syn. Se Dåraklighel. — 2)
Narraktig handling, narraktigt yttrande,
narraktigt streck, puls. Säga, göra n-er.
NARRAKTIGT, adv. På ett narrakligt sätt,
som en narr. Bete sig n.
NARRANDE, n. 4. Förande bakom ljuset;
bedragande. Se Narra.
NARRAS, se under Narra.
NARRDRÄGT, c. 3. 4) Sådan drägl, som
hofnarrar fordom buro. — 2) Narraklig, löjlig
drägl. Magisterkoslymen är en n.
NARRFEST, m. 3. Fest, som fordom i flera
kristna, europeiska länder firades af andclige och
lekmän med de största narraktigheter.
NARRI. n. sing. 4) Skämt. Eli grofl n.
Det är bara n. af honom. Säga någol på n.
Han log del för n., men det var intet n. I
den delen* tål han intet n. Ulan n.! allvarsamt
taladl! Jh n.! åh ni skämtar bara. Del är
intet n. att göra del, är ganska svårt, farligt.
Jfr. Skämt. — 2) Brukas stundom såsom ett finare
uttryck för Lögn, Osanning.
NARRKÅPA, f. 4. Den med tuppfjäder,
bjell-ror och åsneöron utsirade runda mössa, som
hof-narrar fordom buro.
NARRSPEL, n. 5. 4) En bofnarrs eller
gyc-kelmakares upptåg, puts och infallen. — 2) (fig.
fam.) Puls, spratt, skälmstycke, gäckeri. — Syn.
Se Gyckel, 2.
NARRSPRÅNG, n. B. Språng, sådant som
narrar och gycklare pläga göra.
NARRVERK, n. 6. Se Gyckel, 2.
NAS. m. sing. (bergv.) Benämning på alla
trögsmälta slaggarter, som bildas vid arbeten i
stort.
NASAL, -ål, a. 2. (af lat. Nasus, näsa) Som
uttalas med näsljud. — S. m. 3. En stämma i
orgverk. hvilken har ett slags näsljud.
NASALLJUD, - åljüd, n. B. (gram.) Näsljud.
NATE. m. sing. Ört, allmän vid hus, brukad
till föda åt kycklingar, kräftor och sångfåglar.
Stellaria media. Kallas äfven Vålarf, Wassarf,
Wattarf, Narf, Narfgräs.
NATION, -tschön, f. 3. 4) (egentl.)
Samhällsförening (antingen sjelfständig eller icke) af
men-niskor, som hafva i allmänhet samma härkomst,
kroppsbildning, språk, naturanlag och seder.
Sven-ska, engelska, irländska, böhmiska n-en- —
2) Samteliga de personer, födde eller
naturalise-rade i elt land, som lefva under samma styrelse.
En mäktig, krigisk n. Svenska, ryska,
österrikiska n-en. — 3) Samteliga invånarne i ett
land, ehuru de icke lefva under samma styrelse,
så vida de tala samma språk. Den tyska,
italienska n-en. — 4) Samteliga de menniskor på
jordklotet, som hafva samma härkomst, språk,
seder, kroppsbildning. Judiska, armeniska n-en
— B) Samteliga studenter vid ett universitet, som
äro från samma landskap, f. ex.: Uplands,
Östgöta, Södermanlands och Nerikes n.
Anm. För alla bem. utom 5 nyttjas Folk såsom
synonymt med Nation. Ursprungliga skilnaden
är, all Nation betecknar mera ell af sjelfva
naturen bestämdt slägl föihå l lande, hvaremol
ordel Folk betecknar en mera tillfällig
förening, och har för öfrigt mer omfattande
betydelse. (Jfr. Folk.) I allmänt tal göres dock
föga skilnad emellan begge orden.
NATIONAL, natschonål, a. 2. En nation
tillhörig eller som derpå har afseende. Brukas mest
i sammansättningar, såsom N-angelägenhet,
-drägl, -dygd, -fel, -fest, -högtid,
-karakler, -lasl, -lyte, -välmåga, m. fl.
NATIONALEKONOMI, natschonål-ekånåmi’,
f. 3. Se Statshushållning.
NATIONAL - FÖRSAMLING, natschonål -
-f. 2. Församling af ett lands folkombud i och
för det allmännas angelägenheter.
NATIONALGODS, nalschonålgödds, n. B. Gods,
tillhörigt en nation, en slat. Franska n-en.
NATIONALHAT, n. B. Hal, som en nation
hyser till en annan.
NATIONALISERA, natschonalisèra, v. a. 4.
Göra inhemsk hos en nation, införlifva med dess
bruk och seder.
NATIONALITET, natschonalilél, f. 3. Allt
det, hvarigenom elt folk i kroppslig och andlig
bildning, språk, seder och bruk skiljer sig ifrån
andra.
NATIONAL-KARAKTER,
nalschonål-karack-tä’r, m. 3. De själsegenskaper, som gemensamt
tillhöra en nation. [— caracter.]
NATIONAL - KONVENT, natschonål -
kånn-vä’nnl, n. 5. (hist.) Den församling af folkets
ombud i Frankrike, som den 24 Sept. 4792
förklarade landet för en republik. [—.convent.]
NATIONALLYNNE, n. 4. De egenskaper i
afseende å lynne och sinnesart, som gemensamt
tillhöra en nation.
NATIONAL-TEATER, natschonålteåfr, m. 2.
pl. — teatrar. Tca{er, hvarpå gifvas endast
inhemska stycken.
NATIONEL, natschonä’11, a. 2. Som tillhör,
ulmärker en nation. Har samma betydelse som
National, hvilket sednare dock mest nyttjas i
sammansättningar. N-la bruk, vanor, plägseder.
[Nationell.]
NATI0NL1G, natscbönlig, a. 2. Se Nationel.
NATIVITET,–––––-ét. f. 3. (lat. Nativilas,
födelse) Stjernornas ställning vid en persons födelse.
Ställa ens n., förutsäga ens öden af sljernornas
ställning vid dess födelse.
NATIV1TETSSTÄLLARE,–––––––ètsstä ll - -,
m. 6. En, som ställer en persons nativitet eller
i allmänhet befattar sig med denna konst.
NATIVITETSSTÄLLNING, f. 2. Se Horoskop.
NATRON, nålrånn, n. sing. (kem.) Elt af
al-kalicrna, hvilket förut kallades Mineral-alkali
och Soda.
NATT, f. 3. pl. nätter. 4) Den litj af dygnet,
då solep är under vår horisont, eller Udcn ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
