Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nedtrycka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<40
NED
NEJ
NEDTRYCKA, v. a. 2. Trycka på något, så
att det tvingas ned. — Äfv. Trycka néd. —
Nedtryckande , n. 4 o. Ne dl ry ckning. f. 2.
NEDTVINGA, v. a. 4. o. 3. (böjes som Tvinga)
Tvinga alt böja sig. alt förflytta sig, röras nedåt.
— Äfv. Tvinga néd. — N edlvin gande, n. 4.
NEDTYNGA, v. a. 2. Genom en tyngd
nedtrycka. — Äfv. Tynga néd. — Nedtyngande,
n. 4. o. Ned l y n g ning, f. 2.
NEDTYSTA, v. a. 4. 4) Tvinga att liga. N.
någon. — 2) (fig.) Genom mutor eller på annat
sätt verka derhän, att ell brott, ell fel, icke
be-ifras, icke kommer lill den större allmänhetens
kunskap; äfven verka upphörandet af något.
Saken blef n-d. innan den kom för rätten. N.
missnöjet. N. oroligheter. — Äfv. Tysta ned
(icke gcrna för bom. 4). — Nedtystande,
n. 4.
NEDUTI, néd uti, prep. Inuti, på botten, i
nedra delen af något. N. tunnan. N. landet. —
Adv. (nèduti’) Del ligger n.
NEDVID, néd vid, prep. Vid nedra delen af
något. N. kanten. — Adv. (nèdvi’d) N. tjock,
upptill smal.
NEDVINKA, v. a. 4. Med vink eller vinkar
nedkalla. — Äfv. Vinka néd.
NEDVISA, v. a. 4. o. 2. Gifva anvisning all
gå, alt begifva sig ned lill elt ställe. N. en, som
söker någon, till nedra våningen. — Äfv. Visa
néd.
NEDVÄGA, v. a. 2. Gifva öfvervägande tyngd
ål en vågskål, ett vågbräde, så all de gå ned,
hvaremol de motsvarande gå upp. Med ett
vigt-lod n. ell vågbräde. — V. n. Säges om vågskål
eller vågbräde, som vid vägning lår större tyngd
än det motsvarande och således går ned. — Eör
både v. a. och n. brukas ordel äfven stundom i
fig. mening. — Äfv. Väga néd. — Ne
dvägande, n. 4. o. Ned vä g n in g, f. 2.
NEDVÄTA, v. a. 2. Väta full. — Äfv. Väta
néd.
NEDÅT, nédål, prep. 4) I riktning ål elt
lägre beläget ställe. Ilan sprang n. stranden.
— 2) Se Nedför, 2. — 3) Till ett ställe, en trakt
söderut. Resa n. Skåne. — 4) På elt ställe, i
närheten af ett sydligare beläget land, af en
sydligare trakt, ort. Han bor i en socken n.
Skåne, antingen i Småland eller Vestergölland.
— 5) Längs utmed något sluttande. Han sprang
en half mil n. stranden. — Syn. Utmed,
Långs, Längs, Längs efter. — Adv. Jfr. Nedål,
prep., alla bemärkelserna. Han gick n.. icke
uppåt.
NEGATION, - - Ischön, f. 3. 4) (log.)
Förnekande. — 2) (gram.) Nekande ord eller ultryck.
— 3) (fil.) Frånvaro af en egenskap.
NEGATIV, –i’v, a. 2. 4) (log. o. gram.)
Nekande. N. sats, partikel. N-l ullryck. —
Motsats: Positiv. — 2) (alg.) N. storhet,
betecknad med minus (—). [— if.)
NEGATIVT, –i’vl, adv. På ett nekande sätt;
i nekande mening. Svara n.
NEGER, nég’r. m. 3. pl. negrer, (fr. Nègre,
af lat. Niger, svart) Menniska, man af den svarla
eller Etiopiska menniskorasen. — Ss. N-barn,
• flicka, -gosse, -ras.
NEGERA (g uttalas hårdt), v. a. 4. (lat.
Ne-gare) Neka, förneka. Brukas i filosofien.
NEGERHANDEL, nèg’rhannd’l, m. sing.
Handel med svarla slafvar.
NEGERMARKNAD, m. 3 Marknad, der svarta
slafvar hållas Ull salu.
NEGERSKEPP, n. 5. Skepp, lastadt med svarta
slafvar, som öfverföras till Amerika.
NEGERSLAF, m. 2. pl. — slafvar. Slaf af
den svarla menniskorasen, svart slaf.
NEGLANTYR, - - ly’r, f. 3. Se Luktlörne.
NEGL1GÉ, neglisché, m. 3. (fr.) Anspråkslös
fruntimmersklädsel, fruntimmers morgondrägt;
nall-lyg; hvardagsklädning.
NEGLIGERA, –schèra. v. a. 4. Försumma,
underlåta, vårdslösa. — Negligerande, n. 4.
NEGLIKA, näjlicka, f. 4. (af Nagel, I) 4) a)
Allmänt kändt blomslerslägie af fam.
Caryophyl-laccæ. Dianthus. — Se f. ö. Ängs-,Trädgårds-,
Rorstneglika. — b) Blomma af delta slägte. En
kryddqrasl af n-kor. — 2) Se Kryddneglika.
— Ss. N-keblomma. Negliklukt, -stånd,
-stängel. [Nejlika, Neglicka.]
NEGLIKEK ANEL, näjlickekanél, m. sing. Elt
slags i handel förekommande kanel.
NEGLIKOLJA, f. 4. Ell slags eterisk olja/
som erhåiles genom distillalion af kryddneglikor.
NEGL1KR0T, f. 3. pl. — rötter 4) Roten
af Neglika. — 2) örten Geum urbanum.
NEGLIKSTEN, m. 2. Ett slags stenvandling.
NEGLIKSÄNG, f. 2. Säng på en
blomster-terrass. der neglikor äro planterade.
NEGLIKTRÄD, n. 5. Se Kryddneglikebuske.
NEG0C1ATION, –––––tschön, f. 3.
Underhandling, bernedling.
goti — .1
NEGOCIATÖR,––––––ör, m. 3. [-Underhandlare. [- goli —.]
NEGOCIERA, v. a. o. n. 4. (lat. Negoliari)
4) Underhandla. — 2) Bemedla, anskaffa. N. upp
penningar.
NEGRESS, negrä’ss, f. 3. eller
NEGRINNA, f. 4. Qvinna af Negrernas ras
eller den svarla menniskorasen.
NEGUS, nihguss, m. sing. (eng.) Varm dryck
af rödt vin med vallen, socker, citronsaft och rif—
ven muskott.
NEJ, adv. Nekande partikel. 4) Brukas på
direkt fråga, t. ex.: Har ni gjort del? N.
Vill ni del? N., jag lackar. Åh n. (ånäj)
innefattar en viss mildring i uttrycket, mindre
bestämdt än blotta Nej, t. ex.: Har den sjuke
blifvit sämre? Åh n., del kan jag just icke
säga. Åh n. då lägger uttrycket af en viss harm,
otålighet, i ett nekande svar, t. ex.: Vill ni inte
följa med? Åh n. då, har jag ju sagt er.
N. men (näj männ), icke just mycket, t. ex.: Är
ni frusen? N. men, jag kan icke säga. — 2)
I början af en mening, som innefattar ett
förnekande af en föregående sats, nyttjas Nej, för mera
eftertryck skull, t. ex.: N., dygden är den enda
rätta ledsljernan för menniskan. — 3) Brukas
nästan ulropsvis i början af en mening, för alt
uttrycka förundran, häpenhet, glädje, o. s. v. N.,
är det möjligt? N., hvad säger du? N.,
aldrig hörde jag maken. N., är del verkligen
sanning, all en så stor lycka händl oss? —
Nej antager äfven ofta substantiv natur, t. ex.:
Säga, svara n., neka. Säga, svara n. till något.
Få n , få ett nekande svar. Man kan ej få
mer än n., ett afslag är det enda man
äfven-lyrar. — Nej, Nej, adv. Har samma betydelse
som det enkla Nej, men med förstärkt uttryck,
t. ex.: Skall jag göra del? N., n., för ingen
del. N., n., jag uthärdar del ej längre. —
Nej nej, adv. a) (uttalas: nä’näj) Anlager elt
mildradl uttryck af besinning, eftersinnande,
med-gifvande o. s. v., t. ex.: N. n., del går inte så
lätt som jag trodde. N. n., ni kan ha rätt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
