Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nidsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIT
<43
NID
genom sjelfva handlingen äger. Mord på en
sof-vande eller simmande år n.
NIDSK, nfddsk, a. 2. (af Nid, snålhet)
Alltför sparsam. — Syn. Se Snål. — Nidskl, adv.
(Nisk.)
NIDSKHET, f. 3. öfverdrifven sparsamhet. —
Syn. Se Snålhet. [Niskhet.]
NID VISA, f. 4. (gam. ord af Nid, skymf)
Smädedlkt.
NIE, se Nio.
NIELLERA, niällèra, v. a. 4. Pryda med
ingraverade eller medelst stålskifvor inpressade
teckningar, på hvilka alla linier äro utfyllda med svart
färg. — Ni el ler in g, f. 2.
NIES, niés, f. 3. (fr. Niéce) Brors- eller
systerdotter.
NIET, se NU.
NIGA, y. n. 3. Impf. Neg. Sup. Nigil. Böja på
begge knäen och åter hastigt räta upp sig, till
tecken af vördnad, aktning o. s. v., brukligt af
fruntimmer vid helsning m. m., äfven i dans.
Fruntimmer n., karlar buga sig. — Nigande, n. 4.
N1GNING, f. 2. Den kroppsrörelse man gör,
då man niger. Göra en n. för någon.
NIGRIN, - i’n, m. 3. (mineral.) Svart titan.
MLHÄST, m. 2. Se Flodhäst.
NILKROKODIL, ni’lkrokodi’1, m. 3. Den bäst
kinda arten af krokodiler, af 40 lill 43 alnars
längd. Crocodilus nilotlcus.
NTLSKÖLDPADDA, f. 4. Ett slägte af
Sköldpaddorna, tre fot lång, grön med hvita fläckar.
Finnes i Nilen. Trionyx ægypliaca.
NIMBUS, nfmmbuss. m. sing. (lat. ord, som
egentl. betyder: Moln) Strålkrans, helgonsken.
NIO, nfo, grundtal. Åtta och ett tillsammans.
De n. syslrarne, Muserna.
NIODUBBEL. a. 2. 4) Nio gånger så stor. —
2) Säges om något, som består af nio likadana
eller liknande saker, eller blott varande af samma
natur, samma art. Jfr. Dubbel, 2.
NIODUBBELT, adv. Nio gånger; nio gånger
så mycket. N. så stor. Gifva n. igen.
MOFALDIG, a. 2. Se Niodubbel.
NIOFALDT, adv. Se Niodubbelt.
NIOHANDA, a. oböjl. Nio slags.
NIOHUNDRA, grundtal. Nio gånger hundra.
NIOHUNDRADE, ordningslal. Den, som i
ordningen följer näst efter den åttahundrade nittionde
nionde.
NIOHÖRNIG. a. 2. Som har nio hörn.
NIOHÖRNING, m. 2. En af nio räta linier
innesluten figur.
NIOMANNA, a. oböjl. Som beslår af nio
män. N. råd.
NIOMÄNNING, f. 2. (bot.) Växt, hvars blomma
har nio ståndare.
NIONDE, a. 4. Ordningstal. Som är näst
efter den åttonde. Hvar n. dag. För del n.
För n. gången.
NIONDEDEL, m. 2. En del af elt hell,
hvilket är deladt i nio lika stora delar.
NIOPUNDIG, a. 2. N. kanon, som afskjuter
en kula om nio skålpunds vigt.
NIOSIDIG, a. 2. N. figur, som inneslutes af
nio sidor (del samma som Niohörnig figur).
NIOSKIFTE, n. 4. (åkerbr.) Elt slags
omlopps-bruk, indeladt i nio skifien.
NIOSTAFVIG, a. 2. (prosod.) Som beslår af
nio siafvelser. N-t ord.
NIOSTÄMMIG, a. 2. (i musik och sång) Som
består af nio stämmor.
NIOTAL, n. 5. Räknetal af nio.
NIOTIO, se Nillio.
NIOTUSEN, grundtal. Nio gånger tusen.
NIOTUSENDE, ordningslal. Som är i
ordningen näst efter den åtlatusende niohundrada
nittionde nionde.
NIOÅRIG, a. 2. 4) Nio år gammal. — 2)
Som varar eller varat nio år.
NIPP, m. 3. (brukl. mest i plur.; af fr. Nipe)
Litet smycke af något dyrbart ämne, såsom guld,
juveler, o. s. v. — Syn. Klenod, Smycke.
NIPPERHANDEL, m. sing. Se Modehandel.
NIPPERHANDLARE, m. 3. -LERSKA, f. 4.
Se Modehandlare.
NIPPERTIPPA, f. 4. (fam. skämtv.) Se
Grann-lålsdocka.
NISK, se Nidsk.
NISCH, ni ssch, m. 3. (fr. Niche) Fördjupning
i en mur, att deruli sätta bilder; äfv. fördjupning
för elt fönster, en kakelugn o. d. — Deraf
Kakelugns-, Fönsternisch, m. fl.
NISSE, nom. pron. 2. pl. nissar. 4)
Benämning i folkspråket, i st. f. Nils. — 2) Se
Tomtegubbe.
NISSÖGA, n. 4. pl. — ögon. En mjukfenig
benfisk om 3—4 tums längd, i bäckar. Cobilis
Tænia.
NIT, m. 3. (l. Niele) Så kallas i lotteri
nummer eller lottsedel utan vinst.
NIT, n. sing. Brinnande ifver för framgången,
befordrandet af en sak. N. för rätt och
sanning, för kristna läran. Af n. för del rätta.
NITA, v. a. 4. (t. nielen) Medelst nilnaglar
förena tvenne bleck eller tunna melallremsor med
hvarandra, på del sält, att naglarne stickas genom
å begge pjeserna anbragta motsvarande hål och
sedan på begge ändar nedslukas till breda
huf-vuden.
NITBLECK, n. 5. Se Niljern.
NITFULL, a. 2. Full af nit, ganska nitisk.
NITHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar.
Hammare, som hålles på ena ändan af en nilnagel,
under del man ulhamrar den andra.
NITISK, a. 2. 4) Eldad af nit. En n.
Herrans tjcnare. Visa sig mycket n. för
sanningen. — 2) (om sak) Som villnar om nit. N-t
bemödande.
NITISKT, adv. Med nit. N. verka för en sak.
NITJERN, n. 3. Fyrkantigt jernslycke,
hvilket vid nitning hålles emot nilnageln.
NITNAGEL, m. 2. pl. — naglar. Trubbig
cylinder, som begagnas alt hopnita tvenne pjeser
med hvarandra.
NITRUM, niTrumm, n. sing. (lat.) Salpeter.
NITRÖS, -ö’s, a. 2. Salpelerhaltig.
NITTIO, grundlal. Nio gånger lio. N. år
gammal.
NITTIONDE, ordningstal. Som är näst efter
den åttionde nionde.
NITTIONDEDEL, m. 2. En del af elt helt,
som är deladt i nittio lika slora delar.
NITTON, nftiånn, grundtal. Nio och tio
tillsammans.
NITTONDE, ordningslal. Som är näst efter
den aderionde.
NITTONDEDEL, m. 2. En de! af ett helt,
som är deladt i nitton lika delar.
NITÄLSKA, v. n. 4. Med brinnande nit ifra
för något. N. för dygd och religion.
NITÄLSKAN, f. sing. indef. Nitiskt ifrande.
NITÄLSKANDE, a. i. (egentl. part. pres. af
Nitälska) Som eldas af elt brinnande nit. En
n. man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
