Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nervslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
NER
NID
NERVSLAG, n. 5. Se Slagfluss.
NERVSTARK, a. 2. Som har starka nerver.
NERVSTYRKA, f. sing. Nervernas kraftfulla
tillstånd.
NERVSVAG. n. 2. Som har svaga nerver.
NERVSVAGHET, f. 3. Svaghet i
nervsystemet.
NERVSYSTEM, n»‘rrvsystÄ’m, n. 3. o. S.
(anat.) Gemensam benämning på hjernan,
rygg-mergen, nerverna och deras betäckning,
betraktade såsom ell sammanhängande helt.
NERVTRÅD, m. 2. Hvarje af de fina trådar,
af hvilka en nerv beslår.
NERVVÅFNAD, m. sing. Utgreningen af
nerverna i menniskokroppen.
NERVÖS, närrvös. a. 2. 4) Beträffande
nerverna; som härrör af oordning i nervsystemet.
N-a lidanden. — 2) Se Nervsvag.
NESA, f. sing. Vanära. Del är en n. för fria
män all besegras af slafvar. — Syn. Se Skam.
NESLIG, a. 2. Som medför nesa, skam,
vanära; som vanärar. N-l straff. N. handling. —
Syn. Se Skamlig.
NESLIGHET, f. 3. 4) Egenskapen atl vara
neslig. N-en af en gerning. — Syn. Se
Skamlighet. — 2) Neslig handling. Begå en n. I
denna bem. mindre brukligt.
NESLIGT, adv. På ell nesligt, vanärande sätt.
N. fly för en långt svagare fiende.
NESSLA, NETTELDUK, se Nässla,
Nältcl-duk.
NETTO. nä’llo, adv. (ilal.; handelst.) Efier
afdrag af allt hvad som bör afdragas. Fatet
väger n. 500 skålpund. Adjektivt säges äfv. N.
vigt, blotta varuvigten.
NEUTRAL, –ål, a. 2. (lat. Nculralis) 4)
Som ej håller med någotdera partiet; opartisk.
I kriget emellan England och Frankrike
för-blef Sverige n-t. En n. makt. — 2) (gram.)
Som har egenskap af verbum neulrum. Eli n-l
verb. N. bemärkelse. — 3) (kem.) N-t salt,
jemt mältadt. d. v. s. då syra och bas äro
förenade i sådant förhållande, att ingendera kan
yttra sina egendomliga egenskaper, så länge
föreningen varar.
NEUTRAL1SATION.––––––-tschön, f. 3. i)
Försättande i neutralt tillstånd. — 2) (kem.)
Förfarandet. hvarigenom ett ämne neutraliseras.
NEUTRALISERA, v. a. 4. 4) Göra neutral,
försätta i neutralt tillstånd. — 2) (kem.) Upphäfva
tvenne kroppars egendomliga egenskaper, genom
alt förena dem i ell visst förhållande. — 3) (fig.)
Belaga kraft och verkan, förlama. —
Neutraliserande. n. 4 o. Neulralisering, f. 2.
NEUTRALITET, ––él, f. 3. Tillstånd, då
man ej håller med någotdera partiet; opartiskhet.
NEUTRALSALT, - - ålsålll, n. 3. Se
Neutralt salt (under Neutral).
NEUTRUM, nèutrumm, n. pl. neulra. (lal.
ord, som egentl. betyder: Intetdera) (gram.) 4)
Ord, som hvarken är maskulin eller feminin. —
2) Verbum n. ell. blolt n., som hvarken är akliv
eller passiv, d. v. s. hvarken uttrycker ell
verkande på något annat föremål, ej heller
emolla-gandet af en verkan.
NEVROLOGI, nevrålåji’, f. 3. (från grek.)
Läran om nerverna.
NEVÖ, - ö’, m. 3. (fr. Neveu, af lat. Nepos)
Bror- eller systerson.
NI, pron. pers. pl. 4) Brukas i st. f. J, mest
i talspråket. Ni dren alltför få. — 2) Nyttjas
äfv. i singular i st. f. Du, dels till fader eller
moder, bland allmogen och i den äldre fransyskt
efterbildade dramatiska stilen, t. ex.: Ni far, låt
mig få följa med till marknaden; ni hämnar
edert blod, ni hämnar er, min far; dels till
mindre bekanta personer eller af ringare, stånd
än den talande, l. ex.: Min herre, ni får
ursäkta, all jag ej Iror del; min kära ni, gör
mig den Ijenslen.
NIA, v. a. 4. (fam.) Tilltala med ordet Ni.
Vel hut, och n. mig in le.
NIA, f. 4. 4) Siffra, som betecknar talet nio.
— 2) Föremål, betecknadt med siffran 9. — 3)
Kort med nio tecken eller s. k. ögon.
NICHT, nickt, n. sing. indef. Frömjölet af
mossväxlen Nichtlummer, hvilket användes vid
fyrverkerier och skådespel till artificiella blixtar.
[Nikl. Nickt.]
NICHTLUMMER, nfcktlümnVr. m. sing.
Mossväxten Lycopodium clavatum. Kallas äfv.
Matte-gräs eller Kalfrefvor.
NICK, m. 2. Nickning med hufvudel en gång.
Med en n. gifva sill bifall till någol. Gifva
någon en nådig n. — Har sammansättningen
Bifallsnick.
NICKA, f. 4. Se Nickhake.
NICKA, v. n. 4. 4) Hastigt och kort, en eller
flera gånger tält efter hvarandra, böja hufvudel
framåt, vanligtvis till tecken af bifall, ynnest eller
välvilja. N. åt någon. Brukas äfven aktivt,
mest skämtvis, t. ex.: N. bifall. N. god
mening, genom nickning gifva sitt välvilliga
tänkesätt tillkänna. — 2) Säges äfven om liflösa
föremål, då de hafva en liknande rörelse.
Träd-topparne n. för vinden. — 3) (fam. skämlv.)
Säges om en, som håller på atl somna i sittande
ställning ulan stöd för hufvudel, emedan han då
nickar litet emellanåt. Han var så sömnig, atl
han sall och n-de.
NICKANDE, n. 4. Se Nickning, 4.
NICKARE, m. 3. En, som nickar, gör vana
af att nicka.
NICKNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
nickar. — 2) Se Nick.
NICKEL, nTck*l, m. sing. Ett slags
magnetisk metall, som användes till beredning af
argenian eller nysilfver.
NICKELGLANS, m. sing. Hvit nickelmalm.
NICKHAKE, m. 2. pl. — hakar. Elt slags
liten kanon, som nyttjas på fartyg. Kallas äfven
Nicka.
NICKTISTEL, m. 2. pl. - tistlar. Se
Slok-lislel.
NICOTIN, –i’n, n. sing. Vegetabilisk
salt-bas i bladen och fröen af tobak.
NIDING, m. 2. (i gamla språket Nidingur)
4) (af Nid, skymf) En, som är af alla föraktad
och den hvar man oslraffadt kan skymfa. Hvar
mans n., en af alla afskydd och föraktad man.
— 2) (af Nid, afund, äfv. skada, tillfogad af
af-und eller arghcl) Den, som begått någon grof, i
högsta grad nedrig ogerning.
NIDINGSAKT1G, a. 2. I högsta grad nedrig
och afskyvärd.
NIDINGSMORD, n. 3. Mord, som bar
karak-teren af nidingsverk.
NID1NGSSTÖLD, m. 3. Stöld ifrån dem, som
äro på något sätt urslåndsalta alt hindra det.
Den. som plundrar en sjuk, begår n.
NIDINGSVERK, n. 3. 4) 1 högsta måtto
afskyvärd ogerning. — 2) (i nuvarande lagen) Brott,
som genom särskilta omständigheter, hvarunder
det ulöfvas, får en svårare karakter, än del i och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
