Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Norsverkar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOR
NOT
147
NORSVERKAR, m. 2. pl. Ett fiskredskap af
spjelor och granrisruskor till fångande af nors.
NOS. m. 2. Nedersta delen af hufvudet på
vissa däggdjur och fiskar, såsom nötboskap, hästar,
hundar, m. fl.
NOSA, v. n. 1. Sticka fram nosen, för att
vädra. N. på. vädra på. N. i, sticka nosen i
något. (Fam.) N- icke dit, våga ej att röra
dervid, låt bli del. — Nosande, n. 4.
NOSGRIMMA, f. 4. Anslalt, liknande en
grimma, som sättes på nosen af en hund, alt han
ej må bitas.
NOSHORNSBAGGE, m. 2. pl. — baggar.
Skalbagge. tum lång, rödbrun med ett stort
tillbakaböjdt horn på hufvudet. Oryctcs
nasi-cornis.
NOSHÖRNING, m. 2. Idislande, vildl,
olämje-ligt djurslägte med klumpig växt, korla och
krokiga ben, samt på nosen en rörlig, hornlik
utväxt. Rhinoceros. Indisk N., med en askgrå,
tjock, nästan naken hud, som ligger i veck, 12
fot lång och 7 fot hög; i Oslindien. Rh. indicus.
NOSKLÄMMA, f. 1. Se Brcms.
NOSKORG, m. 2. Elt slags korglik
nos-grimma.
NOSMASK, m. 2. Se Fårslyng.
NOSMÖRT, m. 2. Mjukfenig fisk af
Cyprin-släglet, en fot lång, med fyrkantig mun och
framstående men tvärhuggen nos. Cyprinus nasus.
NOSREM, f. 2. pl. — remmar. Rem på elt
betsel, hvilken håller remtyget slutet till hästens
hufvud. Sätta n men på en häst.
NOSPRICKIG, a. 2. (fam. skämtv.) Säges om
personer med en viss fryntlig, näpen och till tagsen
uppsyn.
NOT, f. 3. I. (lat. Nota) 1) Skriftlig
anmärkning till förklarande af ell ställe i en bok. En
latinsk auktor med n-er. — 2) Sedel,
innehållande anvisning på en bank för utbetalning af
en viss summa. Har sammansättningen Banknot.
— 3) Skriftlig framställning, afgifven af en
diplomat till en annan, i någon angelägenhet, som
rörer beggederas respektive hof. — 4) Tecken,
hvarigenom en viss ton betecknas. Tonlecken.
Sjunga efter n-er. Sälta på n-er, beteckna ett
tonstycke med noter. (Fig. fam.) Del går efter
n-er, raskt, qvickt, hurtigt, eftertryckligt —
No-ler, pl., har äfv. samma betydelse som
Musi-kalier.
NOT, f. 2. II. Elt slags fiskredskap, bestående
ar ell stort nät, ofta med armar, och som dragés
på botinen af sjön, af flera olika slag, såsom
Stöt-, Vinter-, Sommar-, Land-, Spil-, Varp-.
Dragnol, m. fl., hvilka alla ses på sina ställen.
Draga n., fiska med not. — S*. N-fiske.
NOTA, nöta, f. 1. (lat. Nota) Liten räkning
på sålda saker, som tillstädes köparen.
NOTA BENE, nolabéne. Latinskt ord, som
betyder: Märk väl. — Brukas äfven substanlivl i
bem. af: Anmärkning. — Skrifves äfv. Nolabene,
och förkortadt NB.
NOTABEL, nolab’l, a. 2. Anmärkningsvärd,
betydande, ansenlig.
NOTABILITET, ––ét, f. 3
Märkvärdighet. — N-er, de anseddaste personerna i ett land,
en stad eller ort.
[-NOTARIAL-INSTRUMENT,–––––––ålinnslru-xnä’nnt,-]
{+NOTARIAL-INSTRUMENT,–––––––ålinnslru-
xnä’nnt,+} n. 3. o. 3. Laga handling, uppsatt af
nolarius publicus.
NOTARIAT, –-at, n. 3. En notaries syssla.
NOTARIE, notarie, m. 3. (lat. Nolarius,
skrif-vare) En, som vid en domstol eller annat embets-
verk förer protokollet, såsom Hofrältsnolarie, m. fl.
— No t ar ius publicus (uttalas:
notariusspü-blikuss), tjensteman, hvilken det åligger att på
embetels vägnar upprätta vissa Jaga handlingar,
bevittna redan upprättade, m. m. — Ss. Notarie*
syssla.
NOTARM, m. 2. Åt sidan utgående del af
en not.
NOTBLOMSTER, n. 3. örtslägtet Lobelia.
NOTBOK. nölbök. f. 3. pl. — böcker. Bok
eller häfte, innehållande musiknoter.
NOTDRÄGT, c. 3. Dragning af not; fiske
med not.
NOTERA, v. a. 4. (lat. Nolare) 1) Anteckna.
— 2) Anskrifva. Mest i part. pass. N-d. Illa
n., illa anskrifven.
NOTFLÖTE, n. 4. Flöte på fisknot.
NOTGARN, n. 3. Garn, som begagnas till
bindning af not.
NOTGISTA, f. 4. Upptill klufven, i marken
nedslagen påle, hvarpå en not upphänges till
torkning.
NOTGRÄS, n. 3. Se Notblomster.
NOTHUS, n. 5. Skjul eller bod, hvaruti
fiskredskap upphänges till torkning och förvar.
NOTIFIKATION.–––––-tschön, f. 3.
Till-kännagifvande, meddelande af en underrättelse,
t. ex. om dödsfall, ett barns födelse, äktenskaps
ingående, ö. s. v. [— cation.]
NOTIF1KATIONSBREF,–––––––tschönsbrév,
n. 5. Bref, hvaruti något nolificeras.
NOTIFIKATIONSKORT,–––––––-tschönskört,
n. 3. Blankett, hvarmedelst ell dödsfall
tillkänua-gifves.
NOTIFICERA, v. a. 4. Tillkännagifva,
meddela underrättelse om någon familjehändelse af
vigt, t. ex. dödsfall, ett barns födelse, o. s. v.
NOTION. nolschön, f. 3. (lat. Nolio) Begrepp.
(Logisk term.)
NOTIS, nöt-i’s, m. 2. Isbelagd sjö, hvarpå
dragés viniernot.
NOTIS, noti s, f. 3. (fr. Nolice, af lat. Nolitia)
Kännedom, kunskap, underrättelse. Få n om
någol. Taga n. af någol, derom inhämta
under*-rältelse.
NOTKIL, m. 2. Den del af en fisknot, dit
fisken drifves och der den fångas.
NOTKRÅKA, f. 4. Se Notflöte.
NOTKUNG, m. 2. Anföraren vid dragning af
vinternol.
NOTLINIE, nötli nje, f. 3. Linie i elt
not-system.
NOTORISK, a. 2. (lat. Nolorius) Allmänt
bekant. Eli n-l faktum.
NOTPAPPER, n. 3. Papper med uppdragna
notlinier, som begagnas till notskrifning.
NOTPLAN, n. 3. o. 3. Se Nolsystem.
NOTPULPET, nötpullpét, m. 3. Se
Not-slällare.
NOTRAD, f. 3. Se Nollinie.
NOTSKRIFNING, f. 2. Skrifning af
musik-noter.
NOTSKR1FVARE, m. 3. 1) En, som
skrif-ver noter. — 2) En, som i allmänhet sysselsätter
sig med notskrifning och gör yrke deraf.
NOTSKRUF, m. 2. pl. — skrufvar. (arlil.)
Vanlig spetsig slor skruf, bvarmed skrot uttages
ur en laddad kanon.
NOTSLANGA, f. 1. (ford.) Benämning på elt
slags kanoner, som brukades att beskjuta
fästningar.
NOTSTIFT, n. 3. Se Rostral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>