Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Notstycke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
NOT
NUM
’ NOTSTYCKE, n. 4. Tonstycke, satt på noter.
— N-n, pl. Se Musikalier.
NOTSTÄLLARE, m. 5. Ställning, hvarpå
noterna läggas, då man spelar vissa slags
musikinstrumenter.
NOTSYSTEM, nötsystä’m, n. 3. De fem
li-nierna, som begagnas lill notskrifning.
NOTSÄTTARE, m. S. Inrättning, hvilken af sig
sjelf sätter på noter allt, som spelas på forlepiano
eller dylikt instrument.
NOTTECKEN, n. 5. 4) Se Not, I, 4. — 2)
Liten bokstaf, siffra, asterisk i texten af en bok,
som hänvisar till någon not (I, bem i).
NOTTELN, nöt-téln, m. 2. Tein på en not.
Jfr. Teln.
NOTTRYCK, n. 5. Tryckta musiknoter.
NOTTRYCKARE, m. 6. En, som trycker
musiknoler.
NOTTRYCKERI, n. 3. Ställe, der musikalier
tryckas.
NOTVAK, nölvåk, f. 2. Isvak, som väckes
vid notdragning, för notens nedförande under isen
eller för all ordentligi kunna utskjuta och draga den.
NOTVARP, n. 5. 4) Hvarje särskilt gång en
fisknot ulföres i sjön och dragés, l första n-el
fingo vi 20 pund fisk. — 2) Ställe, der not
dragés.
NOTÄTARE, m. 5. (skämtv.) En, som med
största färdighet spelar efter not, men utan all
känsla och uppfattning i föredraget.
NOTTURNO, nåttürno, n. (ilal.) 4) Tonstycke,
ämnadt att utföras natletid, satt mest för
blås-inslrumenler, och ulan bestämd karakter. — 2)
Se Serenad.
NOUVEAUTÉ, nuvålé, f. 3. (franskt ord af
medellidslat. Novellilas) Nyhet, ny sak,
nymo-digt tyg, nyligen utkommen bok, skrift, gravur,
musik, o. s. v. — En och annan har börjat skrifva
Nuvålé. Ordet motsvaras i äldre språket af
Ny-märe.
NOVATION. –tschön, f. 3. (lat. Novatio) 4)
Förändring. — 2) Förnyelse (l. ex. af en skuldsedel.
NOVELL, novä’ll, m. 3. (fr. Nouvelle, af lat.
Novellus) 4) (ursprungl.) Föredraget af en
anekdot på ett bildadt hvardagsspråk. — 2) (nu)
Berättelse, af kortare innehåll och med mindre
personal än i romanen.
NOVELLIST, –i’sst, m. 3. Författare af
noveller.
NOVEMBER, novä’mmb’r, nom. prop. m. (lat.
af Novem, nio) Elfte månaden i året.
Vintermånad.
NOVICIAT,–––––al, n. 3. o. 5. Munkars eller
nunnors pröfvotid, innan de aflägga klosterlöftet.
NOVIS, - i’s, c. 3. (fr. Novicc, af lat.
Novi-lius) 4) En, som undergår pröfvotid i kloster, för
alt blifva munk eller nunna. — 2) Nybegynnare,
nyläring.
NU, adv. 4) I delta ögonblick, i denna stund.
Se, n. kommer han. N. på stunden, n. nyss.
nyss. Del är n. tredje månaden. Räll n., sc
Rällnu. — 2) I närvarande lid. N. äro andra
moder rådande än för hundra år tillbaka.
N. för liden, i närvarande tid. N. varande
(skrifvcs äfv. Nuvarande), i denna lid varande,
t. ex.: Efter n. varande bruk; efter n. varande
model. N. mera (skrifvcs äfv. Numera), för
närvarande, t. ex.: Han är n. mera kapilen; äfv.
hädanefter, t. ex.: Del blir n. omöjligi för
honom all kunna hålla ul längre. — 3) Då. N.
hände, all... När han n. skulle svara. —
4) Således. Efter n. saken har fåll denna
ut
gång. — 5) Brukas stundom i st. f. Än, L ex.:
N. en, n. en annan. — 6) Har i lagstil samma
betydelse som konj. Om, l. ex.: N. äro ej
brösl-arfvingar, om ej bröslarfvingar tinnas. — 7)
Hvad n.? hvad slår på? hvad är del? hvad vill
det säga? (Föråldr.) N. väl! se Nå väl! —
S. n. Ögonblick. 1 ell n. I delta n.
NUBB, m. 2. 4) Spik af minsta sort. — 2)
(i sing., kollekt.) Större mängd deraf. Eli parti n.
NUBBA, v. a. 4. Fästa med nubbar. N.fasl,
ihop. N. igén. till, med nubbar tillsluta.
NUCK, n. sing. oböjl. (pop.; af franska ordet
Nuque, nacke) Gifva n., laga någon i nackgropen
och upprepade gånger häftigt trycka ned dess
hufvud framåt.
NUCKA, f. 4. (pop. o. fam., föraktl.) Liten
oansenlig qvinna.
NUDLAR, m. 2. pl. (af isl. Hnudla, älta
tillsammans i små stycken) Finaste sorl makrongryn.
Kallas på italienska Vermicclli.
NUDITET, f. 3. (lat. Nudilas) 4) Nakenhet.
— 2) (mål.) Naken menniskoGgur.
NULL, sc Noll.
NULLITET, - - ét, f. 3. (af lat. Nullus, ingen)
Ogiltighet; domvilla.
NUMERA, numera, adv. Sc Nu mera (under
Nu).
NUMERERA (uttalas i allm. nummerèra). v.
a. 4. Med numror eller siffror beteckna. —
Äu-m e rera n de, n. 4 o. Nu mer er i n g. f. 2.
NUMERI, nümmeri. m. pl. (lat.) Benämning
på fjerde Mosc bok, emedan den innehåller en
uppräkning af de tolf Israels slägtcr.
NUMERISK, a. 2. Som har afseende på räknetal.
NUMERO (uttalas i allm.: nömmro)ell. NUMRO.
Ablaliv af lat. ordet Numcrus, räknetal. Sältes
framför siffror och betyder: Till talet, siffran eller
ordningen. — Skrifvcs vanligen förkorladl N:ro
ell. N:o, t. ex.: Huset N:o 77. Fin af N;o 1.
När flera tal betecknas, skrifves N:is (abl. pl. af
Numcrus).
NUMERUS, nümmeruss, m. (lat.; gram.) Se
Nummer.
NUMERÄR, nummerä’r, adj. 4. (af lat.
Numcrus) Grundad på tal; räkne-, l. ex.: N-l värde,
räknevärde. — S. m. 3. 4) Antal. — 2)
Penningslock.
NUMISMATIK,––––––i*k, f. sing. (af lat.
Nu-misma, grek. Nomisma, mynt) Vetenskapen om
gamla mynl och medaljer. Myntvetenskap.
NUMiSMATIKUS, –målikuss ell.
NUMIS-MATIKER, - - måiick’r, m. pl. — lici ell. — liker.
En, som är kunnig i myntvetenskapen.
NUMISMAT1SK, a. 2. Som tillhör eller bar
afseende på gamla mynt och medaljer.
NUMMER, nümm’r, m. sing. (lat. Numerus)
4) Antal, ordningslal. För all fylla n-n, säges
om öfverflödig person eller sak, som tjenar blott
alt göra ctl visst antal fullt. — 2) Siffra. Har
för denna bem. pl. Numror, och i folkspråket
sing. Numra. f. En n. på lotteriet. — 3) (gram.)
Det, som i nomina och verbcr utmärker antalet.
N-n är tvåfaldig: Sin gular och Plural. — 4)
(rcl.) Välljud i vers eller prosa.
NUMMERKARL, nümm’rkar, m. 2. Karl,
som under viss nummer tjenslgör vid cn trupp af
krigsfolk.
NUMMERLOTTERI, nüm - - - rf, n. 3.
Offentlig spelinrältning, beslående i lotteri (se d. o.)
med vissa numror, på hvilka göras insatser,
hvar-efter vinslerua bestämmas af de vid offentlig
dragning utkommande numror. I Sverige Kar
fun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
