Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nummertafla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUM
NYC
149
nits n., inrälladl för statens räkning af K.
Gustaf III år 1771.
NUMMERTAFLA, f. 4. Se Sifferlafla.
NUMMERTAL, n. 5. i) Antal af numror,
antal. — 2) Se Ordningslal.
NUMMERTRÅD, m. sing. Benämning på
jern-och ståltråd, sorterad efter numror och bunden
i ringar.
NUMRERA, NUMRO, se Numercra, Numero.
NUNNA, v. n. 4. (pop. o. fam.) Helt sakta
gnola. Jfr. Gnola.
NUNNA, f. 4. (lat. Nonna) 4) Qvinna, som
tillhör en viss andelig klosterorden. — Syn.
Klostersyster. — 2) En fjäril, hvars larf är för
barrskogen mycket skadlig. Bombyx Monacha. —
Ss. Nunndrägl, -dok, Nunne kloster.
NUNTIE, nünnlsie, ell. NUNTIUS, nünnlsiuss,
m. 3. pl. nunlier. (lat. Nunlius, sändebud)
Påf-ligt sändebud till en regering.
NUOVO CONTO, se Conlo nuovo (under Conlo).
NUTID, nutid, m. sing. (nytt ord)
Närvarande tid.
NUTRITION, –tschön, f. 3. (fysiol.)
Kroppens uppehållande medelst näringsmedel,
innefattande matens smältning, dess assimilation (se
d. o.) och onyttiga ämnens afsöndrande.
NUTRITIV, – fv, a. 2. (af lat. Nulrire, nära)
Närande.
NUVARANDE, a. 4. Se Nu varande (under
Nu).
NY, a. 2. neutr. nytt. 4) Som för kort lid
sedan blifvit gjord, förfärdigad, skelt, finnes sedan
helt kort lid. Säges både i fysisk och andlig
mening. Nytt arbete, verk. N. rock, bok. Nytt
verktyg. N. utrustning. N. plan. N.
händelse, uppfinning. N. lära, religion. Nytt ord,
nygjordl, nyskapad!; äfven sådant som ifrån elt
främmande språk nyligen blifvit infördt, men ej
kommit allmänl i bruk. Nya Testamentet, se
Testament. N. mcnniska, en af ringa härkomst,
som gjort lycka; äfv. (teol.) en pånytlfödd
mcnni-ska; äfv. (fig.) en som känner sig likasom född
till nytt lif, fullt återställd till lif, helsa, krafter.
Nytt ansigle, person, som man icke förut sett.
Nya verlden, Amerika. Nya stilen, Gregorianska
lidräkningen. — 2) Säges stundom om person eller
sak, som har någon likhet, öfverensstämmelse med
annan person eller sak. Det är en n. Cesar, en
n. Alexander. En n. syndaflod. — 3) Som åter
börjar eller börjat, åler inträdi, förnyas,
upprepas. Jorden börjar d. 1 Jan. ell nytt
omlopp kring solen. En n. olycka har tillstött.
Ständigt nya nöjen. Nytt år, åler inträdande
hvarf af jordens omlopp kring solen. Önska godt
nytt år. tillönska någon Guds välsignelse under
ell ingående år. (Boktr.) N. rad, i början
indragen rad, hvarmed nytt stycke börjas. — 4)
Brukas, synnerligasl i komparativ och supcrlaiiv,
om del, som sednare eller sednast skett, inträffat,
kommit i bruk. De nyaste händelserna.
Enligt nyare underrättelser. Del nya model är
ell dumt mod. Den klädseln är i nyaste
smaken. Nyaste tidningarne. Nyare lider.
(Sub-stantivtj Dc äldre och de nyare, äldre och i
sednare lider lefvande folk. — Neutrum Nyll
antager ofia substantiv natur, t. ex.: N. på året.
Fråga efter n., efter nyheter. Hvad nyll?
Han har alltid någol n. all omtala. Det var
n. för mig, visste jag ej förut. Han läser allt
n., allt det nya, som utkommer af trycket. —
På nyll, Å nyo, adv. Åter. Födas på nyll.
Börja å nyo. Fela å nyo. — Man skrifver
van
ligen Ånyo. — nAf nyo, adv. (gam.) Har samma
betydelse som Å ny o. — Ss. N-bränd, -född,
-silad, -vald, -värfd, m. fl.
NY, n. 4. Det skifte af månens omloppsbana
kring jorden, då han synes som en smal skära.
I n. och nedan.
NYANS, -ånngs, m. 3. (fr. Nuance) 4)
Öfver-gångsfärg emellan de sju hufvudfärgerna. — 2)
(mål.) Fördrifning på en lafla. — 3) (fig.) Fin,
omärklig skilnad, afvikelse.
NYANSERA, nyanngsèra, v. a. 4. 4) (mål.)
Skugga; fördrifva färger. — 2) (fig.) Gifva fin,
omärklig skilnad.
NYBAKAD, a. 2. 4) (om bröd) Nyligen
bakad. — 2) (fig. fam.) Nyligen utnämd. En n.
löjlnanl.
NYBEGYNNARE, m. 5. En, som nyligen
begynt med någol.
NYBRUKAD, a. 2. N. jord, för första gången
upptagen och odlad.
NYBRYTNING, f. 2. 4) Jords upptagning ur
linda. — 2) Se Nyplog.
NYBUREN, a. 2. neutr. — et. 4) (om kor,
tackor, m. fl.) Som nyligen burit. — 2) Nyfödd.
NYBYGGA, v. a. 2. Bygga nytt. Brukas mest
i part. pass. Nybyggd. Ell n-gdl hus.
NYBYGGARE, m. 5. En, som nedsatt sig på
en förut obebyggd ort. Svenska n. i Lappland.
— Syn. Kolonisl (endast om dem, som ulflyltal
till etl främmande land).
NYBYGGE, n. 4. Nybygdt ställe, der en
nybyggare nedsatt sig. Anlägga n-n. — Syn.
Koloni (i främmande land).
NYCK, m. 3. Plötsligt, utan allt skäl
påkommet infall. Vara full af n-er. Del var bara
en n. af henne. — Syn. Kapris.
Anm. Kommer af gamla ordet Nyck* slag, slöt,
knyck.
NYCKEL, ny’ck’I, m. 2. pl. nycklar. 4)
Redskap af metall, vanligtvis jern, til! Öppnande af
lås. Sälta n-n i låset. Vrida sönder en n.
Inom lås och n., se Lås. — 2) Benämning på
vissa vid gränsen af elt land belägna fästningar
eller fasta slädcr, hvilka för en fiende äro af
högsta vigt att eröfra, för att kunna med
säkerhet inlränga i landet. — 3) Se Klav, 3. — 4)
(bot.) Johannis Nycklar, Örten Cynosorchis.
NYCKELAX, n. 5. Nedersta delen af en nyckel,
eller den som förer tillbaka kolfven i låset.
NYCKELBAND, n. 5. Band, hvarpå nycklar
äro uppbundna.
NYCKELBEN, n. 3. (anat.) Elt i öfre delen
af kroppen beläget ben, som sträcker sig emellan
Skulderbladet och Bröslbenct samt tjenar till stöd
för armen.
NYCKELBÖSSA, f. 4. Nyckelrör, bvars ax
blifvit aftaget, och bvarå i andra ändan elt
fäng-hål blifvit anbragt; nyttjas som leksak af barn
all skjula med.
NYCKELHARPA, f. 4. Elt slags numera
nästan obrukligt stråkinstrument.
NYCKELHÅL, n. 5. Hålet i ell lås, hvaruti
nyckeln inslickes.
NYCKELHÄNGARE, m. 3. Pjes af metall med
flera krokar alt hänga nycklar på.
NYCKELKNIPPA, f. 4. Flera på en
nyckelring sammanhängande nycklar.
NYCKELKROK, m. 2. Krok att hänga
nycklar på.
NYCKELPIGA, f. 4. Sc Guldhöna.
NYCKELPIPA, f. 4. Den raka tenen på en
nyckel, då den är ihålig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
