Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omfattande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
OMF
OMI
förslag o-r många ämnen. Med en blick o.
alla delarna af ell system. — c) O. med sin
vänskap, sin ynnest, sill förtroende, visa någon
mycken vänskap o. s. v. O. en lära, ell parti,
öfvergå derlill. — Omfattande, n. 4.
OMFATTANDE, a. i. (egcnll. part. akt. af
Omfatta) Vidsträckt. O insigt, kunskaper. En
o. beläsenhet.
OMFATTNING, f. 2. i) Handlingen, dä man
omfattar. — 2) (fig.) Vidd, utsträckning.
Diskutera en fråga i hela dess o.
OMFLADDRA, v. a. 1. Fladdra omkring.
OMFLUTEN, a. 2. neutr. — el. Se
Kringfluten.
OMFLYTTA, v. a. 4. Flytta på annat ställe,
på annat sätt. O. pjeser i schack. — Äfv. Flytta
öm. — Omflyttande, n. 4 o. Omflyttning,
f. 2.
OMFLÄKTA, v. a. i. Fläkta omkring. I
poetisk stil.
OMFLÄTA, v. a. 1. Fläta omkring.
OMFORMA, v. a. 1. Gifva annan, ny form.
— Äfv. Forma öm. — Omformande, n. 4. o.
Omformning, f. 2.
OMFRÅGA, v. a. 4. Åter fråga. — Vanligare
Fråga öm. — Omfrågande, n. 4. o.
Om-f r ågnin g, f. 2.
OMFÅNG, n. 5. I) Hela vidden rundt
omkring af en sak. O-cl af en skog. — Syn.
Omkrets, Vidd, Utsträckning. — 2) (fig.) Hvad som
innefattas, inneslutes i något. Vetenskapens hela
o. — Syn. Vidd, Utsträckning.
OMFÄRGA, v. a. 4. Färga på nytt. — Äfv.
Färga öm. — Om färgande, n. 4. o.
Omfärg ni n g, f. 2.
OMFÖRMÄLA, v. a. 2. Se Omtala.
OMGIFMNG, f. 2. 4) Handlingen, då man
ger om, i kortspel. — 2) Omgifvande trakt eller
personer. Stockholms o-ar. Han var älskad
af hela sin o.
OMGIFTA SIG, v. r. 2 Ingå nytt äktenskap.
— Vanligare Gifta öm sig. — Part. pass.
Om-gift brukas ofta nästan adjektiv!.
OMGIFVA, v a. 5. (böjes som Gifva) 4)
Lägga, sälta, ställa, uppföra, uppresa något rundt
omkring en sak. O. en stad med murar. —
, Syn. Omgärda, Omhvärfva, Omringa, Omsluta,
Omfatta, Innesluta. — 2) Vara belägen, befinnas
omkring. Trakten, som o-ver staden. — 3) a)
Vara i en persons nära umgänge eller Ijenst, så
att man för del rnesta är hos honom. De, som
omgåfvo honom, voro köpte af hans fiender. —
b) Laga, att någon får till dagligt sällskap eller
betjening vissa personer. Man omgaf honom
med personer af kända tänkesätt. — 4) (i
kortspel) Gifva på nytt, efter något fel vid förra
gif-ningen. — För denna bem. vanligare Gifva öm.
— Part. akt. O nde, brukas ofta adjektivt, t. ex.:
Den o. trakten. Hans o. vänner. Äfv.
substantiv!, t. ex.: Del tillhör de o. atl vaka öfver
honom.
OMGJORDA, v. a. 4. Omgifva med gördel.
O. sina länder. — Om g jordande, n. 4.
OMGJUTA, v. a. 3. (böjes som Gjuta) 1)
Gjuta en gång till, gjuta på nytt, till förbättring.
O. en staty. — Äfv. Gjuta öm. — 2) (fig.)
Om-gifva. O. med ljus. — Omgjutande, n. 4. o.
Omgjulning, f. 2.
OMGRÄFVA, v. a. 2. Gräfva på nytt, ännu
en gång. — Äfv. Gräfva öm. — Om gr äfv
ande, n. 4. o. Omgräfning, f. 2.
OMGÅ, se Umgå.
OMGÅENDE, a. 4. Med o. post, med nästa
afgående post.
OMGÅNG, ni. 2. 4) Omväg, omsvep,
lidsut-drägt. En arbetsmetod, som medförer o. Utan
vidare o. — 2) Säges om flera särskilta föremål,
som brukas på en gång tillsammans och sålunda
utgöra elt helt. En o. kläder. En o. segel. —
3) Hvarf, gång. Kanonerna lossades i flera
o-ar. Arian sjöngs i flera o-ar. En o. mat,
alla de rätter, som på en gång framsättas vid en
måltid. En o. tegel.
OMGÅS,OMGÄLDER,OMGÄLLA,OMGÄNGE,
m. fi., se Umgås, &c.
OMGÄRDA, v. a. 4. Omgifva med stängsel.
(Fig.) O. friheten. — Om gä rdan de, n. 4.
OMGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra) Göra på
nytt, på annai sält, till förbättring eller
förändring. O. en klädning. — Äfv. Göra öm. —
Syn. Omarbeta. — Om görande, n. 4. o.
Om-gör in g, f. 2.
OMHACKA, v. a. I. Hacka ännu cn gång.
— Äfv. Hacka öm. — Om hackande, n. 4. o.
Om ha c k n i n g, f. 2.
OMHINNA, v. a. 3. (böjes som Hinna) Hinna
förbi. — Äfv. Hinna öm.
OM HOPPA, v. a. 4. Se Hoppa, 3.
OMHUGSAM, a. 2. Se Omtänksam.
OMHUGSAN, f. sing. indef. Se Omtanka.
OMHULDA, v. 8. 4. Med huldhet vårda sig
om. — Omhuldande, n. 4.
OMHVÄLFVA. v. a. 2. 4) Hvälfva omkring.
— 2) Hvälfva omkull. — Äfv. Hvälfva öm. —
Omhvälf vande, n. 4. o. Omhvälf ning,
f. 2.
OMHVÄRFVA, v. a. 2. Sc Omgifva,
Kring-hvärfva.
OMHYFLA, v. n. 4. Hylla på nytt, till
förbättring. — Äfv. Hyfla öm. — Omhy fl ande,
n. 4. o. Om hy flin g, f. 2.
OMHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla) Se
Hålla öm.
OMHÄGNA, v. a. 1. Omgifva med hägn. —
Äfv. Hägna öm. — Syn. Omgärda. —
Omhäg-nande, n. 4.
OMHÄNGA, v. a. 2. Hänga omkring. — Äfv.
Hänga öm. — Omhän gande, n. 4. o.
Om-hän gnin g, f 2.
OMHÄNGE, n. 4. Hvad som hänger omkring
något till betäckning. O. kring en säng. —
Bildar sammansättningen Sängomhänge.
OMHÖLJA, v. a. 2. Hölja omkring. O.
någon med en kappa. — Äfv. Hölja öm. —
Omhöljande. n. 4. o. Om hölj ning, f. 2.
OMHÖLJE, n. 4. Hvad som omhöljer något.
OMILD, a. 2. Hård, sträng, grym,
tyrannisk. Eli o-l luftstreck. Kristiern den O-e. —
Syn. Se Känstolös, Obarmhcrtig. —
Omild-hel, f. 3. — Om il dl, adv.
OMINNE, n. sing. Med hans o., honom
ovetande.
OMINTETGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra)
Göra, atl någol blir om intet, misslyckas, ej
kommer lill verkställighet. O. ens planer,
förhoppningar, förehafvanden. — Äfv. Göra om intet.
— O mi n t etgö ra n de, n. 4.
OMINÖS, –ö’s, a. 2. (af la!. Omen, iecken,
förebud) Förebådande, betydelsefull; olycksbådande.
OMISSKÄNNELIG, a. 2. Som ej kan
misskännas.
OMISSION, ornischön, f. 3. (lat. Omissio)
Ur-akllålenhet, försummelse.
OMISTLIG, a. 2. Som ej utan saknad, skada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
