Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oorganisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OOR OPÅ 187
Begå o-ar. Folkel gör sig stundom shyldigl
till o-ar.
OORGANISK, a. 2. Ej försedd med organer
och således saknande lif.
OPAL, - ål, m. 3. En halfgenomskinlig,
flott-glänsande ädelsten med ett matt, men omvexlande
fårgskimmer.
OPARA, öpåra, a. pl. (föga brukl.) Se Omaka.
OPARLAMENTARISK, a. 2. Ej
öfverens-ståmmande med parlamentariska bruk.
OPARTISK, a. 2. Ej partisk. O. domare.
O-l omdöme. — Syn. Oväldig.
OPARTISKHET, f. 3. Opartiskt sinne. Döma
med o. — Syn. Oväld.
OPARTISKT, öpårrtisskt, adv. Ulan
partiskhet. — Syn. Oväldigt.
OPASSANDE, a. 4. Ej passande. Ell o.
uppförande. — Syn. Oskicklig, Olämplig, Oljenlig.
OPASSLIG, a. 2. Lindrigt illamående.
OPASSLIGHET, f. 3. Lindrigt illamående.
OPATRIOTISK, a. 2. Ej fosterländsk. —
Opalrioti s kl, adv.
OPERA, öpera, f. i. (ilal. af lat. Opera,
arbete, möda) 4) Skådespel, som föredrages under
sång med beledsagande nf musik. Sångspel. O.
seria, allvarsam opera. O. buffa, skämtsam opera.
— 2) Operahus. — Ss. O-biljell, -hus,
-sångare, -sångerska, -text.
OPERAHUS, n. 6. Särskilt derlill uppförd
byggnad, der operor gifvas.
OPERAKIKARE, m. 5. 4) Synglas, enkom
©ordl för dem, som besöka teatern och i
anseende till svag syn ej utan dess tillhjelp kunna se,
hvad som förefaller på scenen. — 2) Etl slags
kikare, hvarigenom man kan beskåda andra
föremål än dem, på hvilka perspektivet synes vara
riktadt.
OPERALORGNETT, öperalårnjä’tt, m. 3. Se
Operakikare.
OPERASALONG. dperasalå’nng, m. 3.
Rummet för åskådarnc i ett operahus.
OPERATION,–––––tschön, f. 3. 4) Verkning;
förrättning; företag; förfarande. — 2) (kir.)
Verkställande af fällskärs-förrältning på
mcnnisko-eller djurkropp, för att bota någon åkomma. —
3) (kem.) Förfarandet vid någon kemisk-
förrättning. — 4) (milit.) Hvarje företag i krig, som har
till föremål att vinna någon fördel öfver fienden.
OPERATIONSBAS,––––––-tschönsbås, m. 3.
(milit.) De orter, bvarpå krigsoperationerna stödja
sig. Ekonomisk o., de orler, hvarifrån hären
hämtar sina förnödenheter. Mililärisk o., de
orter, der fästningar och positioner äro belägna,
som, i händelse af motgångar, kunna lemna skydd
ål hären, och hvarifrån den erhåller sina
förstärkningar.
OPERATIONS-FÖREMÅL, n. B. (milit.) De
orter inom fiendens land, mot hvilka hären riktar
sina hufvud-operationer.
OPERATIONS-LINIE, f. 3. (milit.) Don
landsträcka, inom hvilken alla de krigsrörelser och
manövrer utföras, som sammantagna utgöra sjelfva
operationen.
OPERATIONSPLAN, m. 3. (milit.) Planen för
en armés operationer.
OPERATÖR,–––––-ö’r, m. 3. En, som
förrättar fältskärs-operationer.
OPERERA, v. a. o. n. 4. (lat. Operari, af
Opus, verk) 4) Verka, uträtta, tillvägabringa. —
2) (om läkemedel) Göra verkan. — 3) (milit.)
Utföra krigsoperationer. — 4) Förrätta något,
hvar-lill fordras visst handlag, Öfning, vana, såsom i
fällskärskonst, kemi, aritmetik, o. s. v. O. någon,
verkställa en fältskärsförrättning på någon, för att
bota honom för en åkomma.
OPERETT, –rätt, m. 3. (ital. Operelta)
Mindre opera: sångspel, i hvilket
musikackompanjemanget afbrytes af dialogen, under hvilken
musiken tiger.
OPERMENT, öp’rmä’nnt, n. sing. Se
Auri-pigment.
OPERÖS, –ö’s, a. 2. (lat. Operosus)
Mödosam.
OPHIT, ofi*l, m. 3. Se Serpentin.
OPIAT, - -åt, n. 3. Af opium beredt
läkemedel.
OPINION,––––-6n, f. 5. (lat. Opinio)
Tänkesätt, mening. Allmänna o-en, allmänna
tänkesättet.
OPINIONSNÄMD,––––––önsnä’mmd, m. 3. En
af tolf ledamöter utaf hvarje riksstånd bestående
nämd, som vid hvarje riksdag yttrar sig, huruvida
högsta domstolens ledamöler gjort sig förljente
att bibehållas i sitt kall.
OPIUM, öpiumm, n. sing. (grek. Opion, af
Opos, saft) Den hårdnade saften ur fröhusen på
hvit vallmo, som har en döfvande, söfvande kraft.
OPODELDOK, opådä’lldåck, m. sing. Elt slags
salva af såpa, kamfer och rosmarinspiritus.
OPOLITISK, a. 2. Oklok.
OPOLITISKT, adv. Oklokt.
OPPONENT, åpponä’nnt, m. 3. 4)
Motståndare. — 2) Den, som vid en offentlig disputation
anför argumenter emot de uppställda teserna och
söker att vederlägga dem.
OPPONERA, åpponèra, v. n. 4. (lat.
Oppo-nere) Argumentera mot teserna vid disputation.
— O. sig, v. r. Sälla sig emot. O. sig emot
elt förslag.
OPPOSITION, åppositschön, f. 3. 4)
Motstånd. — 2) Parti, som opponerar sig emot en
regerings system och åtgärder, för så vida dessa
strida mot partiets åsigler. — 3) (aslr.) Tvenne
himlakroppars ställning midt emot hvarandra, med
afseende på en tredje mellan dem belägen.
Motstånd.
OPPOSITIONSBLAD, åppositschönsblåd, n. B.
Tidningsblad, som hyllar och försvarar
oppositionens åsigler i ett land.
OPPRESSIV, åpprässfv, a. 2. (från lal.)
Förtryckande.-
OPRIS, öprfs, n. sing. (alltid med negation)
Obilligl pris. Inlet o., billigt pris.
OPTATIVUS, åpptalfvuss, m. sing. (gram.)
Modus, hvarigenom en Önskan ultryckes.
OPTIK, åppli k. f. 3. (från grek.) Läran om
ljuset och synen, samt lagarna derför.
OPTIK US, å’pptikuss, m. pl. optici och
optiker. En, som är kunnig i optiken.
OPTISK, a. 2. Till optiken hörande.
OPTIMIST, åpplimfsst, m. 3. (af lat.
Opli-mus, bäst) 4) En, som hyllar den läran, alt allt
hvad som är eller händer är det bästa. — 2) En.
som är nöjd med allt, tycker alt allt är bäst som
det är. — Motsats: Pessimist.
OPTION, åpptschön, f. 3. (lat. Oplio) Val.
OPTIONSRÄTT, åpptschdnsrä’lt, m. sing. Den
rättighet, som i vissa fall tillerkännes en part,
alt välja mellan olika behandlingssätt af ett
an-hängigt mål.
OPUS, öpuss, n. pl. opera, (lat.) Verk, arbete.
Brukas isynnerhet om böcker och skrifter.
OPÅKALLAD, a. 2. Ej påkallad, ej behöflig.
— Syn. Onödig, Obehöflig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
